annons
Löpning • Kom igång • 88 inlägg • 14482 visningar •

Hur vågar ni springa ensamma?

Jennie S
1976 • Solna
#1
•
9 oktober 2011 - 22:00
Gilla
Lite fånig fråga kanske som inte har så mycket med löpningen i sig att göra. Började springa i somras och då var det ju härliga ljusa kvällar. Nu är det becksvart ute och nu ikväll insåg jag just att jag är för feg för att springa ensam i mörkret. Har inga upplysta fina motionsspår där jag bor, utan det är bara korta sträckor med belysning och resten becksvart. Usch... Har ingen springkompis och vill ju inte ha det heller, har aldrig kunnat slappna av när ag springer med någon annan utan vill följa min egen rytm osv. Hur sjutton gör ni ensamma joggare? Trotsar ni mörkret utan problem?
< < < 1 2 3 4 5 > > >
Angela kle
1989 • Borås
#21
•
10 oktober 2011 kl 16:42
Gilla
Jag springer alltid me mina två stora hundar, känner mig hur trygg som helst. Skulle jag trilla har ja dessutom alltid iphonen med mig på armen :)
Malin
1977 • Bengtsfors
#22
•
10 oktober 2011 kl 18:16
Gilla
Jag har inga upplysta vägar/spår i närheten. Jag får isåfall ta bilen och åka till närmaste samhälle. Jag är mörkrädd, alltså rädd för älgar, "fula gubbar" och allt möjligt annat jag kan inbilla mig att jag ser i mörkret. Jag har nu inför denna vintern köpt ett löpband för att lösa problemet. Jag har sprungit några pass på det och jag inser att detta blir räddningen i vinter...
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#23
•
10 oktober 2011 kl 18:25
Gilla
Skogen är ju inte så kul när det blivit mörkt, man vill ju se så man inte springer rakt på en ilsken älg, fram och tillbaka på en cykelbana kan ju vara en lösning om sådan finns, eller 100 varv runt huset som någon sa, i nödfall går det ju att med bil köra till något upplyst ställe och springa där.
Henrik Flod
1971 • Bålsta
#24
•
10 oktober 2011 kl 20:00
Gilla
Jag kan säga att jag är lite nojigare när det är mörkt ute än annars. Senast fick mina hundar följa med och det kändes faktiskt bättre. Jag är egentligen inte rädd för att bli överfallen men när man inte ser det som orsakar diverse ljud så blir man som sagt lite nojig. Överfallsrisken tror jag är betydligt lägre i motionsspåren än på upplysta promenadstråk så springer man inte mitt i en metropol så finns det inga säkra gator. Det är synd (och förståeligt) att det inte är lika befolkat i motionsspåren som i somras för då hade iallafall jag känt mig trygg oavsett ljusförhållande.

Den jobbigaste med öde motionsspår och promenadstråk tycker jag är när man närmar sig en ensam kvinna. Man vill ju inte skrärmmas. Man kan ju inte skrika ut att man bara tänker springa förbi för då blir hon väl ännu räddare?

Jag hoppas du får några bra tips, Mina tips är låna en hund, spring på löpband i gym. Sluta inte motionera för det är nog det farligaste av allt!!
Fredrik Jönsson
1979 • Åsbro
#25
•
10 oktober 2011 kl 20:04
Gilla
Springer alltid på vägarna runt i samhället med vägbelysning.
I skogen skulle jag inte ge mig ut då det är för stor risk att snubbla och bryta sig.

Såg att TS bor i Solna, dvs har ju x-antal mil med upplysta cykelbanor/gångbanor att springa på, borde väl inte vara ett problem?
Om du är rädd för angrepp från folk är det väl bara anpassa tiden på dygnet du springer, sticker du ut vid säg 18 snåret har iaf jag svårt att tänka mig att någon hoppar på dig?

Kanske är för godtrogen men har inte träffat så många otäcka stockholmare än iaf ;)
annons
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#26
•
10 oktober 2011 kl 20:16
Gilla
Henrik_Det där du sa om att närma sig en ensam kvinna på den öde skogsvägen, det känner jag igen, man springer fram och tillbaka, hon undrar naturligtvis om man är riktigt klok, man kanske är farlig också. Jag brukar tala om att jag har en uppmätt km. Faktum är att det måste till en mycket sjuk och hjärnskadad man för att ofreda ensamma kvinnor, så risken att råka ut för en sådan man i skogen är nog mycket liten.
Ove Gandahl
1954 • Norrtälje
#27
•
10 oktober 2011 kl 20:18
Gilla
Jag stötte på en björn i somras och sedan dess är jag löljigt rädd för att springa i skogen. Minsta lilla prassel så går pulsen upp - såvida den inte redan ligger på max. Upplysta vägar eller löpband får nog gälla för mig ett tag framöver.
Micke Larsson
1971 • Norge
#28
•
10 oktober 2011 kl 20:33
Gilla
Henrik: "Den jobbigaste med öde motionsspår och promenadstråk tycker jag är när man närmar sig en ensam kvinna. Man vill ju inte skrärmmas. Man kan ju inte skrika ut att man bara tänker springa förbi för då blir hon väl ännu räddare?"

Min erfarenhet är att det inte skulle hjälpa att skrika eftersom hon med största sannolikhet har lurar i öronen. När du väl kommer fram blir hon ändå livrädd, men jag tror att det är lag på att alla under 30 måste ha lurar i öronen dygnet runt :-).
Sofia Thysell "The Angel"
1979 • göteborg
#29
•
10 oktober 2011 kl 21:29
Gilla
Mitt tips, hund och självförsvarsspray! Ingen egen hund, då får man låna. Självklart så är alla hundägare superglada över att få sin lilla jycke riktigt motionerad! Självförsvars spray köper du enkelt på nätet för en billig peng. Lätt att ha i handen och stackars den som försöker sej på nått dumt. Glöm aldrig eller att ditt steg, din utstrålning ska få vem som helst att backa!
Peter Lindberg
1976 • Burträsk
#30
•
10 oktober 2011 kl 21:47
Gilla
Jag har med mig hund, mobil, bra pannlampa (Silva ca 600 kr) samt att jag inte tvekar att ta bilen för att få mig till upplysta cykelbanor (finns inte så många här uppe i norr :-) ).
annons
Lisa Nilsson
1976 • Lund
#31
•
10 oktober 2011 kl 22:14
Gilla
Det beror lite på varför du är rädd? Är det för att trilla och skada dig, eller är det överfallsrisken? När det gäller den senare - klä dig könsneutralt så att det inte syns vem du är. Du skulle också kunna misstas för en förövrare för i mörkret ser vi alla likadana ut.
Jag försöker också intyga mig att om jag springer ute så har jag förmodligen ett övertag genom att jag är vältränad och springer.

Annars är hund ett bra sällskap. Har du ingen egen så låna en för kvällsturer. Många blir glada över att få sin hund motionerad och vissa t.o.m betalar för det.

Lisa Nilsson
1976 • Lund
#32
•
10 oktober 2011 kl 22:22
Gilla
När det gäller killarna här ovan som inte vill skrämmas - jag tror lite att joggingklädseln underlättar och gör att ni inte skräms. Det kanske är naivt från min sida men jag tänker så att de som springer samma rundor som jag, de har ett syfte med vad de gör och det är motion. Människor som har ett annat mer illsint syfte har nog varken garmin, nya new balance eller löpartights.
Henrik
1972 • Borås
#33
•
10 oktober 2011 kl 23:27
Gilla
Helt rätt Lisa. !!
Marie Olsson
1954 • Tyresö
#34
•
11 oktober 2011 kl 00:49
Gilla
Jag är inte rädd för annat att ramla och slå mig och för hundar!!! Skulle vara jobbigt för mig om alla sprang med hundar, jag jobbar dock på att övervinna rädslan - skulle inte stanna hemma för hundarnas skull, vi har många där jag bor. För män av alla slag som är ute i mörkert kan det också bli jobbigt. En rädd kvinna kan vara farlig. Jag känner till två fall där manliga bekanta blivit attakerade av rädda kvinnor. Risken att bli överfallen är ganska liten men finns, men det är ju statistiskt sett mer sannolikt att som kvinna råka ut för våld hemma. Springa i grupp är nog bättre i så fall än springa spänt med pepparspray och alarm i högsta hugg...
Jag har tur och bor i upplysta trakter, men jag har också skaffat pannlampa som jag ska testa... tillhör dem som tycker att löpband suger...
Micke Larsson
1971 • Norge
#35
•
11 oktober 2011 kl 09:26
Gilla
Lisa: Kommer man bakifrån och springer förbi någon som går åt samma håll (och som är under 30 och därför har de obligatoriska lurarna i öronen) kommer de inte att se kläderna förrän de blivit skrämda. Jag har till och med varit med om att tjejer jag sprungit förbi har skrikit till (och då har jag tänkt: ta ur lurarna, människa, om jag hör musiken flera meter innan jag passerar kan de inte höra någonting av sin omgivning).

Annars har du rätt. Löpartights är inte särskilt skräckinjagande.
annons
M Extreme
1971 • Vallentuna
#36
•
11 oktober 2011 kl 09:44
Gilla
Råder att inte ta med självförsvarsprylar man inte kan hantera. Släpa inte med en kniv tex, för då ökar risken för att skadas oändligt. Samma sak med pepparspray och liknande, Skulle ni mot alla odds bli överfallna är risken stor att det blir använt mot er.
Det går oftast oerhört fort så e självförsvars´strategi måste vara inövad så att den sitter i ryggmärgen. Finmotoriken kan ni glömma. Någon skrev en dosa med peppar... Vad skall man göra med den. Plocka upp den ur fickan, lyfta på locket och blåsa i ögonen på våldsmannen??
Nej, träna in en bra pungspark och ögonklös och ett bra löpsteg och framförallt ett bra skrik är det bästa. Känner ni er förföljda börja prata ut högt, inget skrämmer en galning som en galning.
Peter Edvardsson
1980 • Eskilstuna
#37
•
11 oktober 2011 kl 10:32 Redigerad 11 oktober 2011 kl 10:41
Gilla
Instämmer med några tidigare talare här. Att springa med spray i handen och samtidigt vara rädd låter som en farlig kombination för alla i omgivningen. Betänk att sprayer är ett distansvapen, när någon huggit tag i er är det redan för sent för att kunna använda dem på ett bra sätt. Sannolikheten att ni får spray på er själva är då hög, om ni överhuvudtaget kommer åt att använda den. Alternativet att då spraya nån innan de angripit er förhöjer ju givetvis risken avsevärt att det är du som attackerar en oskyldig förbipasserande.

Nej, träna in ett högt skrik eller bär ljudalarm istället. Höga plötsliga ljud får alla att tveka, det är en instinktiv reaktion. Dessutom påkallar det hjälp. Skulle du sen behöva ta till våld så måste det tränas på innan, det måste sitta i ryggmärgen för att du ska göra det i en stressad situation.

Skrik högt, ta dig loss och spring är mitt grundtips.
Gabriella Göthberg
1974 • Stockholm
#38
•
11 oktober 2011 kl 10:38
Gilla
Det absolut sämsta vi alla kan göra är ju att undvika spåren på grund av en rädsla som i stort sett är helt obefogad. Ju fler som är ute och rör på sig, desto tryggare blir våra omgivningar. Jag vägrar att låta någon liten promille avarter till människor begränsa mitt liv!
Richard André
1969 • Torslanda
#39
•
11 oktober 2011 kl 11:11
Gilla
@M Extreme: Ha ha ha, det där var det roligaste tipset hittills! Jag håller med om att det är skrämmande med folk som pratar med sig själva, även om jag kanske inte i första hand tänker på dom som våldsverkare.

"...inget skrämmer en galning som en galning."

Ha ha ha!
Micke Larsson
1971 • Norge
#40
•
11 oktober 2011 kl 11:45
Gilla
M Extremes prattips hade nog funkat bättre för tio år sedan, då människor som pratade för sig själva verkligen var galningar och inte bara mobilabonnenter med handsfree.
< < < 1 2 3 4 5 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.
annons