12 oktober 2025 kl 13:51
Redigerad 12 oktober 2025 kl 14:00
Vinden var stundvis väldigt jobbig men jag kom in på 1:32:39 och krossade därmed mitt PB med omkring 5 minuter för halvmaran.
Parkering var inga som helst problem. Jag hade räknat med att det skulle vara tokfullt och ställde mig därför i ett villaområde en bit bort. När jag däremot kom ned fanns det gått om parkeringsplatser vid Ribersborg (som för övrigt skulle vara avstängda).
Vid startområdet fanns det inga extrainsatta toaletter så folk köade kring de stationära toaletterna. Underligt nog var hälften av dem stängda. Antar att de endast är öppna under sommarhalvåret. Det här behöver göras bättre till nästa gång. Själv stod jag i kö ett tag men gick sedan ur och ställde mig vid en buske på stranden.
Det rådde också en del förvirring kring väskinlämning. Många kom fram och frågade mig. Troligtvis för att jag var en av få som gick omkring i linne och split-shorts. Man tänkte nog att jag hade lämnat in mina kläder någonstans men nej, jag fick bara omkring och frös, haha. Dock helt rätt klädval när loppet drog igång.
Loppet i sig tyckte jag var kanon förutom vid ett tillfälle där jag bad om vatten men fick sportdryck i koppen. Man får dock ha överseende och funktionärerna gjorde annars ett bra jobb.
Race Report:?
Målet idag var att inte upprepa misstaget som jag begick i Helsingborg för 5 veckor sedan. Där drog jag alltså på för hårt under första halvan vilket resulterade i en total energikollaps vid 16 km. Jag valde därför att springa avsevärt mer konservativt nu för att undvika samma misstag. Jag hade kallt räknat med att det skulle finnas 1:35-farthållare för att hålla tillbaka mig i 2 km men alternativen var 1:30 och 1:40 så det fick bli att farthålla själv.
Jag höll mig till planen och öppnade försiktigt. Efter km 3 såg jag att splittiden var 4:06/km vilket kändes oroande snabbt. Pulsen var däremot helt rätt så det vara bara att lunka vidare. Mitt skoval kändes inte helt rätt när vi kom in i de centrala delarna av Malmö. Väldigt mycket kullersten och mina Vaporfly’s kändes rätt instabila. Jag lyckades inte riktigt hitta någon klunga att springa med så det vara bara att ta vinden på egen hand. Vid ett tillfälle var det ett så stort gap framför mig att jag fick börja fokusera på funktionärerna och var exakt det var man skulle svänga.
Vid 9-10 km kändes det rätt så tufft rent neuromuskulärt men det blev faktiskt bara bättre därefter. Vid 18 km hade jag fortfarande rätt så mycket energi kvar. Känslan vara hela tiden att “ok, det är jobbigt, men jag kan öka tempot när jag vill”. Stor kontrast mot hur jag sprang i Helsingborg och så mycket behagligare.
Efter målgång fick jag lära mig att klockans kart-app inte kan visa vägbeskrivningar utan telefonen i närheten så det blev lite av en utmaning att hitta var i villaområdet i närheten jag hade parkerat. 😅