ASICS Stockholm Marathon - Stockholm

Det blev start till slut, utan långpass och ett oroande löparknä...
Mer eller mindre perfekt löpväder och kolhydratladdad som aldrig förr, första halvan i lugn och behaglig takt innan knät började ömma. Runt 30k blev det mer en plåga och sista delen var det bara pannben och stretch som fick mig att komma framåt. Andra varvets Västerbron blev det att gå i nedförsbacken, något annat var inte att tänka på. Knät skar i nedförsluten.
Avsaknaden av långpass hjälpte knappast.
Var det värt det? Tja redan dagen efter var ömheten borta och nu några dagar senare är jag rätt ok, löpträningen får nog göra plats för simning, cykel och rehab tillsvidare...
Ingen topptid och svinont... men det blir flera marmor....