28 augusti 2014 kl 16:58
Redigerad 28 augusti 2014 kl 17:37
Intressant tråd, nu har jag i och för sig bara använt pulsklocka sedan april månad.
Dock en mycket rörig tråd med mycket spekulerande och gissande? Jag behöver någon sorts sammanfattning vad det är för teorier hittills, för min egen skull:
>Först en färsk egen erfarenhet: Hade en hyfsat lång träningslucka i juli, ca 2 veckor och första passet efter gick dåligt, långsamt tempo med klart högre snittarbetspuls vid samma tempo än normalt (ca 10 slag). Då trodde jag att det bara berodde på värmen, men det är möjligt när jag läser det här att det också kan bero på plasmaförlust samt försämrad löpekonomi.
-----------
#12 (Johan) skriver att högre arbetspuls efter några veckors träningsuppehåll kan bero på minskad plasmavolym och sämre löpekonomi.
-----------
Sedan har vi symptomet att vissa upplever lägre snittarbetspuls i slutet av hårdare träningsperioder:
-----------
Patrik #14 är inne på att man vid hård träning förlorar vätska (i blodplasman?) och att detta påverkar blodets viskositet vilket gör det mer trögflytande vilket i sin tur gör att hjärtat inte orkar pumpa lika snabbt.
Min kommentar: Frågan är om detta (#14) enbart gäller i slutet av hårda enskilda pass eller om det också gäller i slutet av hela hårda träningsperioder (efter flera pass). Efter vad jag läst hittills (alla inlägg tillsammans) så verkar det mest sannolikt att symptomet ovan gäller i slutet av hårda enskilda långa pass? När passet är slut verkar ju många teorier peka på att kroppen överkompenserar blodplasman vilket i sin tur leder till lägre viskositet och lägre arbetspulser (tex enligt inlägg #19).
-----------
#16 har två helt olika tankar/teorier:
1. Att hjärtat efter en träningsperiod är "trött" och nedtränat och orkar helt enkelt inte slå lika fort som innan.
2. Eller tvärtom: Att hjärtat efter peroder av träning är starkare och kan pumpa ut mer blod per slag när man tränat hårt ett tag och behöver därför inte slå så fort för att få ut samma mängd blod
-----------
#17 Fredrik sammanfattar läget/erfarenheter:
Träningsperiod = Piggt hjärta, trötta ben.
Efter vila = Trött hjärta, pigga ben.
-----------
#19 Olof med en egen variant/förtydligande? av Patrik (#14), jag lägger in några egna kommentarer:
Kroppen överkompenserar plasmavolymen efter hård träning, dvs man får ökad plasmavolym. Hög plasmavolym (låg viskositet på blodet) gör att hjärtat fylls lättare, slagvolymen ökar och pulsen sjunker. Man får också ett lägt Hb när plasmavolymen är stor.
Uttorkning och låg plasmavolym leder å andra sidan till högre puls. (Tilläggas kan att man förlorar plasmavolym när man inte tränar).
-----------
Min kommentar: Ökad blodplasma? Var har jag läst om det tidigre? Det här går lite in på den intressanta värmetråden vi haft där vissa hävdar att träning i hög värme ger en ytterligare extra boost av plasmaproduktionen i kroppen.
http://www.jogg.se/Forum/Trad.aspx?subid=40569-----------
Johan #22 (samma Johan som #12) understryker att han också tror på #19 Olof Reimer (samma teori som Johan), att det är i linje med vad som är etablerat.
(även här har jag editerat lite själv)
Mer plasma (överkompensation efter hårda träningsperioder samt träning i värme?) = lägre viskositet och mer lättpumpat blod = lägre puls.
Mindre plasma (som vid vätskebrist eller efter perioder av träningsuppehåll) = högre viskositet och mer svårpumpat blod = högre puls. Detta tillsammans med ökning i kroppstempen är en av orsakerna till att man kan se pulsdrift uppåt under långa lopp eller långpass.
-----------
Min kommentar: *Puh, nu börjar man ändå få lite koll tycker man, Olof och Johan är överrens och de skriver med förtroende. ;-)
-----------
Men in stegar då Gabriel #23 och trycker på att den troligaste orsaken till att pulsen är låg (efter hårdare träningsperioder) är låga glykogennivåer.
-----------
Ridå
-----------
Magnus #27 stödjer Gabriel:
Jag säger som Gabriel, låga glykogennivåer ger ofta lägre arbetspuls. Kan även vara hormoner iblandade.
----------
Lars Lindefelt och Johan Pihl (#12 & #22) sågar delvis Magnus och Gabriels teori med motiveringen att man lätt fyller förlorade glykogendepåer igen. Johan erkänner dock att Magnus och Gabriels teorier är intressanta. ;-)
----------
*skratt* wtf
>Personligen tror jag mest hittills på Johan Pihls och Olof Reimers teorier (samma teori).
