Robertsnackis med 2000:ing

Mötte upp R. som alltid snackade vi bort varv efter varv. Båda gav vi officiellt upp Persmilen och båda kände att familje- och arbetslivet tar ut sin rätt. Dax att börja se hela ens belastning som en del och inte bara träningsbiten som en ö.

Som alltid gött att tjöta och idag kändes steget extra lätt. Eftersom vi är så spontana grabbar tog vi läget i luften och ökade lite när tillfälle gavs. Detta följdes av en tröskelstabil 2000:ing som kändes jävligt lätt och bra. Om inte motorn finns där ännu så gör iaf steget det.

R spurtade sista halvkilometern men jag försökte inte hänga med, Var nöjd med mitt steg och vågade inte riskera något. Vare sig skador lr eventuella intervaller imorgon kväll.