Löpning • Övrigt • 41 inlägg • 8762 visningar •

Ett experiment: ger viktminskning fartökning?

Mia Widstrand
1968 • Nantes
#1
•
5 november 2010 - 16:29
Gilla
Hej alla,
Genom att berätta om mitt experiment tror jag mig öka chanserna till ett lyckat resultat. Alla kommentarer uppskattas! Kanske någon vill hänga på?

Jag tänker under november och december månad varje vecka springa en mil på så konstant puls jag kan (145-150) samtidigt som jag har för avsikt att gå ner i vikt genom att skippa kvällsmackan och lite övrigt onyttigt. Tror ni det kommer att gå snabbare i slutet av december? Hur mycket? Övriga löparpass blir också av lågintensiv karaktär. Jag tänkte rapportera resultaten i denna tråd om det finns intresse för det.

Bakgrund: Jag vill springa en mil lite under en timme eller gärna ännu snabbare. När jag var 20 sprang jag på 47 minuter. När jag var 30 sprang jag på 58 minuter. Nu, 42 år, ligger jag på en timme och några minuter. När jag var 20 vägde jag 54 kg. Nu väger jag ca 64 kg. Jag har läst här i forumet att -6 kg inte är försumbart när det gäller fart. Några minuter borde det ge på en mil.

Sen så tränade jag ganska intensivt med intervaller i somras och kände av benhinnorna och hade lite ont i en vad under september. Jag tänker då att ett uppehåll i intervallträning under november och december är bra eftersom jag också vill öka min totala träningsmängd utan att dra på mig belastningsskador.

I morgon ska jag köpa en våg och på lördag eller söndag kör jag första milen i experimentet!

< < < 1 2 3 > > >
Thomas Trulsson
1971 • Malmö
#21
•
15 november 2010 kl 07:27
Gilla
http://www.runningforfitness.org/calc/weighteffect.php
Oldboy
1952 • Danderyd
#22
•
15 november 2010 kl 11:00
Gilla
Om man behåller muskelstyrka och kondition och bara blir av med överflödsfett så betyder 5% viktminskning att det blir ungefär 5% lättare att springa. Ungefär, för en del är luftmotståndet som beror på hur bred man är kan man säga, och på farten i kvadrat. Men luftmotståndet är en liten del av det som arbetet används till. Det mesta blir till värme av att man rör på sig och att man studsar upp på varje steg, av nödvändighet.

Jag kan tänka mig att förbättringen blir ännu lite bättre än en procent i fart/tid för en procent i vikt, för det kan bli lättare att ha ett effektivt löpsteg när man är lättare. Fast det tar emot för då kan jag skylla nästan all min förbättring de senaste fem åren på viktminskning :-( Vill gärna tro att det beror på bättre träning och bättre löpekonomi också.

I alla fall är det viktigt att räkna procent tid mot procent vikt, annars kan det lätt bli fel.

Mia, min erfarenhet är att vikten kan variera flera kg bara över dagen, särskilt när man tränar. Igår när jag sprungit längre än planerat på rätt tom mage med sparsamt med vätska vägde jag ca 76,5 kg och på kvällen 79,2. Morgonvikten före frukost ligger däremot mer stilla - lite lägre när jag tränar mycket, lite högre när jag inte håller på så intensivt. Vet inte om det är mängden vätska eller glykogen (+dess bundna vätska) eller möjligen fett som varierar.
Som du märkt spelar ju en festmiddag också roll, men sällan mer än någon dag.
Mia Widstrand
1968 • Nantes
#23
•
15 november 2010 kl 13:33
Gilla
Carina, jag tolkar din fråga som att du lite mer "akademiskt" vill förstå vad jag vill undersöka med mitt experiment. Om det bara var att kolla om viktminskning ger fartökning vore det ju inte så stor vits då denna tes är mer eller mindre belagd redan.

Vad jag vill undersöka är att om jag, genom att skriva om mitt experiment här på jogg.se, kan bli inspirerad att lyckas gå ner i vikt och bli snabbara bara på grund av viktminskningen. Jag vill jämföra min grad av ansträngning att bli snabbare med viktminskningsmetoden jämfört med t ex ett specifikt träningsprogram med mycket kvalitetsträning. Den senare metoden har jag testat tidigare med några överansträngningsproblem som följd.

Oldboy, tack för påminnelsen. Jag vet detta men har inte haft våg på över 20 år. Det var mycket bra att du påminde mig. Jag bara tog för givet att jag skulle väga mig precis innan jag springer. Jag skulle också vilja experimentera med löpsteget men det får bli nästa experiment!(?) Vad tror du om frekvens mot fart, med samma puls?

HeHa, jag är "normalviktig" men har gått upp ca 0,5 kg per år sen 20-årsåldern. Om jag nu vill bli lika snabb som då kan jag inte bortse från viktökningens negativa inverkan.
Mia Widstrand
1968 • Nantes
#24
•
20 november 2010 kl 16:42
Gilla
Experimentdata runda nr 3:
vikt 63,6 tid 1:11:20, puls 154.
Något snabbare än förra veckan men även något högre puls.
Det var svårt att få ner pulsen, tror det berodde på att det var snöglopp på vägen och det var svårt att jogga avslappnat. Jag glömde underlagets betydelse för farten. Tror ni det inverkar? Ett annat "fel" jag gjorde var att springa i fleecekläder, yllesockor och yllepannband. Det regnade och mycket av regnet fastnade så jag antar att viktminskningen från start ganska snabbt försvann. Glömde väga mig med våta kläder efteråt.

Oldboy
1952 • Danderyd
#25
•
21 november 2010 kl 00:45 Redigerad 21 november 2010 kl 00:45
Gilla
Mia, om du fortsätter att notera sånt som våta kläder så spelar det nog inte så stor roll om du väger dig med eller utan dessa, småningom får du en massa data du kan göra diagram på och då kan du ju använda olika färger för olika förhållanden (snö, torrt, is, blöta kläder....) om du vill och annars bara se hur "vintergatan" slingrar sig uppåt eller nedåt i diagrammet.

Löpsteg är en mycket svårare komponent att göra experiment med. Efter två och ett halvt år sedan jag lämnade hällöpningen kan jag nu springa en mara i hur tunna skor som helst och det känns ofta lätt och härligt när jag håller bra fart. Det är den ena vinsten, den andra är minskad skaderisk. Men att öka stegfrekvensen utan att förändra landningen går ju inte (möjligen kan man höja den utöver de ca 180 enkelsteg/minut som behövs för att landa nära kroppen) och omställningen tar tid, tjockskor är besvärliga att inte landa på hälen i osv.

Intressant att du gått upp 0,5 kg/år sedan 20-årsåldern. Det har jag också! I 30 år. Sedan har det vänt, m hj a mycket träning och lite förändring av kosten utan att göra någon större ansträngning för viktnedgång som sådan.
Mats H
1959 • Malmö
#26
•
21 maj 2016 kl 12:12
Gilla
För mig är det uppenbart att viktminskning ger fartökning. För mig gäller att går jag upp 5kg så tar milen 5 minuter längre. Det är jättetydligt.

Tänk arbete: 1 mil kan vara 10 000 steg. Har jag gått upp 5 kg så är ansträngningen 50 000 kg mer att lyfta! Självklart har det betydelse.

Löparupplevelsen är helt annorlunda om jag är på "rätt" vikt - jag känner direkt i kroppen om jag har lagt på några välfärdskilon.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#27
•
21 maj 2016 kl 15:05
Gilla
Re Mats H

Men det är, som Oldboy oxå skrev, bäst att räkna med procentuell viktminskning, vilken erfarenhetsmässigt kan ge ca 50-100 % så stor tidsminskning på långlopp.
Stefan Norgren
1978 • Huddinge
#28
•
22 maj 2016 kl 17:08
Gilla
Skippade socker 1/1 i år, har droppat runt 5kg från 78 till 73 fördelat på 174cm.
Har med samma träningsupplägg i år som tidigare (3 pass /v, ca 12-14mil / månad) filat på halvmaratiden med 9min. (1:37 Gv 2015 till 1:27:50 Kungsholmen runt)
Kan inte se något annat direkt samband än att det är några trivselkilon mindre som gör löpningen lättare!
Mats H
1959 • Malmö
#29
•
29 maj 2016 kl 15:10
Gilla
28) Jag är nog inte så bra på mattematik som du. Om tidsminskningen är 100% på ett långlopp, hur snabb är jag då? Som jag tänker tog inte loppet någon tid efter viktminskningen. Snacka om rekord!
Var det inte Astrid Lindgren som sa "så många procent finns det inte". När hon debatterade med Gunnar Sträng om Pomperipossa skatten. Hon fick betala 108% i skatt på inkomsten.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#30
•
29 maj 2016 kl 15:18
Gilla
Re Mats

"Jag är nog inte så bra på mattematik som du"

Kanske det, eller på förståelse av text :

T ex kan en 10 % viktminskning erfarenhetsmässigt väntas ge omkring 50-100 % så stor tidsminskning dvs 5-10 % tidsminskning (100 % av 10 % = 10 %)

Observera således den för förståelsen ytterst viktiga ordsekvensen "så stor" i detta inlägg och i #28 :-)
Hobbylöparn
Östermalms IP
#31
•
29 maj 2016 kl 16:06
Gilla
Bos inlägg var inga konstigheter att förstå. Intressant fakta. Sälv har jag gått ned från 92 till 84 kg sen i vintras (189 cm). Hoppas det ska ge effekt.
Jesus
1954 • Stockholm
#32
•
29 maj 2016 kl 20:49
Gilla
Själv har jag länge varit nyfiken på hur många minuter per kilo blir vinsten under en maraton. Vikt ökning borde ge motsats effekt än viktminskning och efter helgens maraton och återhämtning kommer jag att göra följande test: 1. Springa en mil på en lördag på toppfart och kontrollera tid. 2. Vänta en vecka, ta på mig 10 extra kilo i form av bekväm ryggsäck eller bält väska och jacka med stenar springa en mil på toppfart och kontrollera tid. Skillnaden 0,42 gånger är tid vinst per kilo per maraton.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#33
•
29 maj 2016 kl 22:29
2 Gilla
Re Jesus

Jesus kunde väl t o m gå på vatten och borde inte fungera enligt vår fysik, och dessutom man kan inte generalisera tidsvinsten per kilo till olika personer med t ex olika utgångsvikt.

Det blir mer allmängiltigt om man räknar med procentuell tidsvinst/tidsförlust som funktion av en (potentiellt annan) procentuell viktnedgång/viktuppgång.

Vidare kan ett experiment med extravikt i ryggsäck eller dylikt påverka löpekonomin på ett annat sätt än en "naturlig" viktuppgång, t ex eftersom övervikt kan uppkomma på mer rörliga ben oxå vilket är mer löpenergikrävande än ekonomiskt "magfett" och dessa två senare effekter kan dessutom uppkomma i olika hög grad hos olika personer. Vidare kan det spela roll hur verkliga kroppsviktförändringar består av fett- och/eller löpmuskelmasseförändringar, samt tidsaspekter när det gäller hur långt tid viktförändringen tar och hur snabbt och hur mycket övriga fysiologiska löprelevanta faktorer anpassar sig.

Dock så skulle ett sådant experiment ändå ge ett hum om storleksordningen av effekten, som jag själv förutser till att hamna inom 50-100 % av den i detta fall procentuella viktuppgången.

För just Jesus som jag antar kan gå på vatten blir resultat nog mer flytande men knappast helt urvattnat :-)
Mats H
1959 • Malmö
#34
•
8 juni 2016 kl 13:19
Gilla
Procenten Helge
Hur som helst så visar min empiriska studie att:
Jag har minskat 10% i vikt. Det ger 15% bättre tid på milen.
Om jag nu hållit rätt på täljare, nämnare och kvoter.
Men som löpupplevelse så känner jag att det är 30% roligare (minst), lättare och mer glädjefyllt att löpa efter viktnedgång till någon sorts idealvikt. Har läst på fitness siter att 15% fettprocent är optimalt för idrottsprestationer. (kanske inte stämmer för sumobrottare) men ni förstår vad jag menar.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#35
•
8 juni 2016 kl 14:18 Redigerad 8 juni 2016 kl 14:21
Gilla
#35

För milen - marathon torde en fettprocent på säg 2-5 % vara optimalt för män.

En fettprocent på 5 resp 15 , skulle motsvara att den fettfria kroppsvikten betecknad fk = 0.95 v5 = 0.85 v15 där v5 betecknar vikten vid fettprocenten 5 och v15 vid fettprocenten 15.

Eftersom kroppslängden är konstant (samma löpare) ökar BMI i procent lika mycket som vikten ökar i procent.

=> v15= 0.95/0.85 x v5 = ca 1.1176 v5 och eftersom detsamma gäller BMI ökar BMI också med ca 11.76 %

Antager vi sedan att fettprocenten 5 t ex motsvarar ett klart hyfsat BMI på 20 (optimalt för långlöpning ligger oftast inom ca 18-21) för en i så fall ändå inte "spinkig" löpare kroppstypmässigt medför det att BMI-ökningen från fettprocent 5 till fettprocent 15 blir till BMI ca 22.35, vilket erfarenhetsmässigt är onödigt högt i synnerhet om ökningen från BMI 20 beror på enbart fett som i detta exempel.


Så erfarenhetsmässigt bör därför en fettprocent på 15 vara en bra bit över optimal nivå, åtminstone för män.



-----------------------------------


Vidare bör sedan milkapaciteten inte förbättras med så mycket som 15 % om vikten minskar 10 %, om träningsmängd m m hålls konstanta och har varit konstanta en längre tid innan första testet dvs så att föregående ändringars effekt har klingat av, såvida det inte sker en samtidig löpekonomiförbättring vilket dock kan ha skett i det aktuella fallet t ex om onödigt fett fanns överrepresenterat på benen vilka ju rör sig mer än t ex bålen med dess potentiellt mer ekonomiska fett.




Johan Hansson
1981 • Gävle
#36
•
8 juni 2016 kl 20:39
Gilla
Det där med fettprocent tycker jag är intressant. Jag skulle säkert kunna förlora några få kilo till, men jag tror jag skulle vinna mer på att minska fettprocenten.

Frågan är ju då hur man gör det på effektivast sätt. Är det ändring i kosten som är viktigast eller annan träning?
Oldboy
1952 • Danderyd
#37
•
8 juni 2016 kl 22:04
Gilla
Ska du minska just fettprocenten behöver du bygga på musklerna och förbränna fett. Annan kost och ökad mängd träning eller specifik styrketräning tror jag behövs.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#38
•
9 juni 2016 kl 09:47
Gilla
Re Oldboy

Ju lättare en löpare är, desto mindre muskelmassa kan behövas oxå allt annat lika, så det är nog ganska sällan som en någorlunda van löpare med klart för högt BMI når ett optimalt BMI genom enbart fettminskning, utan ofta även viss muskelmasseminskning. Har man för högt BMI och är löpare har antagligen en del extra muskelmassa varit behövlig för den höga vikten.

En ren "soffpotatis" (med inte extremt hög utgångsvikt eller BMI) som börjar löpa kan dock rimligen behöva bygga muskelmassa oxå, vilket i sig kan vara gynnsamt för ämnesomsättningen i vila och fettförbränning.
Nicklas Andersson
1966 • Vänersborg
#39
•
9 juni 2016 kl 10:24
Gilla
http://iform.se/ga-ner-i-vikt/test-sa-mycket-paverkar-din-vikt
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#40
•
9 juni 2016 kl 10:46
Gilla
#40

Den kalkylatorn verkar vara inställd så att en viktminskning med vm % ger en miltidssänkning med lite mindre än mindre 70 % x vm % dvs 0.7 vm % vilket ligger inom det rimliga intervall på (0.5-1) x vm % som jag brukar använda.

Givetvis stämmer inte den länkade löpkalkylatorn ens för de flesta löpare utan det är en stor variation i praktiken beroende på hur långt från idealt BMI man ligger i utgångsläget, hur överskottsvikten är fördelad och förloras, hur löptekniken eventuellt påverkas av viktminskning m m.

Jag kan dock tänka mig att kalkylatorns knappa 70 % av en procentuell viktminskning kan tillgodogöras i procentuell miltidssänkning kan vara ett ganska rimligt genomsnittsvärde för stor grupp löpare med i utgångsläget BMI 23-30 som går säg 10-20 % i vikt, givet oförändrad träningsintensitet och mängd.
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.