Löpning • Övrigt • 286 inlägg • 17336 visningar •

Vad är det underligaste ni sett under era joggingturer?

Peter Larsson
1973 • Djurås
#1
•
27 mars 2008 - 16:47
Gilla
Det måste finnas mycket underligt och konstigt som alla medelmmar mött under sina träningspass.

För egen del är det mest djur jag stött på. Älg, räv, rådjur och bäver.
Ännu ingen björn eller varg (bor ca: 7 mil från björnattacken utanför Orsa så det finns en chans att möta någon då det finns både björn och varg inom området)

Så! Vad är det underligste eller knasigaste ni sprunit på?
< < < 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 > > >
Stephan Nylinder
1975 • Göteborg
#161
•
19 juli 2011 kl 22:46 Redigerad 19 juli 2011 kl 23:06
Gilla
En iskall dag i mitten av mars i år mötte jag plötsligt en kvinna i spåret iklädd endast minimalt linne och skrikande rosa kortkort kjol. Det var en bit ut i skogen, och hon höll respektabel fart. Trodde seriöst jag hallucinerade. Stod bara och stirrade tills hon försvann ur synhåll.
Lars Bern
1973 • Göteborg (Hisings Backa)
#162
•
20 juli 2011 kl 00:11
Gilla
För bara några veckor sen tog jag för första gången vägen över en kulle på den närmsta golfbanan. På håll ser jag ett par grävlingar och tänker att de sätter av när de hör mig komma. Den ena upptäcker mig och sätter av in i buskagen. Den andra lommar runt som tidigare och det är först när jag är ett par meter från den som den upptäcker mig och naturligtvis börjar den fräsa mot mig och ska säkert försvara sin bättre hälft. Jag tvekar nån tiondel och nånstans i bakhuvudet slår det mig att de är inte helt ofarliga trots att de är gulliga. OK, om jag viker mig, vänder och rusar därifrån kommer det säkert att gå illa. Anfall är bästa försvar. Jag börjar skrika för allt vad lungorna håller, vevar med armarna och avancerar joggandes mot den fräsande grävlingen. Jag vann...
Pär Hansson
1975 • Järna
#163
•
2 november 2011 kl 22:48
Gilla
På långpasset häromdan blev jag stoppad av tre små barn som hade en miniloppis längs vägen. Det underliga var att det här var långt ute i skogen där vägen nästan tar slut, så jag tvivlar på att det dök upp några mer potentiella kunder. Och jag hade inte med mig några pengar att handla för. Men jag blev väldigt glad för att det var så oväntat och för att dom var så söta.
Rickard Mattsson Haack
1988 • Helsingborg
#164
•
3 november 2011 kl 07:25
Gilla
Det är förvisso inget ovanligt alls men ändock lite kul.

För någon vecka sedan, när jag gått av ett lördagsdygnspass och skulle springa från jobbet ner till centralstation för att ta tåget hem, så flöt rundan på himla bra. Kommer in på centralstation i Helsingborg och går ner till spåren, där mitt tåg ska komma in.

Stretchar lite utanför tåget och sen går jag in och fortsätter stretcha och ser ett par sitta i stolarna bredvid mina. Efter en stund förstår jag att de försovit sig. De skulle hoppat av i Malmö men hamnade i Helsingborg. Tjejen i sällskapet utbrister sedan plötsligt "Gud vad vi lever olika liv för tillfället, och jag skulle gjort vad som helst för att ha på mig mina löpkläder nu och stretchat klockan nio på morgonen"

Detta föranledde en rolig konversation där jag fick reda på att de firat tjejens 30-årsdag i Köpenhamn....och då tyckte jag att det kanske var okej att INTE sitta i löpkläder en söndagsmorgon efter en sådan kväll! :)
Johan Karlsson
1984 • Göteborg
#165
•
3 november 2011 kl 10:53
Gilla
Otroligt underhållande tråd! Kan tyvärr inte komma på något så där på rak arm, men det kanske kommer om ett tag. Tills dess läser jag vidare!

Annika P-B
1967 • Hässleholm
#166
•
3 november 2011 kl 13:47
Gilla
När jag var på en löprunda i Tromsö i somras och "hade hamnat" högt uppe på ett fjäll så kom jag helt plötsligt fram till en liten sjö..! Det låg massor av isflak i denna och en Norska satt o solade bredvid den. (Jag hade inte "sett en enda kotte" innan dess.) Hon hade precis tagit sig en simtur! Själv nöjde jag mig med att svalka benen lite ; )

Kanske inte så "underligt" men väldigt oväntat.
Fredrik
1975 • Stockholm
#167
•
3 november 2011 kl 16:37
Gilla
En svettig, paranoid man med bar överkropp, jeans, barfota med en stor knölpåk i handen. "Vare du som låg i buskarna och glodde på mig" Frågade han lite ilskt. "Nej det kan jag inte påstå" Svarade jag och ökade steglängd och fart betydligt.
Pelle Jeppsson
1983 • Lund
#168
•
3 november 2011 kl 16:48
Gilla
Jag sprang nästan in i ett rådjur igårkväll. Tror han/hon blev mer rädd än mig och försvann snabbt in i skogen igen. :)
anders bengtsson
1966 • sibbhult
#169
•
3 november 2011 kl 17:37
Gilla
en man som hade tagit sitt liv med en hagelbössa,ingen trevlig upplevelse detta hände för några år sen ,bara några dagar innan julafton.utan mobil och några km hem,fick springa utt till landsvägen och stoppa någon,efter en stund kom en buss som jag stoppade,fick vänta i 30min innan ambulans kom ,som sagt ingen trevlig upplevelse.
Tor Hunemark
1981 • Linköping
#170
•
7 november 2011 kl 12:32
Gilla
Jag fick sällskap av en hund under 5-6km på en av mina rundor. Vem den tillhörde har jag ingen aning om. Första tanken var att den sprungit för att hämta hjälp, så jag avvaktade lite för att se om den ville någonstans när den hade min uppmärksamhet, men då stannade den bara och väntade. När jag sprang vidare tog den fart och följde efter igen. Lustigt och sporrande, jag kunde ju inte ge upp innan hunden :)
Sven W
1964 • Stockholm
#171
•
7 november 2011 kl 21:23 Redigerad 7 november 2011 kl 21:24
Gilla
Mycket lång tråd, så att snudd på kollidera med ett rådjlur på södra sidan av Järlasjön platsar nog knappt. Vi hade brant utförsbacke båda två, om någon undrar hur fasiken något sådant kunde hände. Det var drygt 20 år sedan.

Mer värt att nämna är antagligen följande:
För ungefär 2 år sedan när jag kom ångandes genom Ånghästparken ( Stockholm halvmarathon passerar där 17 - 18 km om någon undrar var det ligger ) fick jag se något grått komma farandes mellan benen i vidare riktning mot gräset snett fram till höger. En råtta hade kommit snett bakfrån och passerat rakt under mig!
Linus Gustafsson
1972 • Söderhamn
#172
•
7 november 2011 kl 22:05
Gilla
Åherrej*vlarr anders b... Det måste ju ta priset...
Katarina Eriksson
1965 • Nyköping
#173
•
7 november 2011 kl 22:31
Gilla
Jag har blivit jagad av en älg, dock en "lekful" älg. Jag sprang längs landsvägen när jag hörde något prasslade i diket bakom mig. Jag vänder mig om och ser en älg kommer springande. När jag stannar, stannar älgen. Jag blir rädd och rusar iväg och älgen hänger på i diket och kommer närmare. Jädrar vilka kliv den hade. Jag stannar igen, älgen också, jag tar upp en näve grus och kastar bredvid älgen som tittar förvånat i gräset. Jag rusar iväg men älgen hänger på igen. PANIK! Jag stannar och tar upp en näve grus igen och siktar på älgen (stackarn,han ville ju bara ha lite sällskap) och träffar. Nu tycker älgen att det räcker och springer över vägen och bort. Och jag springer väldigt snabbt hem.

Jag kan fortfarande känna skräcken jag kände då fast det hände för många år sedan. Nu så här i efterhand skulle det ha varit intressant att se vad älgen hade gjort när den kom i fatt mig eller kanske inte...
Mats Rönnudd
1957 • Eskilstuna
#174
•
7 november 2011 kl 22:37
Gilla
För ca 10 år sedan så sprang jag milspåret runt hemmet, halvvägs såg jag en hare som satt bredvid spåret, trodde jag, men den såg ganska konstig ut. En hund? Sen såg jag tofsarna på öronen, det var ett lodjur som glodde tillbaks på mig, ca 2 meter bredvid spåret. Jag vände mig om om tittade en gång extra, och han satt snällt kvar. Tydligen ganska ovanligt att se dem på så nära håll.
Sofia Thysell "The Angel"
1979 • göteborg
#175
•
7 november 2011 kl 23:41
Gilla
En annan löpare, sittades i skogen med klassisk "löparmage".
Gabriella Göthberg
1974 • Stockholm
#176
•
8 november 2011 kl 10:26
Gilla
@Sofia: Jag skulle varken vilja se någon i den situationen eller bli sedd i den situationen. Stackars er båda två! ;-)
Peter
1985 • Luleå
#177
•
8 november 2011 kl 14:17
Gilla
Hade en räv som följeslagare ett par hundra meter en gång.
Marcus K
1976 • Örebro
#178
•
8 november 2011 kl 16:15
Gilla
Har sett samma som dig,Sofia... löparmagen.

Låtsades att jag inte såg henne. Kanske gjorde fel, kanske skulle hälsat artigt eller till och med stannat och småpratat lite...

Nä, tror det var bäst som jag gjorde, bara sprang förbi och låtsas att jag inte såg henne.
Micke Larsson
1971 • Norge
#179
•
8 november 2011 kl 18:48
Gilla
Marcus: Det var väl synd att inte utnyttja tillfället till åtminstone en liten kommentar, typ: "Jävlar, damernas, då har jag gått fel!"

Eller ännu elakare, stirrat som paralyserad strax bakom henne och gallskrikit: "HJÄLP, EN BJÖRN!!!"
Sofia Thysell "The Angel"
1979 • göteborg
#180
•
8 november 2011 kl 23:18
Gilla
äsch, det va inte så farligt igentligen... vi vet ju alla vad det handlar om och måste men, ja, då måste man!
< < < 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.