BMI och milen under 40

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#81

•

6 augusti 2012 kl 12:59

Gilla

cherwil oxå bland de med mycket stor förbättringspotential långt under 40.

Jag trodde förut innan denna diskussion kom upp här att det var nästan bara ickelöpande Svensson eller sådana nybörjare som hade BMI 26-28 t ex.

Det finns en STOR talangpool i denna tråd :-)

Björn

1975 • Stockholm

#82

•

6 augusti 2012 kl 14:01

Gilla

BMI 23,9
Veckomängd 3-5 mil
Miltid 43 min

Hur lyder domen Bo? :) Målet är sub40 med minimal viktnedgång/muskelförlust (inte lägre än BMI 21,5-22).

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#83

•

6 augusti 2012 kl 14:26

Gilla

Du bör ändå sikta på de 22 åtminstone för att öka målmöjligheten. Enbart den kraftige syreupptagningstalangen Rob de Castella hade ovanligt hög BMI ca 22 i världeliten i marathon för några decennier sedan vad jag känner till :-) . Annars ligger ju manligt marathonBMIsnitt betydligt lägre.

Når du 22 med bara lite ökad mängd till 4-6 mil/vecka borde 40 underskridas.
Om fartträningen är för klen, sällan, dvs mindre än ett pass i veckan ökar potentialen förstås med sådan träning en gång i veckan.

Björn

1975 • Stockholm

#84

•

6 augusti 2012 kl 14:32

Gilla

Från nuvarande 90 kg (23,9) till 83 kg (22,1) kan nog göra rätt mycket ja. Till Hässelby tänkte jag gå ner till 85 och några kg ska nog inte vara något problem.

Dana

1965 • Helsingborg

#85

•

6 augusti 2012 kl 22:18

Gilla

re @ Bo,
jag menar inte att han är överviktig utan att han har för mycket muskelmassa. fast det du skriver stämmer ju. han behöver ju alla musklar för att "sätta igång" och sprinta i 9 sec.
tack för svaret.

Fredrik Olsson

1979 • Bonnarp

#86

•

6 augusti 2012 kl 22:37

Gilla

Jaså jaha.. well då kan ju jogg.se kanske lägga till en ny kalkylator på hemsidan, där man fyller i vikt och längd, så räknar den ut, med input av din träning i dagboken, vad för tid du bör ha på milen, och sedan länka dig till bästa träningsprogrammet för att komplettera/ändra träningen så tiden uppnås...

Bara en tanke?

Christer Hedlund

1981 • Luleå

#87

•

6 augusti 2012 kl 22:41

Gilla

Kul läsning.

Hur gjorde du bo för att minska ditt BMI? Bara genom mängdökning eller genom genomtänkt diet? Vi är ju många här som behöver minska vikt så vore kul med lite tips? Min last är definitivt skräpmat och läsk, man borde kanske börja där och se vart det leder :)

Per Persson

1962 • Enköping

#88

•

6 augusti 2012 kl 23:15

Gilla

@ Bo, vad ligger BMI-snittet på för Marathoneliten? Torde väl vara det optimala för att prestera så bra som möjligt även för motionären. Eller? Mitt BMI nu 21,1 med 37,52 (pers ) i år på 10 k. Jag varvar sen start mina löppass med styrketräning för att jag gillar det, har faktiskt vägt betydligt mindre förr. Alltså före löpningen och styrkrträning kom in i livet. Anses nog som en sparris fortfarande av de flesta på gymmet men känner mig fit och stark, Är det en definitiv sanning att ett lägre BMI absolut ger en snabbare löptid? Jag drömmer ju starkt om sub 180 på marathon (klockan tickar....) och får ju tankar om att dra ner på gymbesöken, trotts att jag trivs med kroppen och den nuvarande träningsbalansen. Och styrkan i rygg, mage, bål, axlar och ben inbillar jag mig ändå ha nytta av i löpningen. Eller..?

HR

1972 • Stockholm

#89

•

7 augusti 2012 kl 07:22

Gilla

Per Persson:

Bo Engwall skriver tidigare i tråden:

Re Fredrik Olsson

Vill man springa både riktigt fort och långt samtidigt är det svårt att hitta BMI:are över 21-22.

Det är som sagt ingen slump att t ex 2005 års 10 högst rankade män på maran snittade BMI 19.9 och motsvarande 10 kvinnor 18.0 .

Det är en biomekanisk/fysiologisk realitet att det går åt storleksordningen upp till ca 30 % mer syre per tidsenhet i samma hastighet för en löpare med 30 % högre BMI än 20, dvs 26 (givet liknande löpekonomi), än en likartat slimmad variant av samma löpare med BMI 20 där rent överflöds fett och eventuella överflödsmuskler tränats bort.

Att en 26-27 BMI:are ändå kan springa så bra som 36-37 minuter på milen med måttlig träning måste rimligen bero på relativt bra syreupptagningstalang. Men den talangen räcker inte till 30-31 minuter utan att först reducera BMI:t kraftigt t ex genom ökad mängd.

(I inlägget därefter skrivs att Lisa Nordens BMI är 19, som exempel på aktuell uthållighetsidrottare.)

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#90

•

7 augusti 2012 kl 10:15 Redigerad 7 augusti 2012 kl 10:25

Gilla

Re Fredrik

Jag har tänkt på att jag kanske borde konstruera en (amatörmässig) formel avseende BÅDE BMI och mängd och var det bör ge för potential.
Den skulle bli rätt osäker eftersom dels i vissa fall får man inte full procentuell utdelning av viktnedgång, men iofs med tilltagen marginal låt säga 50-100 % effekt av viktminskning och därmed BMI-nedgång så måste den stämma för i princip alla är min intuitiva övertygelse, dvs formeln gäller om man har BMI ca 23 eller "hellre " ännu mer och går ned till BMI 18-22.
Formeln gäller för vuxna män. Är man över ca 40 år måste man betänka att på flera års sikt och uppnått BMI-mål så påverkas resultatet på milen-marathon av den naturliga maxpulsnedgången som är väldigt individuell i sin storlek dessutom.

Ännu svårare är att bygga in mängdträningseffekter i samma formel för potentialen och man måste alltid utgå från aktuell träningsstatus och BMI, men mängdträningseffekten i sig kan nog ha stor och t o m större individuell spridning och dessutom sannolikt större för milen än marathon. Hur olika personer svarar mer exakt på mängdökning är säkert komplext och individuellt dock visar väl erfarenheten att på marathon är det en stark effekt för alla (som är friska och oskadade).

Det skulle därför behövas ett rejält statistiskt material för att göra träningseffektkalkyler och där man rensar för BMI-effekter.

Helst skulle det finnas ÄVEN ren BMI-statistik där löpare med oförändrad träning noterat resultat före och efter olika stora BMI-förändringar. Där är jag dock rätt säker på att om resultaten verkligen fanns registrerade att det stämmer med att antagandet att 50-100 % av BMI-förändringen täcker in realiserade resultatförbättringar i verkligheten, men med statistik skulle man troligen kunna göra intervallet snävare t ex till 70-100 % gissar jag.

Jag menar alltså att t ex en person med BMI 26 och 10 % viktnedgång bör definitivt förvänta sig en milkapacitetsförbättring innebärande (5-10 %) miltid-nedgång där väldigt många förmodligen når kring fulla 10 %, men där 5 % en extra lågt antaget tal för att alla ska täckas in utan exakt krav på vetenskaplighet i den "siffran".
Eftersom det rör sig om potential är det väl OK med en viss osäkerhet i förutsägelsen.

Jag måste tillägga att det är fullt möjligt att BMI-nedgång med x % hos en del löpare ger miltidsminskning med (x + y) % där y är större än noll.
Dvs det är fullt möjligt att löpekonomin påverkas positivt av viktnedgången hos en del löpare. Otympligt fett eller kanske mer sannolikt stora tunga benmuskler är extra ogynnsamt eftersom de kroppsdelarna rör sig mer än t ex bröstet.

Så i praktiken kanske en statistiskt härledd formel skulle vara av typen 70-110 % effekt av BMI-nedgång på miltiden.

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#91

•

7 augusti 2012 kl 11:08

Gilla

Re Christer Hedlund

Jag var rätt "sportig" när jag började löpträna 1974 och hade då BMI 20.6 men ändå visst magfett :-)

Under 1974-1977 höll jag mig kring BMI 19-19.7 när jag snittade kring 6-9 mil/vecka.
Det räckte med träningen för att ligga där viktmässigt dvs kring 51-53 kg. Min kost var ganska kolhydratrik hela tiden med måttligt fett och protein.

1978 inleddes den seriösa marathonträningen med 14-18 mil/vecka första halvåret och då gick jag under våren/försommaren ned från 53 till 48 kg på ca 3-4 månader dvs till BMI 17.8.

Den perioden åt jag likartat men möjligen mindre fett men mer kolhydrater, men man kan säga att jag nästan varje dag förbrukade fett netto, kanske ca 65 gram (med antaget 2/3 glykogen och 1/3 fett som bränsle) på oftast ett 28 km-pass som var mitt standardpass då, och sedan i vila i efterförbänning etc resten av dygnet brände ytterligare uppskattningsvis minst 50 gram fett. Resten av viloomsättningen kom från i huvudsak intagna kolhydrater som kanske dagligen t o m fyllde på kroppsfettet oxå. Jag hade troligen därför kunnat gå ned i fettvikt ännu snabbare utan att ha brist på glykogen för träningen.

Jag åt kanske max i snitt ca 50 gram fett men lite varierande så att netto ändå förlorade jag fettväv i vila på uppskattningsvis snitt 65- gram om dagen eller ca 0.4-0.5 kg i veckan.
Merparten av energin till löpningen kom alltså från kolhydrater i form av lagrat glykogen vilket gjorde att fartträning inte stördes alls.
Tack vare att jag höjde träningsdosen så mycket kunde jag totalt sett äta lite mer än innan och ändå tappa kring 10 % i vikt.

Jag var mycket kostmedeveten på den tiden och insåg att för att få bort överskottslöpfett dvs när kroppens fettprocent på män är över de långlöpsoptimala 2-5 % måste man förbränna mer fett än man tar in, SAMT vara i total energi-inderskottläge i period av viktminskning.

Kolhydraterna däremot är enbart riktigt intressanta som högoktanigt bränsle för alla längre eller intensiva pass och därför gäller det att dagligen försöka vara kolhydratbalans.
Jag låg t o m på kolhydratöverbalans trots viktnedgång 10 % på 3-4 månader men kunde därför maxa marathonträningen utan problem

Anders H

1972 • Mariefred/Stallarholmen

#92

•

20 augusti 2012 kl 21:26

Gilla

Bo, igår sprang jag Norrköpings stadslopp, 10 km. Med ett BMI på 30,4 och en tid på 48 minuter antar jag av tidigare postningar att det finns tid att plocka in? Jag tränar 4ggr/vecka.

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#93

•

20 augusti 2012 kl 21:35

Gilla

Ja det finns ju mycket, i minuter t o m mer än hos de främsta talangerna här på denna sajt där några gjort 36-38 minuter med BMI 26-27.

Du kan ju i alla fall utan vidare s a s, dvs med ren BMI-nedgång enbart nå under 40 minuter, kanske med endast nedgång till ändå tilltagna BMI 25. Och ännu mycket lägre miltid med nedgång ned till idealet högst 22.

Det antyder något mindre talang än de bästa men helt OK för att göra bra tider med mer träning oxå vilket skulle snabba upp BMI-nedgången eller göra den enklare.

Anders H

1972 • Mariefred/Stallarholmen

#94

•

20 augusti 2012 kl 21:38

Gilla

Gött! Tack. Helt klart motiverande.

Carl Petersson

1995 • Mariestad

#95

•

20 augusti 2012 kl 21:42 Redigerad 20 augusti 2012 kl 21:43

Gilla

BMI 20,5. Min bästa mil 41:20 (Men gårdagens relativt lätta 5km pass tyder på att den tiden kan sänkas vid bra förhållanden)

EDIT: Har inga planer på att gå ner i vikt..

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#96

•

20 augusti 2012 kl 21:51

Gilla

Nej Carl är i stället ung och relativt ny och där är det tid, träning och tålamod som kommer ge resultaten närmaste decenniet :-)
Du kan säkert nå t ex 35 minuter om några år på milen och sedan avgör träningen...

Carl Petersson

1995 • Mariestad

#97

•

20 augusti 2012 kl 21:57

Gilla

Ja, men nu när skolan drar igång kommer jag inte ha så mycket tid för löpningen eftersom jag har långa skoldagar samt tränar pingis och volleyboll 3dagar i veckan. Vad tror ni om transportlöpning hem från träningarna (Det blir minst 6km och upp till hur långt som helst beroende på vilken väg jag tar)?

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#98

•

20 augusti 2012 kl 22:05

Gilla

Ja den löpningen skulle ju både bli bra uppvärmning och nedjogg s a s och skulle givetvis vara bra för löpningen på lång sikt.
Afrikanerna springer ju ofta fram o tillbaka till deras aktivitet...

Carl Petersson

1995 • Mariestad

#99

•

20 augusti 2012 kl 22:10

Gilla

Då skulle jag ju kunna klämma in minst 2 distanspass där. Sen kan jag ju lätt få tid till 2-3 rena löppass resten av veckan och lägga in fartpass och långpass då. :) Om jag springer både fram och tillbaka till två av träningarna får jag ju 24-30km bara där, inte så pjåkigt!

Leif Höglund

1978 • Stockholm

#100

•

20 augusti 2012 kl 22:18

Gilla

Bmi 19,7 och pb på milen 41:40 i lördags. Springer ca 4-5 mil i veckan. Kortsiktigt mål är sub40 i höst och långsiktigt mål är sub35.