Är också en lättfrusen löpare. Som tidigare personer sagt så blir det värre om jag får i mig för lite kalorier i relation till hur mycket jag tränar. Har fått det förklarat för mig av dietist i form av att kroppen i visst mån anpassar sin energiförbrukning till hur mycket energi den får in. Om den får för lite energi i relation till åtgången sänker den sådant som ämnesomsättningen och kroppstemperaturen, för att "spara energi". Ökas energiintaget sker samma sak åt motsatt håll: Ämnesomsättningen ökar och kroppstemperaturen höjs. Så till viss mån anpassar sig kroppen efter energiintaget (men naturligtvis är det inte möjligt för kroppen att kompensera hur mycket som helst, för långt energiintag leder i längden till att man går ner i vikt och vice versa). För lite underhudsfett gör en ju också mer frusen.
Anorektiker är t ex konstant nästan blåfrusna, både utifrån att de saknar underhudsfett, men också för att deras kropp går på sån extrem sparlåga för att försöka överleva utifrån den extrema stress svälten utsätter kroppen för.
Om du är bekymrad över din frusenhet kan du således prova att äta lite mer. Om du håller på att laborera med ett för långt energiintag i relation till träningsmängd skulle jag rekommendera dig att vara försiktig.
