18 september 2012 kl 12:19
Jag tror definitivt att du har rætt. Sen ær det ju vad jag sjælv tycker om, springer inte intervaller, backtræning, styrketræning etc før att jag inte tycker om det, det ær tråkigt och forcerat. Har eheller inga som helst planer på att springa något lopp, inte omøjligt att det hænder men har svårt att se hur jag skulle uppskatta det.
Jag tror att många fler hade kunnat glædjas øver løpningen om træningsprogram inte existerade, speciellt motionærer och nybørjare.
Alla dessa træningsprogram på X antal veckor før Mara/halvmara på X minuter med start från noll/otrænad ær nog en anledning till att många ser løpning som ett nødvændigt ont. Detta måste man genomlida før att kunna klara av det dær loppet innan man fyller 40/snabbare æn kollegerna/gå ner X kilo i vikt etc. Och jag har ju svårt att se att detta inte skulle kunna ha ett samband med skadefrekvensen bland løpare. Detta kombinerat med GPS/Puls/iPhoneapparna som talar om før en hur man ligger till med jæmna mellanrum och inte låter en stressa av...
Før elit ær det ju en annan sak, men jag tror, som næmns ovan, att det nog ligger något i att bara se till att træna mycket på det man sen ska gøra på tævling inte kan vara helt fel tænkt.
Vi har alla olika mål med løpningen men jag tror att många skulle tjæna på både psykiskt och prestationsmæssigt att bara gå ut och springa en bra bit i rimligt tempo utan att bry sig om tider och bara kænna efter "Hur fan kænns det att springa egentligen?"