Löpning Träning 116 inlägg 11833 visningar

Äntligen - plötsligt så händer det

Ingrid B
1970 • Hägersten
#1
29 oktober 2011 - 21:35
Gilla
Låt oss i denna tråd berätta om när det äntligen händer, när vi når något nytt i vår löpning som vi nästan givit upp att tro på.

Mitt äntligen handlar om att till slut, efter 5 års löpning ha lämnat 6 minuterstempot, och idag persat över 5 km på 5:33/km, samt Hässelbyloppet för två veckor sedan på 5:38 tempo.

För mig har det "bara hänt", men har sedan augusti ökat från 2 till 3 ggr/vecka vissa veckor och tagit i mycket hårdare på den fantastiskt roliga träningen med Motionärsligan (www.motionaren.se). Det har lett till ca 7% viktminskning vilket förstås gör löpningen lättare och farten högre.

Berätta om ditt "äntligen" (farter, distanser, att du kommit igång, eller vad du nu kommit över för "spärr") det kommer inspirera mig på vägen mott att bygga nya mål!


< < < 1 2 3 4 5 6 > > >
1971 • skåpafors
12 maj 2013 kl 19:32
1 Gilla
Har sprungit i flera år och tänkt på hur jag andas. Blev strängt tillsagd att sluta med det och plötsligt kapar jag 20-30 sek/km på längre turer! Vilken känsla! Allt går lättare. VAD har jag hållt på med....
Eva Stenberg
1966 • Varberg
12 maj 2013 kl 20:51
1 Gilla
Helt plötsligt trots en veckas förkylning och en klocka som inte fungerar under loppet klarar jag "drömgränsen" sub 45 på milen på tävling!
Trodde aldrig att jag hade den kapaciteten!
Så kul!
Andreas Åberg
1979 • Staffanstorp
23 maj 2013 kl 18:40
1 Gilla
2013, våren då det plötsligt hände...

Milen sub 50 (47.34)

Halvmara sub 2h (1.56)

Maraton (första gången 4.27)

Nu kör vi!!
Kajsa B
1987 • Göteborg
24 maj 2013 kl 22:33
1 Gilla
varvsstafetten. jobbigt, men hittade snabbt gränsen som funkar att ligga på. hade jag skippat fartökningen sista 700 metrarna hade jag kunnat fortsätta i samma tempo några kilometer till tror jag (även om det skulle varit jäkligt jobbigt). enligt min klocka kom jag i alla fall runt med ett snitt på 4:44-tempo (på 3,7km). för mig bra fart, trots att fartpassen jag körde året innan kan räknas på en hand...
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
4 juni 2013 kl 12:39
3 Gilla
Transportlöpte till jobbet i morse och tänkte att när det var så svalt och skönt ute så ökar jag på distansen lite (jag har drygt 5 km till jobbet) så jag tog ett par varv runt en liten sjö och kom så upp i 10 km.

Men när jag sedan kollade klockan hade jag slagit mitt årsbästa på milen med 5 minuter! Med ryggsäck! Ingen jättebra tid jämfört med andra (1:07) men det känns som jag kommit betydligt närmare mitt mål att klara milen på 60 minuter.

Nu är jag visserligen nybörjare (omstart efter många träningsfria år) så man slår ju nya årsbästan hela tiden men detta kändes jättebra. Kanske berodde det på att jag haft en "vilovecka" med något mindre mängd löpträning och nu var jag motiverad efter 4 dagar utan löpning. En liten formtoppning bara sådär.
1988 • Alunda
4 juni 2013 kl 12:57 Redigerad 4 juni 2013 kl 12:58
2 Gilla
Vilken härlig tråd!
Jag har i många år börjat springa varje vår för att jag "borde", och varje gång plågat mig igenom det och sedan slutat efter ett par veckor.

Men nu! Jag började i februari och har sprungit regelbundet 2-3 ggr per vecka sedan dess och det är så ROLIGT! Längtar tills nästa pass hela tiden.

Plötsligt händer det ;)
Joakim Larsson
1978 • SKURUP
4 juni 2013 kl 22:16
Gilla
Milen sub 43 är nära...........
Mikael Lipschütz
1974 • Mölndal
5 juni 2013 kl 05:15
2 Gilla
När jag äntligen klarade sub37 min på 10 km.

Jagade tiden under hela 2012 untan att lyckas. Nu äntligen är det fixat. Men nya mål hägrar naturligtvis :)
Kristofer Öhman
1969 • Örnsköldsvik
5 juni 2013 kl 11:40
Gilla
Jag hade en sån där upplevelse, en riktig "runners high"-känsla på Umemaran 2011. Det var min sjätte mara och tidigare hade jag legat mellan 3.11 och 3.23. Hade givit upp att fixa nån sub-3.10-tid. Dessutom tränat väsentligt mindre än året innan och INTE KÖRT ETT ENDA LÅNGPASS. Maxsträckan innan låg på 18 km, tror jag. Höll samma tempo som året innan (vilket slutade på 3.11) de första milen, fick den vanliga schackningen efter 30 km och tänkte att "nu blir det som vanligt fast värre". Men så, plötsligt händer det! Efter en liten utförslöpa återkom krafterna och jag kunde öka farten igen. Sista milen gick på under 45 minuter och jag kom in på 3.06. Två år senare fattar jag fortfarande inte exakt vad som hände. Divine intervention? Eller möjligen en effekt av att jag INTE sprungit Lidingöloppet två veckor innan? Eller att man helt enkelt slappnade av och inte hade samma prestationsångest som vanligt? Jag vet inte, men kul var det!
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
12 augusti 2013 kl 14:01
3 Gilla
Åntligen så har jag sprungit milen under 60 minuter. Ja under 59 minuter med faktiskt!

Sprang snabbdistans efter lunchen (med magen fylld av stekt kassler och ris) och tänkte först bara springa 5 km och försöka klara det under 30 minuter. Fixade det under 28 minuter så jag tänkte jag försöker slå nytt årsbästa även på milen och det gick bra - 58:38 blev det.

Kanske fått en ofrivillig formtopp av några dagars träningsuppehåll (mycket att fixa inför kalas i helgen som var), och så blev det massa godis med i helgen så glykogenlagren var nog välfyllda...
Tobias Hartzell
1980 • Gläshed
12 augusti 2013 kl 15:01
1 Gilla
Igår kom jag plötsligt ner under 4:30 på 5k. Kändes fantastiskt skönt faktiskt, för de senaste veckorna har jag tränat uselt. Milen sub45 inom ett år?
1975 • Norrköping
13 augusti 2013 kl 09:06
2 Gilla
Känner att jag vill dela med mig av mitt "Äntligen".
Jag har under mitt löparliv mest joggat eller i vart fall inte sprungit intervaller eller på något sätt jobbat på min fart. Detta har ju gett att mina pers varit ganska mediokra. jag har gjort ca 52 på milen.
2011 drog jag på mig ett löparknä så från dess tills i våras har det varit lvg cykeln som fått trösta mig när motionstarmen ville ha sitt. Men i våras blev jag hel igen. Och sugen på att springa! Så jag köpte jag ett par dedikerade trailskor och jag gick från skor med kraftig pron.kil till neutrala skor, jag började tänka lite på hur jag sprang och jag började jobba lite på farten.

Den 4/8 sänkte jag mitt pers på milen till 46,55 på en relativt tuff motionsslinga i Vrinneviskogen (LoT Norrköping) och jag har utan problem sprungit i 4,35 tempo de senaste distanspassen. På Lördag är det dags för Stadsloppet i Norrköping och mitt nya mål är milen på 45.
1975 • Norrköping
13 augusti 2013 kl 11:33
Gilla
Tack detsamma! Visst är det en härlig känsla när det bara lossnar efter en period då man trott att löpningen blott är ett minne!
Rosmarie Magnusson
1954 • Björneborg
31 augusti 2013 kl 22:16
1 Gilla
Åh vad härligt och upplyftande det är att läsa alla "äntligen" här :)
Stefan Norgren
1978 • Huddinge
1 september 2013 kl 13:39
1 Gilla
Jag har anmält mig till GV 2014! Så många år som man snackat om att springa lite längre, nu är första steget taget.. Mara 2015! ;)
1972 • Tyresö
1 september 2013 kl 16:22
2 Gilla
Har genom åren gjort flera försök att börja springa men varje gång har det stupat på knäproblem och har dragit slutsatsen att mina knän är för dåliga för att kunna hålla på med löpning. Förra sommaren började jag igen men istället för att som tidigare köra 2-3 gånger per vecka lyssnade jag på mina knän och då blev det max 1-2 gånger i veckan. I maj var det inte längre knäna som begränsade (utan behinnorna).

I augusti sprang jag över 10 mil utan det minsta knäproblem vilket jag för ett år sen trodde var helt omöjligt. Nu funderar jag på mara 2015.
< < < 1 2 3 4 5 6 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.