Löpning Skador & Rehab 6 inlägg 7661 visningar

Stickningar i vaden

1975 • Solna
#1
10 september 2013 - 12:43
Gilla
Var nyss ute på en lätt lunchrunda, och efter tre kilometer (efter en uppförsbacke jag betade av i maklig takt) började det sticka i vänster vad. Inte direkt smärtsamt, men obehagligt.

Jag stannade direkt och gick tillbaka. Efter ett tag försökte jag försiktigt springa igen, men stickningarna kom tillbaka. En timme senare nu, och jag känner ingen smärta i vaden - möjligen en lätt värmande känsla.

Nu är jag orolig inför lördagens halvmaraton, som är tänkt bli min långloppsdebut. Vad har jag drabbats av, och hur blir jag av med det?

All hjälp mottages tacksamt. / Göran
1981 • Örebro
#2
10 september 2013 kl 13:47
Gilla
Väldigt vanskligt att ge en internetdiagnos på det där.

Ev en retad nerv, kan då komma hela vägen från ryggen, men även mer lokalt i baksida lår/vad. Kanske en liten överansträngning som börjat ge sig tillkänna?

Eftersom det är så nära inpå ett lopp skulle jag verkligen låta någon kika på det.
1952 • Varberg
#3
10 september 2013 kl 16:05
Gilla
Håller med Johnny. Det luktar neurologiskt. Du kan ju alltid testa sensibiliteten och jämföra höger och vänster med kallt/varmt och nypa. Ta inte för varmt bara.
1966 • Veberöd
#4
10 september 2013 kl 19:42
Gilla
Rött, ömt, svullet? Feber?
1975 • Solna
#5
10 september 2013 kl 21:14
Gilla
Ingen feber, inte ont. Mer som lätt träningsvärk nu, nio timmar efteråt. Har pratat med en sjukgymnast och massör, som rekommenderade högläge och vila till en början. Hon sa också att jag kunde värma/kyla omväxlande om jag kände besvär.

Hoppet lever, eftersom smärtan uteblivit.
1975 • Solna
#6
13 september 2013 kl 08:03
Gilla
Nu har jag varit till sjukgymnast, som konstaterat mindre partiell ruptur. Med tanke på min låga smärttröskel/smärtgrop, och den handfasthet som blödningen masserades ut med, så är den nog inte så stor. Det blev ultraljudsbehandling på det, och ny tid för rehab på torsdag. Stor besvikelse.

Självklart frågade jag om jag kan springa på lördag, och jag fick förslaget att i så fall under torsdagen testa (rejält uppvärmd) att köra fyra km i tävlingsfart, och kliva av vid minsta smärta.

Jag kände ingen smärta, utan snarare var jag mer avslappnad när jag fick springa ut lite.

Självklart kan jag inte gå för max, och det är säkert dumt att ens ställa sig på startlinjen. Men oavsett hur långt jag kommer eller hur fort jag springer, så kan jag inte hålla mig från att få känna hur det känns att vara en del av totalupplevelsen. Det blir alla gånger en inspiration att kämpa sig genom rehab och vintermörker till kommande lopp i vår.

Lycka till, allihopa!

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.