4 augusti 2013 kl 08:03
Re Staffan
Jag tränade som vanligt till och med 4:e dagen innan loppet, vilket ofta innebar ett långlopp 10-20 km en vecka innan marathon eller snabbdistans.
Utom några få ggr sprang jag sedan två pass 3:e dagen, 30 km + 10-20 km i vanligt lugnt träningstempo ca 4.30 min/km och åt mycket lite kolhydrater ofta högst 50- 75 gram e d.
2:a dagen före loppt åter lugnt pass 5-20 km beroende på hur glykogendepåerna kändes. Sedan minst ca 0.5 kg kolhydratgodis.
Dagen före blev det 10-20 km åter i lugnt vanligt distanstempo ca 4.30 och sedan åter minst ca 0.5 kg kolhydratgodis.
En gång skippade jag kolhydrattömningen med framgång, sprang 30 km, 20 km, 15 km de tre sista dagarna men godisladdade ändå. de två sista dagarna.
Det var 2.18.55 loppet i Polen 1980 tre veckor efter SM-segern på 2.21.04 då jag följe den vanliga modellen (och vägde under 46 kg efter sista tömningspasset 2 dagar innan loppet - personligt "rekord" tror jag).
Det var för att slippa dygnet med kolhydratfasta som jag gjorde så till Polenloppet och testa något lite nytt och behagligare. En vecka senare testade jag samma modell igen för att springa Bromölla marathon i rent experimentsyfte men då tog jag slut efter drygt 3 mil efter att i ett sololopp hållit 2.23-tempo och landade på ca 2.29.
Inte heller senare fungerade det utan tömning, men även med blev jag senare allt sämre på marathon, dock mest av biomekaniska skäl.
Men träningen var alltså i stort sett helt oförändrad i på loppen utom lite extra mängd tredje dagen före loppet vid glykogentömning.