10 augusti 2021 kl 13:41
Efter Österlen blev det signaturled södra Bohuslän(Bohusleden). Detta blev en riktig mardröm. De två nätterna innan genomförandet sov jag i princip ingenting och jag kände mig helt ur slag och framförallt osugen på att löpa när jag startade vid Stensjön. Jag gav upp efter de första två etapperna(ca 17 km totalt). Leden är beroende på var man slutar 36 eller 52 km lång.
Detta är jag i ett nötskal, istället för att inse att ett par timmars sömn över två nätter följt av 3,5 h bilresa till Göteborg är en dålig idé så försöker jag ändå. Ibland blir det bra, nu blev det skit. Det hela hade varit en fullständig katastrof(åka totalt 7 h bil för 17 km plågad och misslyckad löpning) om jag inte hade haft ett besök hos några polare i Mellbystrand inplanerat efteråt.
Jag tyckte i alla fall att det jag såg av leden var rätt trevligt även om den kanske inte var värd allt besvär. Kanske betar jag av den andra halvan vid ett senare tillfälle.
Av de mer söderbelägna lederna återstår nu bara Tiveden och Öland. Sedan är det dags att kolla norrut. Alla signaturleder kommer INTE att bli löpta i år, kanske blir klar nästa år.
Av de jag löpt hittills rankar jag dom så här:
1) Österlen. Spektakulärt, löpvänligt och verkligen en natur jag aldrig hade sett förut. I mitt tycke värt att resa en bra bit för. Solklar etta.
2) Siljansleden. Inte så spektakulärt men mysigt och löpvänligt.
3) Omberg. Bara sprungit höjdpunkten, d.v.s. Omberg runt(ca tre mil). Ganska spektakulärt och fin natur. Löpvänligt men ganska krävande.
4) Norra Sörmlandsleden. I partier fint, i partier lite tråkigt. Överlag löpvänligt.
5) Södra Bohuslän. Av det jag såg är det ganska jämnt jmf med norra Sörmlandsleden. Sprang ganska mycket på motionsspår(likt liten grusväg) vilket jag inte har något emot då det går snabbt och lätt men det drar ju ned naturupplevelsen något.
