Löpning • Avancerad träning • 101 inlägg • 5672 visningar •

Tålöpning.

Thomas Dahlgren

1969 • RONNEBY

•

10 augusti 2006 - 12:17 (Redigerad 31 december 2005 - 00:00)

Gilla

Att hitta den optimala löparstilen är iget svårt. Då vi alla människor har en kropp som är anpassad att förflytta sig med hjälp av gång eller löpning. Och lika många löparstilar finns det som löpare. Men en grund princip som jag själv har varit mycket nöjd med är "tålöpning". Har väl hunnit att revidera min löparstil en så där 20-tal gånger, men denna trivs jag bäst med. Börja med att ha knäleden lätt böjd. dett ska man sträva efter igenom hela steget. Luta överkroppen lätt framåt, så tyngdkraften sköter accelerationen. Dra sedan upp underbenet, jobba med hamstrings, mot rumpan. Och när foten närma sig marken. Ska fot isättningen helst vara under kroppen. Och främre trampdynorna landar först. Lite som att gå på tå, men inte så extremt. Försök löpa så avslappnat som möjligt, och ge kroppen en chans att vänja sig vid det nya rörelsemönstret. Detta tar några gånger, 10-20 pass, innan det känns bra. Jag har själv haft knäproblem i höger knäled, patellaseneinflamation. Och opererade för detta i början på 90-talet. Började springa enligt tåprincipen för ca 1 år sedan, och har förbättrat både mina tider. Och nästan helt blivit av med knä smärtan. Lycka till, och fråga på om det är någotni undrar över. Keep on running. E.T

< < < 1 2 3 4 5 6 > > >

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

#21

•

1 december 2009 kl 23:46

Gilla

Staffan, rakt under kroppen vet jag inte om jag håller med om. Det gör egentligen ingen. När han har landat med kroppsyngd på foten, så tar det en filmruta (1/25 sekund) innan han har kroppstyngden rakt ovanför foten och slutar bromsa. Det är bra.

Det känns som att man landar rakt under kroppen, och Pose-metoden handlar egentligen hur det ska kännas.

Några andra saker som är bra. När han har landat med kroppstyngd på foten så har det svängande benet redan hunnit in under kroppen. Det flyttar tyngdpunkten framåt, så att han slutar bromsa tidigare.

Det gör också att han kan låta benet svänga fram och ned avslappnat. Det ser man på att knät faller innan underbenet är framför knät. (Annars sparkar man fram underbenet, och då landar man med sträckt knä.)

En lustig sak är att han lyfter höger häl högre än vänster.

OBS till er som inte har läst på, att man ska inte lyfta hälen högt när man springer långsamt. Den går högre och högre ju fortare man springer.

Staffan Dahlgren

1971 • Nykvarn

#22

•

2 december 2009 kl 09:42

Gilla

Klas, du skrev:

"När han har landat med kroppstyngd på foten så har det svängande benet redan hunnit in under kroppen. Det flyttar tyngdpunkten framåt, så att han slutar bromsa tidigare.

Det gör också att han kan låta benet svänga fram och ned avslappnat. Det ser man på att knät faller innan underbenet är framför knät. (Annars sparkar man fram underbenet, och då landar man med sträckt knä"

Bra detaljer igen, det finns uppenbarligen många små små detaljer att lära sig och att fila på här...

Lars Brinkhoff

1974 • Göteborg

#23

•

2 december 2009 kl 09:54

Gilla

Fler stilstudier.

Said Aouita, ca 50 sekunder in i klippet: http://www.ina.fr/economie-et-societe/vie-sociale/video/VDD05006323/said-aouita.fr.html

Radcliffe, Goucher, Petrova: http://www.youtube.com/watch?v=9jJ7bWJfp64

Analys av en ung löpare: http://vimeo.com/3932275

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

#24

•

2 december 2009 kl 19:07

Gilla

Staffan, det kan vara värt att påpeka att man förstås inte ska tänka på såna detaljer när man springer. Då blir man tokig. Men om man filmar sig själv och märker att det inte ser ut som det ska, så vet man att man gör något fel.

Om man lyfter foten tidigt mot rumpan, så kommer benet att hinna in under kroppen tills man landar. Och om man springer avslappnat, så kommer benet att svänga fram som det ska.

Egentligen handlar det bara om att springa avslappnat. Det knepiga är att lära sig spänna av.

Lars, tack, jag ska titta på dina filmer.

Zingo Andersen

1974 • Lund

#25

•

2 december 2009 kl 19:21 Redigerad 2 december 2009 kl 19:23

Gilla

"Egentligen handlar det bara om att springa avslappnat. Det knepiga är att lära sig spänna av."

Precis det här fick jag backing på när jag gjorde min andra Mini-clinic med Markus Stålblom det var också en av sakern jag trodda jag klarade av bra eftersom han påpekade det redan på första och jag försökt tänka på det lite då och då. Men det är bara att öva vidare...

Eva, klart du ska vara med du kan fylla i din gång om du vill i din tränings dagbok finns inte gång att välja så ta någon av löpkategorierna. Vällkommen till jogg.se

Staffan Dahlgren

1971 • Nykvarn

#26

•

4 december 2009 kl 16:11

Gilla

Klas, jag kunde i alla fall inte låta bli att notera igår under intervallpasset på lunchen att det svängande benet hunnit tillbaka en bra bit under kroppen när jag satte i foten - gott så! :-)

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

#27

•

4 december 2009 kl 22:22

Gilla

Kul, Staffan!

Jag tycker du ska videofilma dig själv och kolla. Det är egentligen omöjligt att känna hur man springer. Rörelsen går alldeles för fort. Foten är i marken 1-2 tiondels sekund.

Det finns t ex många som tror att de landar på framfoten, men som tydligt landar på hälen när man ser bevis på film.

Anders E Andersson

1947 • Linköping

#28

•

8 december 2009 kl 09:17

Gilla

När ni springer i olika farter, har ni då samma stegfrekvens, dvs varierar steglängden, eller...?
Kan man t.ex hålla 180 steg/min och springa km på 7 min?

Staffan Dahlgren

1971 • Nykvarn

#29

•

8 december 2009 kl 09:24

Gilla

Jag upplever det svårare att hålla hög kadens ju långsammare jag springer. Det blir mer springa på stället (smurflöpning) om jag försöker hålla 90/fot/minut i farter långsammare än 5 min/km. I farter runt 4:30 och snabbare känns det mkt mer naturligt.

Så är det för mig i alla fall.

Tor

1975 • Göteborg

#30

•

8 december 2009 kl 10:54

Gilla

Jag försöker (och lyckas ganska bra) med att hålla 180 i alla hastigheter.

Oldboy

1952 • Danderyd

#31

•

8 december 2009 kl 11:11

Gilla

När jag är pigg kan jag hålla frekvensen uppe och det går även om jag springer långsamt, men det kan kännas lite som att trippa fram. Men emellanåt springer jag ju rätt långsamt p g a att jag blivit trött och då brukar frekvensen gå ner också.

Klas Orsvärn

1960 • Södermalm

#32

•

8 december 2009 kl 21:21

Gilla

Det går utmärkt att springa hur långsamt som helst med 180 stegfrekvens. Det gäller bara att springa avslappnat och inte aktivt skjuta ifrån. Jag gissar att det känns mer smurfigt om man inte lyfter på foten med hamstringmuskeln.

Däremot är det naturligt att få högre frekvens när man springer fort.

Anders Lindström

1966 • Halmstad

#33

•

10 december 2009 kl 11:19

Gilla

Kan ni ge förslag på bra skor för framfotslöpning(Pose running)
Skall använda skorna för att spring från 1 mil upp till helmara.

Tor

1975 • Göteborg

#34

•

10 december 2009 kl 11:59 Redigerad 10 december 2009 kl 12:00

Gilla

Dessa skor använder jag för POSE:
- Adidas Adizero Adios (bästa skon jag haft)
- Adidas Adizero Boston (lite mer däpad)
- Saucony type A2 (för tidigt för att kunna ge ett utlåtande)
- Inov-8 X-Talon 212 (underbara terängskor)

Kul också att du kallar POSE för "framfotslöpning". Enligt mig är det lika fel att kalla POSE för "tåläpning" som att kalla det för "hällöpning".

Oldboy

1952 • Danderyd

#35

•

10 december 2009 kl 18:46

Gilla

Anders, mina mesta mängdskor är numera Nike Lunar Light Racer, halvlätt med bra dämpning under framfoten (dvs lämplig för asfalt) men inte så tjock häl att den är i vägen. Dåligt väggrepp på lerigt underlag dock.
För mjukt underlag går det rätt bra med vilken lätt sko som helst där yttersulan passar väglaget (men inte med en massa krångligheter som pronationskilar, "länkar" etc om man kan slippa). Har några olika Adizero samt Brooks T5 (ersatt av T6) och några till.

Per Lindman

1958 • Tullinge

#36

•

10 december 2009 kl 19:36

Gilla

Jag har löpt enligt Pose method i snart tre år och är mycket nöjd.
Det man får vara observant på i början är att vaderna får jobba mycket. Alltså skall man inte öka löpmängden alltför mycket.
Jag använder mig av Asics DS Racer och de har hyfsat fäste. De väger ca 203 gram. Jag köpte förra årets modell i våras för 750 kr och nu när jag börjar löpa lite mera kör jag med två par, så att det ena paret får vila varannan dag. Jag använder dessa för alla distanser. 400 meters och 2000 meters intervaller och 10 km, 20 km, 25 km, 32 km och maraton. Mina skor håller ca 2000 km, men för att de skall hålla så många mil limmar jag skinnlappar på insidan vid tårna så att inte tyget går sönder så fort. Jag har varit helt skadefri under denna tid.

Staffan Dahlgren

1971 • Nykvarn

#37

•

11 december 2009 kl 16:22

Gilla

Per: Imponerande att du får ett sådan lätt sko som DS Racer att hålla i 200 mil! Jag har bara provat den på mara-mässan i Stockholm men den känns ju väldigt tunn.

Per Lindman

1958 • Tullinge

#38

•

11 december 2009 kl 18:55 Redigerad 11 december 2009 kl 22:38

Gilla

Stefan: Den är ganska tunn och det första paret jag köpte för ca 2,5 år sedan gick sönder på var sida om tårna efter ca 50 mil. Då limmade jag tunna skinnlappar på varsin sida om tårna och då höll skorna 1780 km. När jag köpte det andra paret limmade jag direkt skinnlapparna på insidan och det paret höll i 2003 km. Nu änvänder jag det paret vid riktigt grisigt väder.
Jag trivs mycket bra med dessa skor och de fungerar mycket bra med framfotslöpning eftersom ingen stor klack stör.

Anders E Andersson

1947 • Linköping

#39

•

14 december 2009 kl 10:27

Gilla

Jag håller på att försöka ställa om till framfotslöpning, men jag får ganska lätt ont i vaderna och måste vila ett par dagar.
Kan man bortse från pronationsproblemet vid framfotslöpning?
Kan jag, iaf till att börja med, fortsätta med mina traditionella joggingskor,
i mitt fall Saucony Hurricane?

Oldboy

1952 • Danderyd

#40

•

14 december 2009 kl 13:12

Gilla

Anders, du måste skynda långsamt! Det tar lång tid att bygga upp framför allt hälsenan när man byter till framfotslöpning, räkna gärna med ett år, du är ju ännu äldre än jag och då växer det långsammare än på ungdomarna. Så spring en kort bit i taget med framfotslöpning och fortsätt sedan med ditt "gamla" löpsteg. Öka framfotsdelen lite i taget.

Kan rekommendera att du gör excentriska tåhävningar som styrketräning för vadmusler och hälsena under tiden. Annars riskerar du att ändå få göra dem, som rehab. Det fick jag, jag bytte steg på 2-3 månader. Och körde tre månaders rehab. Jag gör fortfarande excentriska tåhävningar i trappan periodvis för det händer att jag får ont i hälsenorna men det kan jag alltid träna bort, peppar, peppar.

< < < 1 2 3 4 5 6 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.