Löpning Träning 21 inlägg 3206 visningar

Feltränar jag?

1987 • Östersund
#1
27 november 2018 - 19:01
Gilla
Hej!

Jag skulle behöva lite hjälp med att utvärdera min träning då jag upplever klen träningsrespons och vissa andra problem.

Min bakgrund är följande:
2007 åkte jag Vasaloppet på 5:56
2007-2013 sporadisk träning, därefter upptagen träning igen.
2014 återupptagen träning och sprang milen på 47:30
2014 sprang jag LL på 2:58
2014-15 hade jag återkommande tryck m.m.i hjärtregionen och 2015 fick jag till slut göra ultraljudsundersökningar och skint-röntgen som visade på en något nedsatt pumpförmåga (runt 45-50% av kammaren) på hjärtat. Totalvilade ett år och därefter var pjumpförmågan inne i normalintervallet igen (runt 55% av kammaren).
2017-2018 träning i perioder.

Nu till 2018 års träning som jag återger lite mer detaljerat så ni får en bild av hur jag tränat (kondition):
- januari 17 timmar, genomsnitt 83 % av maxpuls
- februari 18 timmar, genomsnitt 81 % av maxpuls
- mars 17 timmar, genomsnitt 72 % av maxpuls
- april 8 timmar, genomsnitt 83 % av maxpuls
- maj 8 timmar, genomsnitt 81 % av maxpuls
- juni 4 timmar, genomsnitt 83 % av maxpuls
- juli 1 timme, genomsnitt 85 % av maxpuls
- augusti 4 timmar, genomsnitt 77 % av maxpuls
- september 2 timmar, genomsnitt 87 % av maxpuls
- oktober 0 timmar
- november 19 timmar, genomsnitt 78% av maxpuls.

TOTALT TRÄNAT 2018: 98 timmar på cirka 80 % av maxpuls (har 200 i maxpuls).

Jag har ett BMI på 29 och i dagsläget uppskattar min Garminklocka mitt vo2max till 44 ml/kg. Jag kanske skulle kunna maxa en mil på runt 55 minuter eller något dylikt.

Känslan när jag tränar är att jag får dålig respons på träningen, även de månader då jag legat på ganska många timmar. En viss förbättring sker, men samtidigt blir jag sliten. Nu de senaste dagarna i november har jag dessutom fått tillbaka trycket i hjärtregionen och upplever att det pumpar dåligt och att det som sker av träningen är att blodtrycket ökar och att hjärtat slår mer och mer knackigt ju mer jag tränat (istället för typ kraftfullt harmoniskt pumpande).

Beaktat min träningsbakgrund, bör min kropp svara på den mer frekventa träningen i november eller ökar jag för snabbt för att kunna få respons? Någon som känner igen den här typen av hjärtproblem som jag verkar få efter en tids träning? Är det nåt i min träning som kan tänkas ligga bakom mitt stillastående (över tid fallande) vo2max? Vad gör ni för reflektioner av det ni ser i min träning?

OBS: jag är medveten om att jag, på årsbasis, inte tränar särskilt mycket och jag är även medveten om att jag har viss övervikt. Det som dock gnager i mig är att jag UPPLEVER dålig träningsrespons, trots att jag tycker att jag tränar någorlunda intensivt när jag väl tränar, samt ffa dessa återkommande hjärtproblem de perioder jag försöker göra en insats för att lyfta min kondition.

Vad säger ni med erfarenhet? Är det nåt som är galet här?
< < < 1 2 > > >
1987 • Östersund
#2
27 november 2018 kl 20:21
Gilla
Kan tillägga att jag helvilat igår och idag. Haft förhöjd och ”ineffektiv” puls båda dagarna, känner mig nästan lite andfådd. Som strax efter ett hårt träningspass, eller som vid en infektion.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#3
27 november 2018 kl 21:46
Gilla
Har du testat att träna ”lågpulsträning” för att bygga uthållighet innan du belastar med hårdare träning? Håll dig runt 65-70% av maxpuls och bygg upp dig från grunden.
1987 • Östersund
#4
27 november 2018 kl 22:06
Gilla
Tack för svar Lars!

Blir kanske att prova det nu (så snart det känns bättre i bröstet igen).

fler svar uppskattas!

2001 • Bromma
#5
27 november 2018 kl 22:11
Gilla
Jag tror du skulle få bättre respons på träningen med lite bättre kontinuitet. I november har du tränat lika mycket som hela halvåret innan och med 0 (?) timmars träning i hela oktober är det ett ganska stort hopp till 19 timmar. Alltså tror jag att du skulle vinna på att träna oftare än hårdare och fler pass istället för längre pass. Fyra pass på 45 minuter är troligen effektivare än ett pass på tre timmar.
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#6
27 november 2018 kl 23:26
Gilla
Jag tror liksom Lars L ovan att lågpulsträning är rätt väg. Men träning i all ära. Inte minst viktigt är vardagsmotionen. Är du i rörelse i övrigt? Annars är ett gäng promenader i veckan ett bra sätt att skonsamt få upp "volymen".
1987 • Östersund
#7
27 november 2018 kl 23:41
Gilla
Jo, jag klumpar ju ihop träningen en smula. Tanken är väl att hålla i 20 timmar/månad när jag gör comeback, men så uppstår detta hälsoproblem. Jag hinner som aldrig uppleva nån förbättring innan det blir avbrott vilket frustrerar mig.

Jodå jag är hyfsat aktiv i övrigt. Har en hund som jag även jagar en del med osv.

Är det normalt att bli nerkörd av den träningsökning jag drar igång med? Eller ”borde” kroppen tåla det normalt sett?
1962 • Laholm
#8
28 november 2018 kl 12:16
Gilla
Du har fått bra svar tycker jag, men om kroppen ej svarar, så dra ner på träningen både intensitet och volym till dess att kroppen "hänger med" igen. Det kan inte nog betonas att man måste ha tålamod. Det tar många månader av distanslöpning med låg puls att bygga basen. Utan den kommer ingen någonstans. Rune Larsson utrycker det bra med att man ska dosera träningen så att det inte blir mer ansträngning på ett pass än att man vill ut på ett nytt pass nästa dag igen.
1984 • Falun
#9
28 november 2018 kl 14:34
Gilla
Jag tycker att du först och främst ska träffa "din" läkare och beskriva att du vill ha hjälpa med att räkna på vilken intensitet som du kan/bör träna på med ditt hjärtproblem.

Efter det planerar du upp din träning och även försöker göra någon slags objektiv mätning på hur det går. Att du "känner" att det inte händer något betyder verkligen inte att det är så i verkligheten.
1987 • Östersund
#10
28 november 2018 kl 15:42
Gilla
Skrev nog lite otydligt. Min känsla verifieras av pulsklockan som jag alltid använder. Den visar på förändrad eller sjunkande form, vad jag menar med att jag ”känner” är att jag känner att kroppen inte responderar som den borde utan snarare att jag blir sänkt. Trots att jag haft viloperioder som ni sett i min träningshistorik.

Gjorde ett litet test idag. Sprang samma 7km runda som den 24 november (dagen innan jag fick tillbaka trycket över bröstet).

24 november: 6:53 tempo, 165 snittpuls.
28 november: 6:45 tempo, 177 snittpuls. Tryck över bröstet hela passet och väldigt ansträngd centralt.

Två dagars vila har inte hjälpt. :/ vad göra nu.
1987 • Östersund
#11
28 november 2018 kl 15:52
Gilla
Bild uppladdad av Ante Gahlin
Jag postar en bild på den utveckling jag haft under november, enligt klockans analys (som baseras på löphastighet och puls).

Kan tilläggas att jag gått ner några kilo i vilt under månaden. Så i realiteten ser utveckligen ännu sämre ut.
Kim Ahola
1970 • Västerås
#12
28 november 2018 kl 17:27
Gilla
Du kanske redan gör detta, men med dina beskrivningar av tryck för bröstet osv tycker jag att det låter som att konsultation med vården vore bra.
1987 • Östersund
#13
28 november 2018 kl 18:06
Gilla
Jo, kardiologen har kopplats in igen så jag väntar på lite provresultaten därifrån. Men man får inte mycket hjälp av vården kan jag lova.. så länge man har vo2max över typ 35 så tycker de att man är mer eller mindre OK.

Fick ingen hjälp senast, de utredde mig grundligt när de upptäckte att min pumpförmåga indikerade hjärtsvikt, och fick frågor ifall jag tagit anabola m.m. (självklart inte) men efter magnetkameraundersökning av specialister i Umeå kunde de konstatera att de inte hittat nån infarkt, några skador efter hjärtmuskelinflammation och ingen hjärtmuskelsjukdom, så då fick jag godkänt i besiktningen.

Fick aldrig några råd, någon medicin eller någon förklaring till varför en ung man med någorlunda träningsbakgrund hade en pumpförmåga som klassificerades som lätt hjärtsvikt.

Problemen har kommit och gått sedan dess i relation till träning. Det som är frustrerande är att vila inte verkar hjälpa (är ju flera månader i år då jag knappt tränat) och när jag istället då tänker ”nä men nu tränar jag upp mig igen då” så står jag stilla eller går bakåt även då.
Kim Ahola
1970 • Västerås
#14
28 november 2018 kl 20:57
Gilla
Ja, låter verkligen frustrerande. Tycker inte det är acceptabelt om de nöjer sig med att anse att nåt är okej. De bör försöka klura ut varför och sen förklara varför de tror att din kropp svarar som den gör på träning.
Walker67
1947 • Växjö
#15
29 november 2018 kl 00:31
1 Gilla
Det är mycket som inte stämmer, I 20-årsåldern åker du vasaloppet på 5.56, vilket är en mycket bra tid som indikerar högt VO2-max. Sen går du över till löpning, där dina tider inte matchar din höga skidåkningskapacitet. Du har mätt ditt VO2-max till 44 ml/kg, men din löpkapacitet står inte i relation till det värdet, snarare ett värde på 30-35 ml/kg, Jag tror att det hänger ihop med dina hjärtproblem att du inte får mer utdelning på din träning och det är inget man får ignorera.
Finns det någon idrottsläkare i Östersund som du kan konsultera för att få råd hur mycket och hårt du kan träna.
Du verkar vara en person som vill ha koll på värden för kondition och löpstyrka (liksom jag), annars hade du kunnat skippa klocka och tider på dina träningar och bara gått känsla, men det är inte så lätt om man vill mäta sig själv hela tiden.
Så idrottsläkare är mitt råd.
1987 • Östersund
#16
29 november 2018 kl 06:14
Gilla
Jo, jag åkte längdskidor tills jag var 18 och var hyfsat framgångsrik. I förhållande till då så liknar nuvarande träningsrespons ingenting. Jag är både konfunderad, less, frustrerad och faktiskt lite rädd/oroad.

Ska se om det finns nån idrottsläkare. Har varit till privat hälsovård och gjort ett stort hälsotest för 4000:- med provtagning som visade att alla värden var ok.

Att jag är så noga med siffror och pulsklocka har att göra med just dessa problem. Ända sedan jag började uppleva dålig träningsutveckling (typ redan år 2011) så har jag velat ha koll på siffrorna, för att ha nåt utvärderingsunderlag.

Formen jag har nu är den sämsta jag nånsin haft och jag har inte lyckats vända trenden trots upprepade försök :/
1987 • Östersund
#17
29 november 2018 kl 06:55
Gilla
Faktum är ju att jag knappt kan jogga i dagsläget. Det är nätt och jämnt att jag måste promenera istället. Det tycker jag känns jävligt skumt men jag har ju heller ingen riktig erfarenhet av att vara ur form, därav frågan om jag feltränar.
1984 • Falun
#18
29 november 2018 kl 08:14
Gilla
Du behöver verkligen gå till grunden med exakt hur nedsatt kapacitet du har och vad du kan göra åt det.

Jag upplever personligen att jag faktiskt fått mycket bättre vård om jag verkligen tryckt på att något problem hindrar mig från att tex träna. Kommer man bara med ångest och oro blir det en lite annan femma.

Nu är kanske inte BMI klockrent på individnivå, men jag som är 180 cm lång behöver gå upp 20 kg för att komma upp i BMI 29. Jag tror inte jag skulle orka jogga många meter om jag vägde 95 kg.
1984 • Falun
#19
29 november 2018 kl 08:18
Gilla
Sen tycker jag inte att du ska ge upp. Har du en lång tid bakom dig med framgångsrik skidträning bakom dig kommer du ha en lättare uppförsbacke när du bara får ordning på alla bitar.
Walker67
1947 • Växjö
#20
29 november 2018 kl 15:08
Gilla
Har du testat om det går lika tungt i skidåkning . du bor ju i Östersund med bra förutsättningar för skidor. Sen kan det inte uteslutas att du behöver lite kostråd för att gå ner i vikt, men det kan du ta upp med idrottsläkaren.


< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.