Löpning Övrigt 26 inlägg 13514 visningar

Steira vann NM-guld på 10000m

Martin Andersson
1978 • Bergshamra
#1
24 augusti 2014 - 17:29 (Redigerad 24 augusti 2014 - 17:29)
1 Gilla
Det norska längdåkerskan Kristin Steira vann NM-guld på 10000m. Tiden hade även inneburit SM-guld. Kaxigt att spöa eliten i ett par vanliga Adios Boost. Undra om någon av dom svenska längdtjejerna hade lyckats med en liknande bedrift om dom hade försökt?
http://www.nrk.no/sport/steira-vant-nm-gull-pa-10.000-meter-1.11895424
< < < 1 2 > > >
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#2
24 augusti 2014 kl 18:20
1 Gilla
Steira är en grym löpare och det har hon varit i många år. Hon gjorde ju en satsning mot 5000 meter i EM i Barcelona för några år sedan som inte höll på grund av skador, och hon har ju bl a spöat Petter Northug i terränglopp och blivit norsk mästare i terränglöpning.

Men sen har hon ju ett extremt lågt BMI också, och hon har ju blivit stoppad flera gånger från att träna med landslaget för att hon är för smal. Men det funkar ju bra med lågt BMI i löparsammanhang som vi vet...

Ingen av de bästa svenska längdtjejerna har ju Steiras fysik och är ens i närheten av hennes tider. Kalla har väl gjort runt 36-37 min på milen som bäst, och Haag runt 38 min.
Lars Bern
1973 • Göteborg (Hisings Backa)
#3
24 augusti 2014 kl 18:32 Redigerad 24 augusti 2014 kl 18:44
Gilla
Långloppsåkaren Anders Aukland, 41 år, blev 10:a i NM på 5000m på 14.50. Hans bästa notering är 13.57 år 1995. Inger ju lite hopp för en annan... http://www.langrenn.com/anders-aukland-vel-gjennom-5000-meter-i-nm.5558868-1743.html
Martin Andersson
1978 • Bergshamra
#4
24 augusti 2014 kl 18:39
Gilla
Aukland är ju "hyfsat" snabb. Han var i farten i somras också: http://www.langrenn.com/her-vinner-anders-aukland-3000-meter-paa-bislett.5537648-1743.html

Jag fick den första länken av min kära mor som härstammar från Norge som hävdar att dessa tider är ett bevis för att löpning är likvärdigt med att kasta bort sin fritid (dvs att längdåkning är en vettigare sysselsättning).
Anders F
1973 • Umeå
#5
24 augusti 2014 kl 18:49 Redigerad 24 augusti 2014 kl 18:53
Gilla
Imponerande, jag har för mig att Steira eller Skofterud för något år sedan funderade på att bli maratonlöpare och satsa på att delta vid OS 2016.

Charlotte Kalla sa i en chat i Aftonbladet "Bästa tid på en mil är strax under 36 minuter". 2013 deltog Maria Gräfnings i Friidrotts-SM och kom sjua på tiden 35:44.98 (Isabellah Andersson vann på 33:22.95).

Juniorer tävlar ju inte på 10000m bana men en att hålla koll på är Ebba Andersson som förra året vann lidingöloppets 10 kilometer i klassen F17 på tiden 37.06.38. Jag hoppas Ebba så småningom väljer friidrott istället för skidor men den chansen är nog minimal.
1965 • Eksjö
#6
24 augusti 2014 kl 19:45
Gilla
Före detta norska stjärnan Odd-Björn Hjelmeset kom på 74:e plats i förra årets New York Marathon:

http://www.tcsnycmarathon.org/about-the-race/results/overall-men
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#7
24 augusti 2014 kl 19:55
Gilla
Vet inte om jag tycker att Odd Björns maratid är så imponerande. Men man kan lugnt säga att längdåkarna var bättre löpare på 80 och 90-talet än de är nu. Det beror ju naturligtvis mycket på längdåkningens utveckling mot masstarter där det gäller att ha en muskulös överkropp för att kunna hänga med när det närmar sig spurt. Det innebär ju fler kilon att släpa på och därmed sämre löptider.

T ex så sprang ju Christer Majbäck Lidingöloppet på 1:41 någon gång på 90-talet, vilket motsvarar en tid på maran på runt 2:20. Det är bra nivå för en längdskidåkare.
1969 • Johanneshov
#8
24 augusti 2014 kl 20:34
Gilla
169 cm/ 53 kg lätt.
Andreas
1984 • Kävlinge
#9
24 augusti 2014 kl 21:01
Gilla
Jag läste en intervju med kalla i somras att hon hade pb på milen på 34... Generellt när det gäller skidåkare så har de ju syreupptagningsförmågan osv men inte löptekniken. Kalla hade garanterat kunnat hävda sig på sm med lite teknikträning.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#10
24 augusti 2014 kl 21:16
1 Gilla
Andreas, länka gärna till den intervjun. Jag såg nämligen Kalla springa Lidingöloppets tjejmil (som i verkligheten är 9,8 km) 2009, dvs bara några månader innan hon vann sitt hittills enda inividuella OS-guld, på 37:10. Visst är det en kuperad bana, men den är som sagt bara 9,8 km och 37:10 är vääääldigt långt ifrån 34 min och hon var i grym form hösten/vintern 2009/2010. Vore kul om någon kunde länka till ett tävlingsresultat där hon gjort 34:xx.

Jag tror inte att Kalla sprungit under 35 på milen, men jag blir gärna överbevisad.
Andreas
1984 • Kävlinge
#11
24 augusti 2014 kl 21:26
Gilla
Hade fel, 36 var det spm ovan nämnts i chatten ab i somras. Fortfarande övertygad om att hon skulle kunna kapa massor med löpteknikträning.
Martin Andersson
1978 • Bergshamra
#12
24 augusti 2014 kl 21:31
Gilla
Är inte den stora frågan hur bra dom svenska friidrottstjejerna (och killarna) skulle kunna bli om dom fick samma förutsättningar som längdåkerskorna (träna heltid etc)? Så går iaf diskussionen i Norge på Facebook.
1954 • Falun
#13
24 augusti 2014 kl 21:34
Gilla
Inte lika övertygad att Kalla kan kapa massor. Hon är ju inte den lättviktare som Steria är. Nu är väl Kalla inte lika stor och stark som Björgen, men Björgen har ju ingen chans i löpning mot Johaug och Steira. Hoppas dessutom att Kalla fortsätter satsa på skidor :-)
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#14
24 augusti 2014 kl 21:40 Redigerad 24 augusti 2014 kl 21:40
1 Gilla
36:xx kan jag tänka mig att Kalla gjort, absolut.

Men jag tror inte att det är löpteknik som är hennes största problem om hon vill bli snabbare, det är BMI som är hindret. Hon har galet mycket muskler, inte riktigt som Björgen men betydligt mer än Steira och Johaug.

Säkert kunde våra friidrottare inom löpgrenar bli ännu lite bättre med mer stöd, men vad spelar det för roll? Dom kommer ändå aldrig att kunna konkurrera med östafrikaner, jamaicaner och amerikaner när det gäller sprint, medeldistans och långdistans. Inom längdåkningen så är ju konkurrensen inte ens i närheten av vad den är inom löpningen, så där finns ju möjligheten att slå sig in i världstoppen, ta OS-medaljer osv. Men den möjligheten finns inte inom löpning.
Lars Bern
1973 • Göteborg (Hisings Backa)
#15
24 augusti 2014 kl 22:38
Gilla
Precis, ta t.ex. Thobias Fredriksson. Han kunde välja på fyra eller fem olika idrottsgymnasier när det begav sig. Det blev skidgymnasiet i Torsby istället för orientering, skidorientering, fotboll och friidrott tror jag. Sen blev det mycket riktigt både VM- och OS-guld plus lite andra valörer på mästerskapen så konkurrensen och chansen att slå sig fram spelar roll. Framför allt ska man tycka att det är roligt. Se bara på Klüft.
1981 • Katrineholm
#16
25 augusti 2014 kl 12:41
1 Gilla
Tycker att det är ganska hemskt när (framförallt) killar anser sig ha rätt att diskutera andra människors bmi offentligt. Det kan göra rätt stor skada både hos de som diskuteras och bland folk som läser, oavsett om det gäller kändisar eller inte.
Nicklas Nordqvist
1976 • torsby
#17
25 augusti 2014 kl 13:21
3 Gilla
Personligen så tycker jag att det är oerhört hemskt när någon anser att kön (framförallt) dikterar vad man får och inte får ha sakliga diskussioner om.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#18
25 augusti 2014 kl 14:12
Gilla
Re Gabriel

Kalla verkar ha vägt mellan 59 och 61 kg senaste åren med längd 162 cm enligt olika bedömt tillförlitliga källor och visst tyder det på omkring 8-10 kg extra muskler om möjligt jämfört med en optimalt byggd långlöperska med samma längd.

Syreupptagnings-mässigt i liter per minut kan det tolkas som att hennes centrala kapacitet senaste åren den skulle räcka till ungefär 30 minuter på milen, om man utgår från 36 minuter.
Så hon har förmodligen liknande central kapacitet som de bästa 10 000 m-löperskorna i världen kanske t o m något bättre om hjärtat kan anpassa sig lite mer till den tidsmässigt mer omfattande mängdträningen än löpare kan genomföra. Vidare kanske Hb-värden är lättare att hålla höga för längdskidåkare.

Om hon skulle byta gren och satsa på 10 000 m skulle det förmodligen ta många år innan kroppen omformats till att bli långlöparoptimal BMI-mässigt t ex, och det borde dessutom vara svårt att uppnå samma träningsbelastning på hjärtat under åren av enbart löpträning.

Så den teoretiska potentialen som kan tyckas vara ned till 30 minuter på milen skulle kanske materialiseras i sisådär 32-33 minuter i bästa fall i en helhjärtad satsning under säg 3-4 år, enligt min bedömning.
En möjlig plusfaktor är om löpekonomin förbättras signifikant och då kanske t o m sub 32 vore möjligt.
Roger Sten
1973 • Oxelösund
#19
25 augusti 2014 kl 14:23
Gilla
Tror nog visst att Sverige kan vara med i framtiden och konkurera om framskjutna placeringar inom medel och långdistans.
Vi har ett gäng duktiga killar och tjejer födda 95-97 som om dom sporrar varandra och får vara hela kan göra bra ifrån sig. Det har dom visat nu under JVM bla, ska bli kul att kolla nästa års JEM i Eskilstuna. Tyckte även att afrikanerna gjorde mycket sämre tider i årets JVM än vad dom gjort tidigare, vad nu det kan bero på ?
Sen att jämföra skidåkare med löpare..... Hur många löpare gör inte tider runt 31.00 Sen att komma ner på tider under 30.00 det är ju en evighet i dessa sammanhang.
BMI är ett konstigt sätt att mäta på tycker jag. Har själv en dotter som spelar fotboll, med bra kondition men ganska muskulös. I skolan så blev hon klassad som överviktig av skolsköterskan när man mätte och vägde. Blev då vansinnig och skällde ut personen i fråga.
Avskaffa BMI, det fyller ingen funktion. Mår man bra så mår man bra, mår man dåligt så ska man få hjälp.
Patrick Pring
1965 • Tullinge
#20
25 augusti 2014 kl 14:32
Gilla
Apropå Charlotte Kalla så är hennes PB 35:32 på milen - Bifurkationslöpet 2013 enligt http://www.studenterna.nu/Tavling/ResultListAll.asp?CId=10001&PageNb=3&sort=CDate&sortorder=DESC
(Vet ej om banan är kontrollmätt.) Oavsett Kallas eller Steiras resultat tycker jag de är imponerande, men inte förvånande. Elitskidåkare lägger enorm tid på träning och de skidåkare som är löparämnen kan göra väldigt fina tider.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.