Löpning Tävlingar & Motionslopp 13 inlägg 7815 visningar

Lidingö Tjejlopp - Aborrbacken tips?

Camilla
1976 • Björklinge
#1
13 september 2011 - 10:47
Gilla
Lidingö Tjejlopp närmar sig...

Är det någon som har nåt tips vad gäller Aborrbacken? har försökt spana in videor från Youtube, men det är svårt att se hur brant det är... Finns det några platåer? där man kan återhämta sig...eller är det konstant uppför och vissa brantare partier?
Bör man gå?
Har även sett att det är en rätt ordentlig backe 2km från mål...I filmen jag såg, var det många killar som fick gå där...antar att de dragit på sig mjölksyra i abborbacken (sen har de ju 28km i ryggen bör tilläggas hehe...).

För mig var detta tänkt att vara första steget i tjejklassikern...
Men vilken usel uppladdning jag haft. Först löparskada i knät...fått behandling börjat med försiktig träning. Hann springa 4ggr 5km rehab träning... (innan dess ett uppehåll på 5 veckor med löpträning typ). Då jag skulle upp på 7,5km blev jag sjuk...nu en vecka senar känner jag mig dock ok (tror jag), så jag ska ut och prova ikväll...
Nu handlar det mest om att få hålla sig frisk och ta sig runt!
Får se detta år som en bra grundträning inför nästa år ;-)
1978 • Lidingö
#2
13 september 2011 kl 12:24
Gilla
Aborrbackens första 10 meter är det brantaste pariet, därefter är det ganska ihållande lutning upp till en liten platå innan man kommer upp på en asfaltsväg. Uppskattningsvis har man då ca 2/3 av aborrbacken bakom sig. Uppförslutet på asfalten är jämt och följs upp av ytterligare en lite brantare stigning upp de sista metrarna in i skogen.

Min strategi för LL M30 är att gå upp det första partiet innan platån, därefter få igång steget igen för att sen få upp fart efter krönet högst upp. Av erfarenhet tappar man inte så vansinnigt mycket tid på att gå upp i jämförelese med att springa upp (iaf sett till hur mycket mjölksyra man drar på sig om man springer hela vägen). Jag har testat båda varianterna på träning och tror att jag kan ta igen den ”förlorade tiden” av att gå upp första biten med lite mer klipp i steget efter.

Backen efter golfbanan vid 28 km (Karins backe) är inte lika farlig som Aborrbacken, men med 28 km i kroppen och utan att vara mentalt förberedd kan den nog upplevas värre. Efter Karins backe följer en kort nedförsbacke innan det stiger upp igen.

Själv siktar jatg på att klara en tid < 2:15:00, strategi varierar säkerligen beroende på ambitionsnivå. Gissar att de flesta som klarar under 2:15:00 springer upp för både aborrbacken och Karins backe, rätta mig gärna om någon har någon annan erfarenhet eller åsikt.

Lycka till på loppet.
1975 • Alingsås
#3
13 september 2011 kl 13:20
Gilla
Om du inte är en bra backlöpare så tjänar du inte på att försöka springa uppför de värsta backarna. När jag sprang första ggn så testade jag att jogga uppför men de som promenerade bredvid mig tog sig fram lika fort men med mindre energi ;-)
Camilla
1976 • Björklinge
#4
13 september 2011 kl 13:52
Gilla
Tack Lunarun för en utförlig beskrivning, skickar den till syrran med!
Ja, Liselotte, så långa backar har jag ingen erfarenhet av, Så mjölksyra lär jag nog få. Vet ju att jag får det efter 1 minuts löpning brant backe upp.
Får nog kanske bli en kombination av gå/löpa/gå/löpa...Får dra på lite utför istället!
Verkar ju som att det finns lite mer backar sen också! blir spännande!
1966 • Grums
#5
13 september 2011 kl 14:40
Gilla
Jag funderade också på om jag skulle springa eller gå i abborrbacken innan jag kom dit ifjol.
När man väl kom dit och såg lutningen med krampkänningar i vaderna så fick det bli en rask promenad,springa var bara att glömma.
Tror ändå jag gick förbi fler än de som passerade mig.
Jag måste nog känna mig riktigt pigg ibenen för att springa hela men nu siktar jag på en promenad från början.
Sophia Hansson
1980 • Stockholm
#6
13 september 2011 kl 14:40
Gilla
Ja, det var ju lite såna här tips jag fiskade efter i min tråd också...

Mitt absolut starkaste minne av förra årets lopp är just första metrarna av Abborrbacken. Hur det verkligen kändes som att komma till en sväng och direkt efter svängen var det en vägg. Gick hela backen förra året.

Kanske är klokt att göra det i år också, även om jag tycker att jag "borde" kunna jogga upp med den träning jag fått i år. Även om det förstås borde varit mer...
1967 • Skurup
#7
14 september 2011 kl 11:43
Gilla
hur lång är abborbacken?
1972 • Eskilstuna
#8
14 september 2011 kl 12:37
Gilla
550 meter lång, 40 meters stigning.
1979 • Göteborg
#9
14 september 2011 kl 16:49 Redigerad 14 september 2011 kl 16:50
Gilla
inte mer?!
det blir lätt :)
Camilla
1976 • Björklinge
#10
16 september 2011 kl 14:35
Gilla
Hittade denna länk...där man kan få se hela banan...Vi som ska springa tjejloppet kan börja då det är en mil kvar... :-)
http://se.running.adidas.com/lidingoloppet.asp

Linda Eriksson
1978 • Skara
#11
16 september 2011 kl 14:48
Gilla
Den backen är inga konstigheter. Jag spring Lidingloppet 2008 och kommer inte ens ihåg den backen. Den går av bara farten. Inget att vara rädd för alltså. Lycka till!
Camilla
1976 • Björklinge
#12
16 september 2011 kl 19:56
Gilla
Tack för alla tips! Nu känner jag mig lite mer förberedd...dock har jag inte bestämt hur jag ska göra ännu. Formen får utvisa vad som händer då jag kommer fram till backen! :-)

Nu hoppas jag bara att jag får vara frisk tills det är dags! Lycka till alla andra!

1981 • Katrineholm
#13
16 september 2011 kl 20:32
Gilla
Jag tycker att det "bara" är att springa på, har aldrig stannat och gått i backen. Tror att det är tyngre för benen att gå i så pass brant uppför ä att "trippa" lite uppför, alltså springa med ganska små steg. Visst är backen ganska brant, men jag tycker inte att den är så mentalt jobbig i och med att den faktiskt tar slut - det är liksom inte segt uppför i flera km. Det är ju den första branten som är en stig och sen kommer asfalten. Men sen så har ju backen ett tydligt slut och sen går det lätt utför igen.

Lycka till!
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.