forsbackarunner

Kullaberg känns i kroppen!

Den gångna helgen har inte bjudit på lättare träning. Istället har jag och min kompis stavarna kämpat ”upp och ner till havet” tretton gånger på Kullaberg. Idag känns benen slitna, träningsvärken är lika brutal som Nordväggen är brant.

Det började med att Björn Serving önskade sig sällskap när han tänkte köra 2000 höjdmetrar 1 maj. Funderade ett tag och blev sugen, det lätt ju kul. Om jag var tränad för det reflekterade jag inte alls över. Backe sliter så min tanke var att kanske bara köra ett varv och sedan ta en egen lite längre lättare runda själv. Nu blev det inte så, jag hängde med till slutet och lite till. När jag träffade dessa härliga löpare vid Himmelstorpsgården kom känslan av att vi löpare är en gemenskap och kämpar tillsammans. Det blev snabbt uppdelat i mindre grupper och aldrig någon trängsel i spåret.

Rundan började med nedfarten mot Nimis. Här finns resten av inlägget!

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.