En liten historia om att komma sist

"Det krävs ganska mycket för att faktiskt komma sist". Något i den stilen stod i förra Runners jag läste. "Ganska mycket..", vad kan det innebära? Sulan lossnar och du får springa i strumplästen? BH:n går sönder och du får springa med två bröst i händerna? Pungskav? Eller helt enkelt en 55grams kexchoklad..
Istället för den sedvanliga bananen innan 10km-loppet tog jag idag en kexchoklad. Att den var väldigt god tröstade föga när magen började bubbla efter 1km.
Och värre blev det. Efter 4km bad jag till högre makter att en havsvåg skulle spola bort mej från banan och göra slut på mitt lidande. Ytterligare en miserabel km senare kom
nästa bakslag. Funktionärerna sa "det var siste man" och började packa ihop. Första reaktionen: jag gömmer nummerlappen under en sten och förnekar att jag någonsin varit här!
Näst siste löparen blev allt mindre i horisonten. 7km...8km..nu dör jag! Bubbelbubbel, förbannade kexchoklad!
Sista 2 längsta kilometrarna i världshistorien övervägde jag fortfarande att gömma nummerlappen och gå hem med hedern
någorlunda i behåll. Applåder och påhejningar fick mig slutligen i mål. Med ett personsämsta påbättrat med över 10min. Medaljerna var slut och allt jag hade i väskan att äta var en till kexchoklad..

Marie Bankhed (embla-)

1967 • Karlstad

6 juni 2007 kl 14:58 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00

Hoppas att det aldrig kommer hända mig, att komma sist alltså, magen brukar alltid busa med mig så det är jag van vid. e det positiva, det finns faktiskt de som dör under sina lopp, du tog dig iallafall över mållinjen

"Run for fun"

Anna

1983 • Östersund

6 juni 2007 kl 15:41 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00

Jobbigt, kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att alltid springa med magen i sådant skick.
Såhär en liten stund senare känner jag mig faktiskt lite stolt som inte gav upp trots funktionärer i hasorna och inte en enda löpare i sikte;-) Tänk så snabbt man glömmer dåliga löpardagar. För bara en stund sedan struntade jag i att valpen glatt tuggade på mina Asics.

Maria Nyström

1967 • Helsingborg

6 juni 2007 kl 21:30 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00

Huuuu, vilken hemsk historia - och underbart sinne för humor! :-)

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.

annons