Uppsala Kulturmaraton - med besök i skogen

Ett nostalgiskt lopp genom min gamla hemstad. Fint arrangerat och skön familjär stämning. Underbart att springa genom centrum två gånger. Starten var satt till 9.30, men alla samlades på Eklundshof och gick i samlad tropp ner till startplatsen så vi kom iväg ca fem över halv.
Första halvan till Gamlis och tillbaka var lättsprungen. Jag sprang med olika gäng och snackade och hade det fint. Tempot var dock lite för högt, skulle det visa sig senare. Flåset var utmärkt och benen kändes fina, men efter halvmarapasseringen var det dags för Gula stigen. Som tvättbrädan på Lidingöloppet ungefär. Och då började min eländiga mage säga ifrån - trots två Dimor comp. Efter 27 km gick det inte längre, det blev ett besök i skogen. Och när jag kom ut på stigen igen var benen totalstumma. Det var svårt att få någon rytm i löpningen.
Här var det nu ganska ödsligt på banan. Av och till sällskapade jag i alla fall med Eva från Strömsund, som gjorde sin 79:e mara! Underbara vyer ner mot solglittrande Ekoln försökte man njuta av, men här började jag bli trött. Toktörstig var jag också i solen och värmen, och det var glest mellan vätskekontrollerna.
Sista biten gick gudskelov på flack grusväg längs ån, men det var en kamp ändå. Tuff målgång med 300 meter brant uppför. Lyckades klämma in mig under fyra timmar ändå, det får jag verkligen vara nöjd med. Och 30:e plats av 110 startande män. Vid min ålder!
Efteråt bjöd loppet alla medverkande på mat på Eklundshof. Suveränt!
Lite dramatik: Jag satt och vilade på en bänk bredvid en äldre man, som plötsligt tuppade av. Han var borta i kanske en minut, men blev sedan väl omhändertagen.