Sydkustenultra 100km

Banan var superfin från Falsterbo fyr till ales stenar. Tänk att få uppleva i princip hela Sverige södra kust i superfint solskenssommarväder och avsluta i solnedgången på dom böljade gröna backarna uppe på vid Ales stenar.
Kroppen känns som den förtjänar nu efter loppet, dock var den i lite bättre träningsform än jag trodde fast ändå en bra bit ifrån vad som krävdes av dagen så det var lite hårt och fick bita ihop lite.
Väl i mål gjorde jag nog min "snyggaste" målgång, Jag svimmade, satte mig upp mot stenarna, kräktes. Sen kom ett par kor och skulle buffa/nosa/kolla in spektaklet, trots att jag starkt ogillar nyfikna kor (brukar ta långa omvägar när man löper genom hagar) var jag för ur form för att flytta mig... Sen kom kramperna i benen.