Löpning • Kom igång • 32 inlägg • 11442 visningar •

Fotisättning? Hur gör ni?

Ulrika Nordlander

1971 • Sundsvall

•

28 december 2013 - 20:33

Gilla

Jag hoppas få lite hjälp från er som har sprungit mer än jag!

Jag har haft ett uppehåll pga knäproblem. Ont på insidan vänster knä, under knäskålen. Vilket har gjort att jag haft smärta och svårt att
böja knät. Jag har kört cykling, simning, och ridning under tiden, så kondisen är inte helt borta! ;-) Jag har också lagt till jympa sedan i höst och knät är mycket bättre.

Nu vill jag börja jogga igen! Jag har planerat att kombinera promenader med att jogga längre och längre sträckor så länge det känns ok.

Jag läste i en bok att vid fotisättningen ska stortåleden vara den som jag sätter i först. Småjoggade lite idag och jag har tidigare satt i hälen först. Testade med stortåleden och tycker att jag fick till det hyfsat efter ett tag.

Min fråga till er som springer mycket är nu - hur sätter ni i foten?

< < < 1 2 > > >

Mikael S

1960 • Sundbyberg

#21

•

30 december 2013 kl 14:34

Gilla

För mig funkar tankebilden att jag står på en stor boll som jag rullar bakåt; fotisättning under kroppen, inget bromsande, och mjuka tassande steg. Det blir mittfot/framfotsisättning av sig själv, men det är en följd, ine ett mål i sig.

Oldboy

1952 • Danderyd

#22

•

30 december 2013 kl 16:07

Gilla

Precis, Mikael. Fram/mittfotslandning blir ofta en följd av att man landar under kroppen, liksom steget blir kortare och man måste höja stegfrekvensen för att bibehålla ett bra tempo. Att bara försöka ändra själva landningen är ofta en dålig idé - även om den kan funka om man redan har en landning under kroppen. Som jag skrev bytte jag ju tillfälligt till hälllandning pga en skada, bytte sen tillbaka.

Man kan ju bromsa i landningen även om man sätter i tårna först, det är hur långt fram man har foten när man lägger tyngd på den som avgör. Man blir ju t o m tvungen att landa längre bak med foten om man sätter i tårna först för de är ju längre fram än hälen....

1972 • Stockholm

#23

•

30 december 2013 kl 16:52

1 Gilla

Ulrika: nu kommer jag lite sent in i tråden men det är ju inte helt säkert att dina knäbesvär ens kommer ifrån löpningen eller ditt löpsteg. Är det ett muskulärt problem pga stramhet/överansträngning så kan det ligga kvar och lura. Det kommer det då att göra även om du springer "korrekt" och i "rätt" skor.

Om det t ex rör sig om en stramhet som ger smärtsignaler så kommer du inte bli kvitt dem med annat än rörelseträning och töj tillbaka till normalt omfång. Blir extra fundersam när du skriver att du har "svårt att böja knät".

För övrigt har du ju fått en del fina och tänkvärda svar men man kan ibland behöva tänka lite bredare för att ringa in problemet.

Anders Ebenfelt

1957 • Vä Frölunda

#24

•

30 december 2013 kl 22:20

Gilla

Ser att flera här rekommenderat framfotslöpning, något jag själv gillar men: Om TS inte är van vid denna löpstil, måste man samtidigt rekommendera att han bara försiktigt och gradvis övergår till att sätta i framfoten och bara ibland använda sig av odämpande skor. Ny löpstil ska fasas in med försiktighet. Se mitt inlägg angående stressfrakturer i tråden nedan.
Lycka till!

Jörgen Larsson

1965 • Uppsala

#25

•

31 december 2013 kl 14:38

1 Gilla

Jag har själv sprungit hällöpning i hela mitt liv, men när jag för några år sedan fick en sträckning i ena baklåret, så var jag tvungen att börja ta kortare steg. Jag ville ju inte heller springa långsammare, så jag höjde frekvensen på stegen för att bibehålla farten.
Jag tänkte inte ett dugg på att jag skulle landa på framfoten, så när skadan var läkt började jag springa som vanligt igen. Det är egentligen först nu senaste året som jag har börjat fundera mer på mitt löpsteg, och medveten försökt ändra min löpstil till att ta kortare steg men med en högre frekvens och bibehållen fart.
Resultatet blev att jag nästan slutade flåsa och löpningen blev mer av en glädje än som ett slitigt tvång.
I början så var jag tvungen att tänka på min löpteknik, men idag så faller det sig naturligt.

Petra Mattsson

1966 • Ryd

#26

•

1 januari 2014 kl 09:22

Gilla

Hej!
Läs boken: Det perfekta löpsteget
av Thomas Reckmann
Hälsningar Pm

Ingrid Bergh

1956 • Pixbo

#27

•

1 januari 2014 kl 10:48

Gilla

Jag lade om löpsteget för några år sedan - från att varit extrem hällöpare till "Pose" - det tog ett tag (lära gamla hundar att sitta) - hade väldigt svårt att "komma ihåg" att inte sätta i hälen, då "andra andningen" infann sig . Tricket som löste mina "problem" vara att försöka koncentrera mig på att luta mig lite framåt - skjuta fram höften lite och sen enbart koncentrera mig på att dra upp hälarna bakom mig - benet pendlar då automatiskt framåt och foten landar under mig, med ett böjt knä (ju mer man lutar sig framåt ju fortare går det). Anledningen till att jag ville lägga om löpstil var att jag vill kunna fortsätta springa så länge livet varar och inte så länge höfter och knän varar. Jag fick precis som vissa påpekar här i tråden känningar i vader och baksida lår (man väcker inte muskler som sovit i över 50 år till liv ostraffat). Detta löste sig dock med att jag stretching direkt efter löppasset.

Claes Wikdahl

1976 • Sollentuna

#28

•

1 januari 2014 kl 14:29

3 Gilla

God fotisättning på er!

Sven Andersson

1966 • Kista

#29

•

1 januari 2014 kl 16:38

2 Gilla

Jag tror det är en illusion att så många topplöpare ser ut att vara hällöpare. De rör sig så fort i X-led att de "hinner över" tyngdpunktsmässigt så att impulsen mot marken de facto kommer längre fram under foten, och en mindre del, eller ingen del alls, hamnar under hälen egentligen.

Ulrika Nordlander

1971 • Sundsvall

#30

•

1 januari 2014 kl 16:44

Gilla

Tack för alla intressanta svar! Vilken kunskap det finns här! :-) Jag ser fram emot alla kommande pass och tror på att knät fortsätter att vara bra! Återkommer säkert med fler frågor!

Jonas Wincent

1970 • Sala

#31

•

1 januari 2014 kl 17:05

Gilla

Mina knän är piggare än någonsin. Löpteknik är bra att öva, kortare lättare steg med landning längre fram på foten. Men det som verkligen gjort skillnad för mig är att jag numera alltid springer i Hoka one one-skor när jag springer på väg. Hokaskon är myckett dämpad men har samtidigt ett lågt drop så att löptekniken blir rätt.

Alla har förmodligen sin lösning. Ny löpteknik, terränglöpning och Hokaskor är min.

Lycka till!

PerNygren KeneNisa

1968 • Säter

#32

•

15 januari 2014 kl 23:57

Gilla

Prova spring barfota(en stund), t.ex. på löpband. Ypperligt plats att träna teknik på.
De visade en bit in(ca 10min) på ett program kring jul på Kunskapskanalen vid namn - "tillbaka till rötterna", perfekt exempel på skillnaden mellan att springa
med upphöjda skor och barfota.
Mjukt och lätt.

< < < 1 2 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.