stig+asfaltsdistans

blev löpning efter mycket velande under dagen, vristen som spökar. Hade tänkt mig stiglöpning på kvällen, hade pannlampa med mig för första gången. Det blev bara 1km på stig, svårt att se i halvdunkel, samt isigt och småhalkigt på stigen, därefter 1km på blankisig grusväg innan jag kom upp på asfalt. Där blev det 8 planlösa km. Sprang runt ett villakvarter som var hyfsat flackt, runt 1km/varv. Fick uppmuntrande ord av en kvinna som själv springer, sa att det såg bra ut. Höll 4.20-tempo då.

Men det kändes inte så bra i vristen, stumt och stelt, däremot var baksidan av låret bra.

Under Asfaltsdelen blev det 8km i 4.20-tempo, medelpuls på 148. Bitvis bra känsla i benen, men mest negativa tankar om foten och om jag inte snart måste ta ett längre uppehåll?

Det kommer dessutom vara helt omöjligt att springa på stig eller elljusspår den närmaste tiden då det väntas snöfall i morron, med efterföljande minusgrader.