Långpass- Asfalt eller "terräng"

Jag har än så länge kört mina långpass (ca 16-18k) i terräng för det mjukare underlagets skull. Problemet är bara att det blir ganska backigt och att jag inte tycker att jag får något flyt. Är dock rädd för att asfalt sliter mer och vet inte hur jag skall göra. Hur tänker ni? Bör kanske tillägga att jag siktar in mig på motionslopp 5k-21k (på asfalt).

Pål Nilsson

1976 • Höör

25 mars 2009 kl 10:53

Om du börjar med att köra dina vanliga distanspass på asfalt ibland ska det inte vara några problem att gradvis växla över och även köra långpassen på asfalt. Själv har jag vant mig vid att springa nästan uteslutande på asfalt. Jag tror att det optimala är att variera träningsunderlaget. Naturligtvis bör viss träning genomföras på det underlag du avser tävla.

Staffan Dahlgren

1971 • Nykvarn

25 mars 2009 kl 10:54

Jag tänker att du måste börja med att prova hur asfalt känns, verkar inte som om du gjort det. Varför inte köra asfaltspass med gradvis ökande längd,
siktar du på halvmaran behöver du ju inte köra längre pass än du redan gör.

Någon gång innan ett asfaltslopp bör du sedan upp och testa på hela distansen på just asfalt.
Lycka till!

Astri F

1978 • Trondheim

25 mars 2009 kl 14:48

I likhet med deg, Lars, har jeg bare løpt i det bratteste ("mest backige" på svensk...?) terreng som finnes her, og elsker utfordringen ved å pushe i bakkene! Siden januar har jeg hatt mine de fleste av mine långpass på asfalt (16-28km.), og det har gått relativt smertefritt.. Nå har jeg byttet til alle långpass i terreng - dvs. nysnø - igjen, noe som er helt uten smerter!

Dog må man ha asfalt-trening hvis man skal løpe løp på det underlaget, men ikke overdriv! Du klarer alltids den endringen hvis formen er bra:-D

csaba

1973 • Malmö

25 mars 2009 kl 16:28

Varför inte variera och springa varrannan.
Jag själv tänker lite tvärt om och anser att asfalt och cykkelvägar är för enkelt och som sagt sliter mycket mer. dessutom så tycker jag att rent träningsnässigt måste det ju ge mer att springa ett långpass på ett bra backigt kuperat terräng.

Jag varierar mycket, eftersom träningarna med klubben går på asfalt och cykelvägar medan jag kör mina lång och distanspass på en bra kuperad motionsspår. (dessutom så tävlar jag ju så mycket och dom går ju oftast på asfalt).

annons

Anonymiserad

2006 • Alingsås

25 mars 2009 kl 20:45

Tror som de andra att variation och långsam introduktion till asfalt är en bra lösning. Inte minst för fotnedsättningen som kan variera ganska mycket terräng till asfalt och vice versa om man inte ser upp (ner). Det var min smärtsamma erfarenhet förra året då det blev för mycket terräng och ett steg som sen slet onödigt mycket på asfalt.

Lars

1966 • Kungsbacka

25 mars 2009 kl 21:12

Tack för era kommentarer, varannat långpass i teräng och varannat långpass på asfalt är nog ett bra mål.
Anledningen till att jag tog upp frågan är att jag inte tycker att jag får upp den där "löpmaskins-känslan" som jag strävar efter, att löpningen bara flyter på. Tror att långpass på asfalt (flackt) kanske kan ge mig den, men jag kanske har fel. Det är kanske ganska lätt att ställa om mellan terrängträning och asfaltslopp (som Astri skriver)? Det är bara det att när det blir för mycket upp och ner blir löpningen "lufsig" eftersom jag tvingas springa långsamt för att hålla nere pulsen. Känns inte som ett vettigt träningspass.

Om det funnits långa grusvägs-sträckor i närheten hade det nog varit optimalt.

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.

annons