Löpning Skador & Rehab 15 inlägg 4700 visningar

Springa trots lätta krämpor?

Andrea Nygren
1976 • Ängelholm
#1
5 februari 2014 - 20:59
Gilla 
Efter en diskussion med vänner ang. det här med krämpor vänder jag mig nu till er. Jag är rädd att bli skadad och tar det kanske för lugnt. Ofta efter att jag sprungit så får jag ont på insidan av smalbenet, ganska långt ned (har googlat och tror att det kan vara bakre benhinnorna). Det gör inte jätteont men jag väntar några dgr med att springa igen och kan känna av det under nästa tur också. Det är ingen skarp smärta, mer störig. Är det så att man får ta att det känns lite när man tränar och att det bara är att köra på så länge som man inte har rejäla problem? Men jag är rädd att det ska bli värre.

Är det så att man helt enkelt har lite krämpor när man springer och att det är lugnt? Det är ju ändå rätt kraftig belastning för kroppen. Är jag för försiktig? Jag hade kunnat springa milen nu men tycker att det är bäst att inte stressa på. Springer ni trots att det känns här och där eller hur gör ni? När vet man att det är dags att ta det lugnt på riktigt?

Jag är rätt ny på att springa, har hållt på under ca ett år. Sporadiskt ibland men har nu kommit igång ordentligt. Som längst har jag sprungit 7 km och springer rätt långsamt, vilket är ok för mig (när det går bra har jag en km-tid på 6,25 ca). Mitt mål är att springa en mil med en tid på 6 min per km. Har anmält mig till några lopp nu i år.

Jag springer gärna på asfalt och då och då på stigar i skogen, men 70 % blir nog på asfalt och det vill jag inte sluta med. Älskar det. Har provat ut skor på löplabbet. Springer även på vintern med broddar. Spänner ju mig kanske lite mer när det är halt, det kanske också ökar krämporna.

Blev långt det här, men summan av kardemumman: Är det ok att springa trots krämpor (inte rejäl smärta alltså)? Hur gör ni?
Stina Brask Bilén
1974 • Göteborg
#2
6 februari 2014 - 09:54
Gilla 
En sjukgymnast sa en gång till mig att -riktiga löpare har nästan alltid ont någonstans.

Den kommentaren har jag valt att ta med en nypa salt. Jag kan hålla med honom till viss del men det bör kombineras med sunt förnuft för att fungera.

Det är också skillnad på smärta och smärta. Ibland kan det vara svårt att skilja på träningsvärk och skaderelaterad värk.

Om jag var du, så hade jag masserat det onda området. Antingen med händerna eller med skumrulle, kruskavel eller dylikt för att se om det blir bättre.

Sedan undrar jag om du har bra skor?

Jag har av erfarenhet lärt mig att det är bättre att vara försiktig än att köra på om man bara är en enkel "motionslöpare" och inte planerar att sätta världsrekord. Tänk långsiktigt.
Gabriel Littson Enning
1980 • Lidingö
#3
6 februari 2014 - 10:49
Gilla 
Det är svårt att säga. Så här tycker Anders Kleist om saken:

"Har du en skadekänning, fundera på hur du kan springa ändå. Världen är full av tejp. Går det inte att springa, träna någon skit ett tag innan du inser att det suger skit. Vad man då ska göra har jag inte löst än."
http://www.lopningforalla.se/index.php/bloggar/varabloggare/mot-narmaste-toppen/3673-traning-ak-style
1952 • Varberg
#4
6 februari 2014 - 11:11
1 Gilla 
Bra fråga från Andrea som alla löpare måste ställa sig med ojämna mellanrum. Är detta elakartat ont eller godartat ont? Det första är ju vanlig träningsvärk som en erfaren känner igen och dessutom oftast slipper. Sedan har vi mycket som ska härdas när man börjar springa och den processen går inte smärtfritt. Några varningstecken är smärta som ökar under tiden, smärta som kommer plötsligt och smärta som blir kvar och påverkar vardagen. Lokalisationen säger också en hel del då det finns många typiska skador.
Malin Johansson
1980 • Alingsås
#5
6 februari 2014 - 11:11
Gilla 
Jag hade problem med benhinnor (både främre och bakre) när jag började springa för snart 3 år sen. Det ömmade till och från, mest hela tiden. Sedan började jag springa mer i skogen och problemet försvann.

Jag tror skogslöpningen har stärkt upp mina fotleder och ben generellt sett, för springer jag på grus/asfalt nu känner jag aldrig av benhinnorna. (Däremot lite öm i knä, rygg, hälsenor emellanåt, men det brukar också släppa om man springer lite försiktigt). Kanske löpare har lite ont någonstans hela tiden, jag vet inte... :-)
1977 • Eskilstuna
#6
6 februari 2014 - 11:36
Gilla 
Jag tror att människor generellt har väldigt olika uppfattning om vad som gör ont och vad som bara är ett mindre obehag.
Det är det första som gör frågan svår att besvara.
Nästa grej är att veta vilken smärta som är skadlig och vilken som inte är det oavsett hur allvarlig man nu tycker den är.
Det handlar om att lära känna sin egen kropp. Tyvärr gör man väl kanske det den hårda vägen ibland.
1971 • Sala
#7
6 februari 2014 - 12:12
Gilla 
Har inte sprungit sedan September p.g.a. att jag prioriterat andra saker, så
rekommendationen att springa varje dag känns lite på gränsen till hyckleri :)


Dock föredrar jag att hålla en jämn dos över hela veckan, även om det ofta känns som man inte har tid för detta ibland så är det ju i de flesta fall mer av en prioriteringsfråga om man skall vara ärlig.

Börjar gärna veckan med ett extra jobbigt pass (distans eller tempo) följt av 5 dagar med samma nivå och avslutat med en vilodag där jag gärna ger mig ut men tar det lugnt för att vila upp mig för extrempasset i inledningen av nästa vecka (dagen där på).

Oavsett om jag försöker träna upp min löpförmåga eller rehabiliterar någon form av skada så hanterar jag smärta och värk på samma sätt. Om smärta/värk tilltar för var dag som går så minskar jag mängd/intensitet. Så länge jag känner mig bättre för varje dag under veckan antar jag att jag ligger rätt i träningsdos och kan öka lite nästa vecka. Det som verkar vara mest effektivt är när det känns lite jobbigare dag 2 och kanske 3 men efterföljande dagar blir lättare och lättare.
Andrea Nygren
1976 • Ängelholm
#8
6 februari 2014 - 12:15
Gilla 
Tack för alla bra svar! Jag ska köpa nya skor nu till våren och försöka springa mer på stigar i skogen (även om det kommer att vara fortsatt mkt asfalt). Ska även kolla upp det där med skumrulle el liknande.
1952 • Varberg
#9
6 februari 2014 - 12:18
Gilla 
Andrea: Asfalt är helt OK. Bra skor ska du förstås ha och två fördelar med bra asfalt att du minskar risken för skador i fotleden mm. samt kan renodlat försöka träna in en bra löpteknik.
Jörgen H
1968 • Trelleborg
#10
6 februari 2014 - 16:44
Gilla 
Precis som Tage säger är att ha rätt skor för underlaget och det finns asfaltsskor och man ska inte glömma även om man har det så är det hårt och sliter således mer än skogs stigar.
Jag personligen föredrar skog och terräng löpning, friskare luft och mjukare stigar.
Lyssna på kroppen är viktigt. du ska inte ha ont om det inte är träningsvärk.
Oldboy
1952 • Danderyd
#11
6 februari 2014 - 23:31
Gilla 
Andrea, det viktiga är att smärtan inte återkommer på samma ställe gång på gång eller t o m förvärras, då får man ta löpuppehåll och få hjälp eller hitta nån rehabövning. Benhinnorna kan man prova att stretcha sittande på huk och luta kroppen bakåt utan att böja den. Kan finnas annat som är bättre för just dig.
Styrketräning är också bra att komplettera med.
Mattias Jägstedt
1973 • Halmstad/Gullbranna
#12
7 februari 2014 - 09:31
Gilla 
Tage: Å andra sidan så stärker terränglöpning fotlederna vilket också minskar risken för skador i fotlederna. Variation är väl det bästa...

Annars när det gäller ont så är det för många skador så att så länge det inte förvärras till nästa löppass så är det ok att fortsätta träna. Förvärras det så bör man minska (sträcka, intensitet, extra vilodag eller liknande).
HR
1972 • Stockholm
#13
7 februari 2014 - 09:50
Gilla 
Mattias: jag tror att Tage menade att om man är en ganska _ovan_ löpare så är det lättare att "komma igång" på asfalt och att "risken" ute i terräng är lite större för att göra sig illa förutom att det kanske känns "tungt" att börja med backigt. Med rätt sko så är underlaget inget problem i sig.

Tage är ju annars en god variationsförespråkare, som jag förstått det. :)

Lätta krämpor är vardag för en del och för mig så har det funkat bäst att springa mig frisk - undantagen är dock huggsmärtor och annat som är svårt att veta om det är bra eller dåligt att springa vidare på. Man kan ju ut och sträcka på benen en kortis och känna på och förlänga passet gradvis - ibland släpper det ju till i benen och känns bättre.

Är det såpass illa att man inte kommer någon längre vart så är det ju dags att söka orsaken och göra något åt det.
HR
1972 • Stockholm
#14
7 februari 2014 - 09:54
Gilla 
Och för att reflektera vidare över Malins inlägg #5 så finns det ju en del som sprungit blandat en längre tid och efter att ha börjat nöta asfalt så får de problem med benhinnorna, trots att de inte är ovana löpare.
1971 • Nykvarn
#15
7 februari 2014 - 10:00
Gilla 
Benhinneinflammation som det låter som är knepigt och kan bli långdraget men är samtidigt en typisk åkomma som kommer av att man trappat upp träningen för mycket i början eller sprungit för intensivt.

Jag tycker Oldboy har bra poänger, det får inte bli värre då gäller vila, styrketräning av ben och bål rekommenderas också liksom översyn av skor, springa på mjukare underlag än t ex asfalt brukar vara bra, ett kortare löpsteg (en högre stegfrekvens) ger inte samma påfrestande stötverkan men är ingen quickfix då det tar tid att trimma in ett nytt sätt att springa så det känns naturligt och man ska akta sig för att mixtra för mycket med ett löpsteg som fungerar.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.