Löpning • Träning • 18 inlägg • 4270 visningar •

Varför vill man ut direkt igen?

Andreas Lindholm
1973 • Växjö
#1
•
30 mars 2013 - 18:37
Gilla
Gnetade mig runt en allmänt slitsam och seg mil nyss på is och gegga. Kände mig lättad när den var slut, men när jag duschat och slog mig ner i soffan kändes benen rätt ok igen och då kom ett jäkla sug att dra ut på en ny runda bums.

Så här är det rätt ofta för mig. Känner ni igen den känslan? Vad är detta för galenskap?
Henrik Eketjäll
1977 • Eskilstuna
#2
•
30 mars 2013 kl 19:04
Gilla
Absolut känns det igen, galenskap vet jag inte.
Någongång ska jag faktiskt följa känslan och köra igen.
DET är kanske galenskap.

Skulle gissa att det är endorfinerna dom frigörs som leder till dessa känslor, så det är bara att stå emot och inte ledas in i missbruket ;-)
Andreas Lindholm
1973 • Växjö
#3
•
30 mars 2013 kl 19:07
Gilla
Delar den gissningen. Får googla lite på hur fort och länge en endorfinkick varar.

Hittills har jag stått emot bra eftersom jag är lite av en glasgubbe som har en tendens att gå sönder när jag ökar dosen.
Gabriella Göthberg
1974 • Stockholm
#4
•
30 mars 2013 kl 19:18
Gilla
Jodå, det känns mycket väl igen och jag tror också att det har med kroppens belöningssystem att göra.
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#5
•
30 mars 2013 kl 19:22
Gilla
Det kan nog bli så om man springer för korta rundor och för sällan, jag tycker det brukar kännas som man vill sova en timme när man tränat, i alla fall efter längre rundor.
Peter Andersson
1965 • Eksjö
#6
•
30 mars 2013 kl 19:36
Gilla
Jag kände mig inte alls motiverad i morse när jag såg att det låg nysnö på cykelvägarna, men framåt 10-tiden tänkte jag att mitt korta fyrakilometersvarv kan jag ju ändå göra för att hjälpa kroppen få fart på magen. En timme efter det tänkte jag att jag får ju ner lite mer lunch om jag tar ett varv till. Och sedan, ehhh, ja, för att gå rakt på summeringen: 4 x 4000 med 1-2 timmars mellanrum istället för en förslappande vilodag...
Henrik Eketjäll
1977 • Eskilstuna
#7
•
30 mars 2013 kl 19:39 Redigerad 30 mars 2013 kl 19:40
Gilla
Conny, håller inte med att det skulle vara för att man kör för kort.
Men visst har man kört långt/hårt så brukar ju trötthetskänslan vinna.
Hade "ut igen" känslan senast i dag efter ett cykelpass på 64km och då är det det längsta jag cyklat. Inte vat det ett speciellt lugnt pass i mina mått mätt heller.
Mikael
1986 • Borås
#8
•
30 mars 2013 kl 19:55
Gilla
Kan instämma att det inte beror på att man kör för kort/sällan. Har upplevt känslan efter 5*2km intervaller och då stuckit iväg på 1,5h spinning... Men att det inträffar ofta kan jag inte påstå ;)
Andreas Lindholm
1973 • Växjö
#9
•
30 mars 2013 kl 19:57
Gilla
Intressant Peter. Menar du att du tog paus och sen drog iväg på en ny 4000runda när kroppen ropade efter mer? Hoppas jag kan komma in i en helt skadefri period framöver. Då ska jag fan lyssna på kroppens önskan och ge den en extra halvmara när den tigger och ber efter mer igen efter ett par timmar och se hur den reagerar.
Peter P
1965 • Kungsholmen
#10
•
30 mars 2013 kl 19:59
Gilla
Har nog aldrig hänt mig vad jag kan minnas så det låter som galenskap :-)
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#11
•
30 mars 2013 kl 20:07
Gilla
Jag har inte upplevt den kännslan någon gång detta året att man vill ut på nytt, sprang 25,7 km igår, 19,6 km idag, inte slutkörd men glad att inte behöva springa förrän i morgon.
Peter Andersson
1965 • Eksjö
#12
•
30 mars 2013 kl 20:08
Gilla
@ Andreas - ja, i princip ungefär så. Dagens planering var ändå att köra ganska lätt inför morgondagen då jag antingen skall köra backe eller långt och sådana dagar får bli som de blir, oftast under milen men ibland blir det som i dag.

En gång körde jag ett tvättstugepass på 8 x 2000 med maskinbyte etc mellan varje och dessutom långkok på spisen som jag var in och rörde om i, tanken då var från början egentligen bara 5 x 2000 men det blidde som i dag, några extra varv.
Mona M
1971 • Östersund
#13
•
30 mars 2013 kl 20:30
Gilla
Jag brukar också känna så och då oftast efter mina hårdare pass (ja, hårda för mig iaf).
Jag tror också på endorfinpåslag.
HR
1972 • Stockholm
#14
•
30 mars 2013 kl 21:04
Gilla
Efter passet i morse så var jag sjukt sugen på att bara fortsätta springa. Det var nästan rekordmånga på morgonfikan så jag slets mellan att strunta i fika och köra ett till pass. Efter fikan så spratt det till i benen igen - men då var det dags att ta tag i vardagen igen.

Suget höll i sig så det var snubblande nära att det blev ett till pass på eftermiddagen.
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#15
•
30 mars 2013 kl 21:31
Gilla
En gång blev jag sugen på att köra 10 km så hårt som möjligt dagen efter ett marathonlopp, det gick över förväntan, dock inget årsbästa, men jag är ganska säker på att jag sprang marathonloppet mest på skoj utan att ge allt, när kroppen är trött vill den vila, och man känner inte för extra träning.
Karibou
1976 • Sundbyberg
#16
•
31 mars 2013 kl 19:40 Redigerad 31 mars 2013 kl 19:41
Gilla
Kan kännas efter olika typer av pass för min del. Även de som har haft en kass känsla. Tuffa långpass på 3+mil kan avslutas med varm dusch, en banan, regga det hela på jogg och titta genom fönstret och tänka på att gå ut igen...
Har dock aldrig gjort det för efter långpass känns lite tufft, men kan absolut tänka mig göra det efter andra pass (även intervaller som tar ut lite mer).

Galenskap, endorfiner, suget, vet inte riktigt. Men det måste vara bra :)
Som sägs, "när benen vill springa, låt dem göra det!"
Mathias Johansson
1967 • Torslanda
#17
•
31 mars 2013 kl 20:17
Gilla
För egen del, helt klart endorfiner. Jobbade förut för FN och blev ofta försöksperson för olika slags tester: stress, fysisk utmattning med mera. I dessa kunde man klart se att vissa av oss hade en klar fallenhet för att frigöra endorfiner under fysisk aktivitet. Fick aldrig klart för mig om det påverkade att jag är nykteriskt, vi på grund av situationen inte hade något normalt s..x liv etc. Hur som helst. Man har senare gjort en rätt känd undersökning under mer kontrollerade former: http://cercor.oxfordjournals.org/content/18/11/2523.full Deras slutsats (läs slutet, den är rätt klockren faktisk):

this study provides first in vivo evidence that release of endogenous opioids occurs in frontolimbic brain regions after sustained physical exercise and that there is its close correlation to perceived euphoria of runners. This suggests a specific role of the opioid system in the generation of the runner's high sensation. In a more general view, it might also be assumed that opioidergic effects in frontolimbic brain structures mediate not only some of the therapeutically beneficial consequences of endurance exercise on depression and anxiety in patients (Morgan 1985) but also the addictive aspects of excessive sports, where injured athletes continue their training in spite of detrimental consequences to their health

För egen del så hade jag på den tiden upp till 10 timmar med detta rus. Det känns inte riktigt som det varar så länge nu för tiden dock. Efter dagens pass på 21 km så varade det nog bara typ 30 minuter...
Andreas Åkesson
1987 • Råcksta
#18
•
4 maj 2013 kl 17:12
Gilla
Det är en otrolig känsla liknande "Jag är bäst i världen, ingen kan röra mig och jag kan göra vad jag vill". Helt underbart!


www.runandreasrun.se - Frihet är att springa
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.