Bekele och co. - Löpning

Henry Kallioniemi

1943 • Täby

#2

•

4 september 2009 kl 14:58

Gilla

Det fysiska begreppet arbete definieras som kraft gånger sträcka.
Detta begrepp är således oberoende av tiden.

Du utför i stort sett samma arbete som Bekele om du springer lika långt. Det kan skilja lite beroende på luftmotstånd och löpteknik. Bekeles högre hastighet ökar hans luftmotstånd men detta kanske kompenseras av att han är mindre och har ett ekonomiskt löpsteg.

I vanligt språkbruk så är man inte lika noga med definitioner. Då kan "arbete" vara såväl kraft och energi som effekt och själva upplevelsen av att ha utfört ett arbete.

Men fysiker har inte ensamrätt till språket.

karl

1984 • Asfalten

#3

•

4 september 2009 kl 17:11 Redigerad 4 september 2009 kl 22:55

Gilla

Jag är ett mattesnille och min slutledningsförmåga säger mig att du är lika smart som en tegelsten.

Han är 160 centimeter lång och har ett BMI på 21,9. Vill du att han ska tävla med fetma eller vad.

Magnus Kruppke

1977 • Älvsjö

#4

•

4 september 2009 kl 17:28

Gilla

Henry, så om jag tar på mig en ryggsäck som väger 100kg så blir inte arbetet större?
Jag har svårt tro det.

Snorungens kommentar får vara obesvarad.

Sven Andersson

1966 • Kista

#5

•

4 september 2009 kl 18:17 Redigerad 4 september 2009 kl 18:25

Gilla

Henrys utredning är fullständigt korrekt. Hmm... OM man menar att kroppen rör sig approximativt horisontellt längs vägen. Den potentiella energin förändras nämligen inte.

Peter Andersson

1965 • Eksjö

#6

•

4 september 2009 kl 19:07

Gilla

Friidrott borde självklart ha viktklasser precis som brottning, boxning och tyngdlyftning!

Det säger sig väl självt att ett tiotusenmeterslopp mellan tio flugviktare och ett dito mellan tio supertungviktare skulle kunna vara lika intressanta att titta på egentligen, för att inte tala om vilken bra reklam det skulle vara för sporten i stort om den utvidgade sina parametrar på detta sätt.

Peter Eriksson

1982 • Härnösand

#7

•

4 september 2009 kl 19:41

Gilla

om friidrott skulle ha den typen av viktklasser så skulle det bli väldigt omfattande tävlingar vid OS, VM och liknande tillställningar...

Skulle friidrotten isf även ha olika längdklasser? Så att Patrik Sjöberg och Stefan Holm skulle få nytt bränsle till sina diskussioner om vem som egentligen är spänstigast? :o)

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#8

•

4 september 2009 kl 19:49

Gilla

Ganska ohållbart med den typen av indelning.
Höjdhopp för klass1: kroppslängd 160-165cm klass2: 165-170 osv
Slägga vikt upp till 55kg, klass2: upp till 60 kg osv.
Varje tävlingsgren skulle behöva egna OS och VM för att hinna genomföras och man skulle ganska snart tröttna på att titta.
Men visst vore det annorlunda att se 10 000 meter öppet för alla över 100 kg.

Henrik Hallberg

1980 • Mölnlycke

#9

•

4 september 2009 kl 21:45

Gilla

[ironi] Klart att det ska finnas viktklasser - alla måste ju få bli Lucia! [/ironi]

Tydligen går det att vinna OS-guld på 5000, 10000 och marathon samma år med BMI 23: http://www.letsrun.com/forum/flat_read.php?board=1&thread=2984265&id=2984270 .

Peter Andersson

1965 • Eksjö

#10

•

5 september 2009 kl 07:48

Gilla

@ Peter Eriksson et al

Klart att det skulle bli mer omfattande tävlingar än i dag - om man fortfarande försökte arrangera dem på samma sätt - men det är ju inte nödvändigtvis nödvändigt. :-)

Dagens friidrott är redan ett gytter av löst assoscierade grenar som samlas på samma arenor av främst historiska orsaker och något slags minsta gemensamma nämnare i form av springa/hoppa/kasta - om bollsporterna hade utvecklats på samma sätt runt nämnaren "boll" så skulle VM i fotboll, volleyboll, bordtennis, handboll, snooker, basket, lacrosse, sinnebandy, bandy och golf (med flera) hålla i samma stad och på en och samma arena under en och samma vecka en gång varannat år - och hur trist skulle inte det vara?

Om fridrotten hade varit smart nog att satsa på viktklasser istället så skulle var och en av de tjugo grenarna ha utvecklats mer till att var som en egen sport, då skulle VM på 100 meter kunna fylla en egen vecka, VM på 10000 meter kunna fylla en egen vecka, VM i höjdhopp kunna fylla en egen vecka etc. För att maximera den mediala exponeringen skulle man förstås också undvika att lägga dem på samma vecka, vi skulle kunna få 20 mästerskapsveckor vartannat år, det vill säga ungefär (men inte riktigt) lika mycket som en normal seriesäsong varar för en bollsport.

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#11

•

5 september 2009 kl 14:11

Gilla

Peter Andersson:
Och vi skulle få se väldigt stor publikansamling på VM i slägga eller EM i diskus.. :-)
Jag personligen skulle aldrig bemöda mig med att se en släggtävling, men vid friidrottsarrangemang så hör det liksom till, alla grenar blir kul på sitt vis.
Men du har nog rätt i att det ser ut som det gör "av gammal vana". Nya grepp kanske inte vore fel.

Peter Andersson

1965 • Eksjö

#12

•

5 september 2009 kl 14:43

Gilla

@ Peter Nilsson

Om slägga/diskus hade säg tio eller femton viktklasser var så skulle antalet medaljkandidater också tio- eller femtondubblas, liksom antalet "närstående" i form av publik på både läktare och framför teven.

Bortom formel1grenarna så handlar friidrott väldigt mycket om framförallt nationellt intresse, vi svenskar är t.ex generellt helt ointresserade av gång och slägga till mycket därför att vi normalt inte har några idrottsmän/kvinnor med i toppen där. För bara tio år sedan var det nästan likadant med tiokamp och sjukamp, de så kallade sportjournalisterna på Aftonbladet och Expressen kunde utan att skämmas skriva om dem som utfyllnadssporter för de som inte var tillräcklig bra i någon enskild gren men ändå hyfsade generellt, du och jag är tillräckligt gamla för att minnas den tiden. Sedan kom Kluft och började vinna guldmedaljer och då förvandlades det helt plötsligt till en "riktigt sport".

Sedan har vi t.ex den finska nationalsporten spjutkastning, inte helt ointressant för oss svenskar eftersom vi har och framförallt har haft några riktigt hyfsade internationella kastare men om den utökades till tio viktklasser så skulle dels antalet finska turister ensamma kunna fylla en VM-arena varje år, dels skulle andra länder (som t.ex i bästa fall Sverige) kunna snyta åt sig några av de trettio medaljer som skulle delas ut istället för tre och det skulle ge grenen/sporten mycket mer medialt utrymme än vad den får i dag.

I´ll shut up now! :-)

Peter Andersson

1965 • Eksjö

#13

•

5 september 2009 kl 14:55

Gilla

PS. One more thing.

Att fotboll numera är den största idrotten i världen beror IMHO på att det är den enda sport som konsekvent har vågat och fortsätter att våga sätta sig över OS. Champions League varje år är en mycket större medial händelse än den olympiska fotbollsturneringen och även EM/VM vartannat år får mycket mer utrymme än OS. Även simning är på väg uppåt genom att de numera har så många mästerskap att OS nästan försvinner i mängden. Friidrotten däremot vårdar OS som om den var The Holy Grail men varför det egentligen? Visst kan jag förstå tjusningen med att bara få en chans vart fjärde år och den tyngd det ger titeln, men samtidigt gäller ju det motsatta, många friidrottare får bara en chans på just de medaljerna och efter åratal av träning så rinner chansen iväg p.g.a ett virus veckorna innan, en stukning på träning, en formtopp som missas med två dagar eller i kvinnors fall en olyckligt tamjad mens.

Nej, fram för VM varje år, viktklasser i varje gren och en popularisering av högklassig löpning så att vi får lika många tevesända storlopp som fotbollsmatcher! :-)

Magnus Nilsson

1967 • Linköping

#14

•

5 september 2009 kl 15:39

Gilla

VM varje år är för ofta. En anledning till den jättehype som är kring fotbollsVM är just att det är så sällan. Jämför med ishockeyn där man gått för långt åt andra hållet med femtielva olika landslagsturneringar varje år som ingen människa orkar bry sig om och på så sätt lyckats urholka landslagsvarumärket ganska ordentligt.

Klassindelning pga kroppsliga förutsättningar som längd och tygnd i sport är fånigt. Om man för att vara en bra höjdhopare ska vara lång så får man helt enkelt hitta en annan sport att ägna sig åt om man inte är lång nog för att vara bra. Man får ägna sig åt den sport man har goda förutsättningar åt, det är inte mer med det.

Peter H Nilsson

1966 • Karlstad

#15

•

5 september 2009 kl 16:15

Gilla

Jag håller med Magnus men tycker att Peter resonerar bra :-)

Gurra Limebranch

1983 • Oskarström

#16

•

5 september 2009 kl 16:34

Gilla

Problemet med att ha viktklasser i varenda friidrottsgren skulle tyvärr bli att man skulle få se mer eller mindre värdelösa idrottare i olika grenar. Kontraproduktiv mediaexponering som jag ser det.
Jag menar, vem fan vill se en kille á 50kg kasta spjut? Wow, han slängde spjutet 30 meter, hurra, fantastisk tv-underhållning. Jag säger som Lars Stenberg i "Mammas nya kille" på P3: Jag vill se när de bästa gör sitt bästa, inte när de sämsta gör något halvhjärtat.

Näe, vi får helt enkelt minska värdelösheten genom att träna mer och hårdare. Jag önskar speciellt att vi hade duktiga idrottare i kastgrenarna. Tänk en enorm diskuskastare (från dalarna eller kanske jämtland) med ett rejält vingspann, det hade varit något!!
Jag begriper inte det där med lagsport, det är ju mycket häftigare att kasta spjut långt än att göra en snygg passning, och ärligt talat; mittfältare, hur kul låter det?

OS ÄR the holy grail, punkt slut.

Henrik Hallberg

1980 • Mölnlycke

#17

•

5 september 2009 kl 20:48

Gilla

Borde inte klassindelningen göras på ett sätt som ger många bra klasser istället för gradvis sämre? Uppdelning per födelsemånad? Tredje bokstaven i efternamnet? Fördelarna med mer publik och mer medaljer uppnås ju samtidigt som vi slipper se trettio meter långa spjutkast.

Sven Andersson

1966 • Kista

#18

•

5 september 2009 kl 20:53

Gilla

Jag vill ha en proffshockeyliga för oss som väger under 67 kg.

Henrik Hallberg

1980 • Mölnlycke

#19

•

5 september 2009 kl 21:00

Gilla

Jag skulle gärna se OS-maran tävlas i klasser för förväntad sluttid inom olika 15-minutersintervall. Upp till 5:45-6:00 känns väl som ett minimum?

Magnus Kruppke

1977 • Älvsjö

#20

•

5 september 2009 kl 22:41

Gilla

Ok jag utryckte mig dåligt. Arbetet vet jag är oberoende av tiden.
Jag menade effekt.
P=E/t som jag skrev