19 augusti 2014 kl 08:32
Redigerad 19 augusti 2014 kl 08:45
Jag har pendlat mellan grupperna A till C och ligger tyvärr i grupp Tegelsten just nu.
Som yngre förmåga stretchade jag ganska mycket så det var nog trendigt redan på den tiden. Jag var vig och stark och höll ihop bra. Ingen ballerina direkt men mycket vigare än vad jag är nu. Dessutom så var jag funktionellt stark i ett mycket större omfång - vilket underlättade enormt när jag klättrade som mest.
Jag stretchar sällan före och oftast inte heller efter passen. Kanske någon minut. Men, jag är å andra sidan numera ganska ovig. Och har mer besvär - som släpper efter rörelseträning och stretching.
Jag rekommenderar stretching, inte för att bli vig-are, utan för att hålla sig vig.
Likväl så rekommenderar jag rörelseträning - kanske till och med mer än att stretcha.
Rörelseomfånget tycker jag man ska försöka bevara och för en del lyckliga så går det rätt bra utan att stretcha alls. Jag tycker att rörelseträning och stretching hör ihop - tränar man rörelseträning så slipper man ofta stretcha och gör man det inte kanske behovet är större att stretcha.
Att stretching ska vara så kontroversiellt att man kan vara anti-stretching är ett mysterium för mig. Jag tror att många som är anti är ungefär lika oviga som jag är.
Kanske tror man att man är vig - eller så är man en av de lyckliga som faktiskt klarar sig prima utan stretching - men varför då sätta sig till doms över de som kan behöva stretcha.
Ante Gahlin:
Jag tror att om du känner av det såpass mycket så är det ett tecken på att du behöver djupmassage/idrottsmassage, rörelseträning och lättare stretch under en period. Det obehaget du upplever beror ju på att du kakat ihop. I mitt fall var det lika illa med hamstings och sida lår, den friheten jag upplevde efter att ha fått bindvävsmassage (ELAK JÄVLA MASSAGE) och sedan funktionell träning går knappt att beskriva - som att få nya ben. :)
Jag har förstås lite bias eftersom jag bor med en Naprapat och har vänner inom Ortopedi. Det som är rätt slående är att många som söker för allmänna besvär varken tränar eller stretchar och tappar både muskelfunktion och rörelseomfång. De kan ha ramlat och slagit i axeln för åtta-nio år sedan och är fortfarande inte bra. Men, de varken tränar rörelseträning eller stretch - för det gör ju "ont". De som tränar och får Sjukgymnastens program blir oftast markant bättre på kort tid och en del helt besvärsfria.
Jag går själv med en rätt trasig axel just nu, man blir lite grinig av det men att sluta använda den är ingen option direkt. Om jag stretchar den på kväll och morgon så klarar jag dagen - jag behöver ju den i jobbet och vill inte sitta hemma och knapra piller och hoppas att det "släpper av sig självt". Det gör till och med ont i början när jag springer men det släpper efter en tid. Sedan plockar jag upp axeln igen på vägen tillbaka och så stretchar jag den lite till. Benen stretchar jag sällan. Därför går jag som en anka vissa dagar. En halt anka. ;)
PS
Jag är rätt lättköpt på definitionen av stretching, för mig så räcker det ibland att veva med armarna, man kan lika gärna kalla det rörelseomfångsträning. :)
Jag blev av med mitt håll (som kommit tillbaka efter ett par års frånvaro) genom att lägga fokus på långsam stretch av magmuskulaturen och sida. Det för mig är ett bevis på att stretching _kan_ funka. Det gick ju inte direkt över av sig självt och att "träna" bort det gick bevisligen inte heller, det blev ju bara sämre av träning - oavsett om det var på gymmet eller i löpspåret.
Men som den hycklare jag är så kommer jag givetvis stretcha så lite som möjligt fram till nästa besvär. ;)
