Löpning Kom igång 15 inlägg 10835 visningar

Från soffpotatis till marathonlöpare på hur lång tid?

Veronica Lind
1978 • Vänge
#1
1 augusti 2013 - 15:04
Gilla 
Jag har precis börjat att jogga från att ha varit en eländig soffpotatis. Har visserligen ridit och powerwalkat en hel del tidigare, men har efter sista barnet (nu 3 år) varit i princip helt inaktiv.
I dagsläget kommer jag ut varannan dag där jag först powerwalkar 5 km och sen joggar 5 km. Joggningen går i ca 6,20 min/km tempo. Har lyckats springa 10 km en gång på 1.08. Detta har jag nu gjort i ca 2 mån.
I september ska jag gå/springa Tjejmilen och har tänkt anmäla mig till Premiärmilen i vår för att ha motivation att hålla igång träningen över vintern.
Mitt stora mål är att en dag kunna springa maraton, helst under 5 timmar.
Hur många år tar det att bli en maratonlöpare om man gör det enl konstens alla regler så att man ej blir skadad/övertränad?
Och hur ska jag lägga upp min träning framöver? Hur ofta, hur många mil, distans, fart etc.
Tack på förhand alla kloka därute.
1978 • Jönköping
#2
1 augusti 2013 - 16:25
Gilla 
Hej!

Det är nog väldigt individuellt när man börjar springa maror. Jag tror det viktigaste är att ha en jämn och kontinuerlig träning under hela året. Längden och tiden man lägger på en runda kommer att öka när man förbättrar sin kapacitet.

Att lägga upp delmål som milen, halvmara är jättebra och motiverande när träningen känns tung under vintermånaderna eller efter stressiga arbetsdagar. När du känner att du kan springa en halvmara utan problem kan du definitivt ställa upp på en mara.

För egen del har jag sprungit aktivt i ca 6 år. Min första mara sprang jag i höstas och min andra i våras. De sista två åren har jag inte tagit någon paus med löpningen under nov-feb.

Jag kör ca tre pass i veckan och försöker få till minst två långpass i månaden (15+km eller 1,5 h ).

Kontorsråtta/datanörd som blivit löp och cykeltokig. :)
Veronica Lind
1978 • Vänge
#3
1 augusti 2013 - 16:36
Gilla 
Jag har bestämt att jag ska springa en mara innan jag fyller 40, inom 5 år dvs.
Men är det realistiskt att kunna göra det om säg redan 2 år om man lägger upp träningen vettigt?
1966 • Karlstad
#4
1 augusti 2013 - 16:47
Gilla 
Jag var visserligen ingen soffpotatis när jag började löpa. Hade ett fysiskt hårt jobb och ersatte det med löpning. Började på sommaren och flåsade 2,5 km i 6-7 min-fart, och sprang maran i maj året efter, alltså mindre än ett år. December hoppade jag på ett träningsprogram för maran för att få lite hjälp i upplägg.
Kontinuerliga pass, kontinuerliga vilodagar, bromsa när kroppen varnar och var inte rädd för att gå om det är tillfälligt ont någonstans.
Per Gårdebrink
1978 • Göteborg
#5
1 augusti 2013 - 17:08
Gilla 
Det är ju helt klart möjligt att klara det på två år, eller t.o.m. ett år men risken för skador är ju större ju kortare tid du har och ju mer oregelbundet du tränar så bästa är ju att låta det ta tid och se till att få kontinuitet i träningen..

5 år låter som en bra plan (så lång tid tog jag också på mig) och då är ett antal delmål längs vägen bra att sätta upp med milen, halvmara m.m. som tipsats om ovan....
Veronica Lind
1978 • Vänge
#6
1 augusti 2013 - 17:18
Gilla 
Skador vill jag absolut inte drabbas av! Jag vill hålla på med löpning så länge det bara går, gärna långt efter pensionen.
Under vintern har jag en plan på att få in lite styrketräning och alternativ träning förutom löpningen också. Iallafall ett pass i veckan. Ska jag då fokusera på ren styrketräning eller räcker det med Friskis o Svettis styrkegympa?
Jag har även en viss förkärlek för roddmaskin och crosstrainer. Är det en bra ersättning för löpningen om vädret skulle vara djävulustiskt?
Per Gårdebrink
1978 • Göteborg
#7
1 augusti 2013 - 17:45
Gilla 
Annan träning är ju bättre än ingen träning men bäst träning får du ju med löpträning! ;)

Med ett par dubbade skor eller broddar så kan du ju springa året runt! ;)
Claes Danielsson
1971 • Västerås
#8
1 augusti 2013 - 17:48
Gilla 
Själv började jag springa efter sommaren 2010 och låg då på ungefär 5 km-kapacitet. Sprang min första mil på nyårsafton, dvs efter cirka fyra månader, och sedan min första halvmara i maj (Göteborgsvarvet), vilket var efter cirka nio månader. Anmälde mig sedan till Stockholm marathon som jag sedan sprang 1 juni 2012, ett drygt år efter Göteborgsvarvet.

Det tog alltså knappt två år från 5 km till marathon för min del och det tyckte jag var en ganska lagom utveckling. Hade lite känningar då och då under resans gång men inga skador, vilket jag nog hade fått om jag försökt gå snabbare fram.

Att lägga in alternativträning är bra då det både stärker kroppen och ger avlastning från den monotona löpningen. Om jag vore som du skulle jag satsa på styrkegympan före gymmet då jag tror den ger en mer allsidig träning. Roddmaskin och crosstrainer funkar bra som både komplement och substitut.

Lycka till!
Fredrik Johansson
1978 • Ljunghusen
#9
1 augusti 2013 - 19:13
Gilla 
Man kan ju kika på detta och se hur det känns
http://jogg.se/Program/Program.aspx?id=17
Mr. B
1963 • Hemma
#10
1 augusti 2013 - 19:49 Redigerad 1 augusti 2013 - 22:11
Gilla 
Två år låter fullt rimligt, med 5:00 som mål.

Med mindre ambitiöst tidsmål verkar det gå hyfsat till och med på bara nio månader: http://www.youtube.com/watch?v=HH8nQiILe1Q

(Maxtiden i Stockholm är sex timmar)

Edit:: Som framgår av filmen så är det inte självklart att man fixar allt precis som man vill med den tidsplan man vill. Träning för långa lopp innebär alltid risk för skador och träningsuppehåll. Speciellt farligt är de lopp som blir fulltecknade långt i förväg, så att man måste anmäla sig utan en susning om vilken form man är i på tävlingsdagen. De senaste åren har jag valt andra lopp, för att inte riskera att stå på startlinjen mot bättre vetande.
Maria
1980 • Gävle
#11
1 augusti 2013 - 22:32 Redigerad 1 augusti 2013 - 22:35
Gilla 
Jag började springa på allvar december 2011. Jag sprang min första halvmara i september förra året och mitt första maraton i juni i år på 4:44 (dvs 1,5 år efter löpstarten). Jag använde träningsprogrammen på marathon.se, först för halvmara och sedan för maraton.

Om man inte är skadebenägen går det säkert att springa ett maraton efter betydligt kortare tid (såg bla nån Biggest Loser-deltagare som sprang en mara ett år efter att ha medverkat i programmet). Men mitt upplägg kändes avslappnat och lagom.
1977 • Älvängen
#12
1 augusti 2013 - 22:41
Gilla 
När jag började jogga sommaren 2010 var jag lite i samma sits som dig, två småbarn och inte mycket till motion fanns i min vardag. Nu 3 år senare har jag sprungit min första Ultra (5,3 mil) och kommer i september att springa min första mara i Berlin. Så svaret på din fråga är att det absolut är rimligt att klara en mara om två år! Bara ta det lugnt och se till att få regelbunden het i din träning. Skynda långsamt så kommer du att klara dig skadefri och ha roligt på vägen!! Lycka till!
Micke Larsson
1971 • Sollentuna
#13
2 augusti 2013 - 09:04
Gilla 
För mig tog det knappt två år från soffläge till första maran. Då tror jag att jag var sämre tränad än du är för jag hade inte fixat att springa 5 km utan avbrott. Så två år känns helt klart rimligt.

Men eftersom du har tid på dig finns det ingen anledning att stressa. Som jag ser det finns det främst två faktorer att ta hänsyn till i uppstarten: Tränar man för hårt riskerar man skador, går ens träningsutveckling för långsamt riskerar man att tröttna. Känn dig fram och lägg dig på en vettig nivå.

Och sprid träningen: Olika distanser i olika tempo på olika underlag. Det motverkar både skade- och uttråkningsrisken. Öka distansen på ungefär var tredje pass, men långsamt - någon kilometer i taget. Öka intensiteten på ett av de övriga - tempo, intervall och/eller backträning. Testa dig fram, känn hela tiden efter vad kroppen tycker, ta det lugnt och ha kul. Och lycka till, löpning är märkligt nog väldigt roligt!
1974 • Ljungby
#14
3 augusti 2013 - 08:49
Gilla 
Började springa lite mer aktivt i slutet på 2010. Ökade succesivt mängden 2011. Sprang första maran i Sthlm 2012 på 3:25 och var ganska pigg hela loppet.:-) Så på två år är jag övertygad om att du klarar ta dig igenom ett maraton utan att vara helt sliten.
Håller med Micke om variationen i träningen. Försök även köra en hel del styrka för både ben, rygg och mage. Det minskar risken för skador.
Veronica Lind
1978 • Vänge
#15
4 augusti 2013 - 10:47
Gilla 
Jag sprang min andra mil i torsdags och det gick över förväntan. Tiden vart 1.04.55, över tre min snabbare än förra gången. Visserligen var denna runda lite plattare, men det kändes riktigt bra. Började i 6.45 fart och kunde tom öka på slutet, låg på 6.10 sista km.
Det känns som om styrkan i benen börjar komma ifatt konditionen.
Jag var helt slut efteråt, bl.a. lite öm i knäna men dagen efter var jag bara lite stel.
Har nu tagit en extra vilodag och tänkte ta en 5 km runda ikväll.

Re Mr B: efter ha sett klippet inser jag att jag INTE vill göra det om 40 veckor iallafall, men även att jag garanterat kommer att klara det om två- tre år iallafall.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.