Löpning • Avancerad träning • 31 inlägg • 12328 visningar •

Träna i högt tempo för att nå bättre resultat?(anti maffetone?)

Per Arneng
1978 • Mölndal
#1
•
28 september 2008 - 22:53
Gilla
När jag kollar runt lite på andras tränings rundor så tycker jag att jag tränar med rätt högt tempo jämfört med andra som springar lika mycket som jag eller längre. Har bara hållit på i 4.5 månader men snittar tex den här månaden på 4:37 min/km. Så det jag undrar över är om det på nått sätt inte är bra att träna så eller vad är för och nackdelarna? Anledningen till att jag frågar är ju att det snackas mycket om lågpuls träning men jag kör mer tvärt om och jag ser förbättrade resultat varje vecka.
< < < 1 2 > > >
Magnus Kruppke
1977 • Älvsjö
#21
•
9 oktober 2008 kl 23:57
Gilla
Luktar lite revirpinkande kring olika metoder :-)
Har själv aldrig tidigare löptränat, startade ungefär som när Arneng började. Kunde aldrig tro det skulle vara såhär avancerat. Alltid trott det bara var att dra ut och kubba järnet, tills man kollapsa :-)
Hur tusan vet ni vilken fart ni håller?
Om jag ska hålla 4:30 tempo så kan jag nog landa på allt mellan 4 och 5 min.
Su-San Oh
1972 • Saltsjö-Boo (Nacka)
#22
•
10 oktober 2008 kl 02:13 Redigerad 10 oktober 2008 kl 03:05
Gilla
Off topic. Magnus Kruppke, för oss som inte får nog av tekniska prylar på jobbet så äger man en GPS-klocka så att varenda meter och sekund kan mätas (= statistikfantast). Su-San
Redigering: stavfel.
Gurra Limebranch
1983 • Oskarström
#23
•
10 oktober 2008 kl 08:18
Gilla
Jag har aldrig sagt att jag är emot lågpulslöpning, men jag är emot det faktum att det säljs på det sätt som det faktiskt gör.
Skulle jag gräva fram pulsbandet från sin grav i förrådet skulle klocka förmodligen visa vad ni kallar för maffetonepuls, och säkert lägre ändå, PÅ MINA DISTANSPASS.
Jag kör inte stenhårt på varje pass, långt ifrån. Jag kör hårt när jag ska köra hårt och lugnt när jag springer distanspass
Felet är att många rör sig i gränslandet mellan tröskelfart och distansfart och därmed långsamt sliter ut sig eftersom kroppen aldrig får vila, ens vila i form av träning.

Stefan; du behöver inte känna dig ansatt eller trampad på tårna. Jag är mycket tydlig i mitt inlägg, läs det gärna en gång till. Det finns ett visst mått av hånflin och ett visst mått av ironi i det, det håller jag med om, men jag är ändå noga att poängtera det faktum att alla får välja det sätt som just DE vill träna på. Jag respekterar dig och alla andra lågpulsare men jag respekterar inte det sätt som maffetone marknadsförs på, dvs som nedvärderande mot annan träning och som något NYTT och REVOLUTIONERANDE för det är det inte.
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#24
•
10 oktober 2008 kl 09:31
Gilla
Tergat:
Det är ingen som säljer böcker här så det är fel forum att angripa kapitalisterna på.
Och jag upprepar i igen; jag hasar mig inte fram och jag ägnar mig inte åt bajslöpning. En märklig men viss form av respekt?

Dela med dig av dina positiva erfarenheter istället då du trots allt är en ganska god löpare. Det där med gränsland mellan tröskel- o distansfart var en ganska bra tankeställare tyckte jag. Där riskerar jag att hamna emellanåt.
Jon Koldenius
1968 • Borås
#25
•
10 oktober 2008 kl 09:33
Gilla
Hej. Jag har själv älskat å kuta som en dåre och slå pers varje träningsrunda. Nu testar jag lågpuls under vintern.

Att snabb löpning gör en sorts nytta - och riktigt lugn en annan sorts nytta - det fattar jag.

Men jag skulle vilja höra mer om det som Tergat skriver, det där gränslandet mellan tröskelfart och distansfart. Den ibland trivsammaste farten, men den som ger minst? Finns den, var ligger den (fart, puls), varför är den inte effektiv?
Nån som har några idéer?
Thomas Strömquist
1969 • Stockholm
#26
•
10 oktober 2008 kl 10:34
Gilla
Tycker också att Tergat har en intressant poäng där, det är alldeles för mycket "antingen tränar du lågpuls eller så skadar du dig" i dessa trådar tycker jag. Jag vet att man landar tyngre med varje steg då man ökar farten, men skadorna vi har är ju ändå nästan enbart förslitningar och de borde man inte vara immun mot då man ger sig ut på mycket långrundor, även om man "lufsar".
Magnus
Stockholm
#27
•
10 oktober 2008 kl 11:11 Redigerad 10 oktober 2008 kl 11:42
Gilla
Ja, fast det där behöver inte alls stämma, att låg fart skulle vara mer skonsamt. Så här sa tex Kjell-Erik Ståhl om lätta vs tunga skor och långsamt och snabbt tempo:

"Det var med lätta skor hans steg kom till sin rätt. Då fick han full sträckning i knäleden och belastningen kom i rätt vinklar vilket resulterade i mindre slitage på benen.
- Med vanliga joggingskor blir frånskjutet sämre, vinklarna fel och det resulterar i knäproblem. Det är i farter under fyra kilometer per kilometer som min löpteknik kommer till sin rätt. Går det långsammare så ökar påfrestningen på knän och leder"

Tänkvärda ord från vår främste marathonlöpare i Sverige. Citatet är från boken "Friidrottens främsta män".

Själv skulle jag vilja se om det finns en korrelation mellan låg joggingfart i tunga klumpiga skor och knäproblem.
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#28
•
10 oktober 2008 kl 12:10
Gilla
Låg fart och belastning äger sin riktighet.
När jag började med lågpuls gick det så sakta så jag tyckte att jag "dunsade" ner i varje steg och blev "tung", därför "fuskade" jag och höll ett högre tempo vilket resulterade i att jag fick gå oftare för att hålla ner pulsen. Så småningom blev gångintervallerna färre och färre, och nu kan jag styra det med mitt eget tempo som känns behagligt.

Det är alltså som med allt annat, allt måste vara relaterat till den egna förmågan, alla är olika. Om man trivs med något så är det uppenbarligen bra, men jag är alltid öppen för nya tankesätt.
Magnus Berglund
1988 • STHLM
#29
•
10 oktober 2008 kl 18:11
Gilla
Om man hårddrar det och säger att man alltid springer i 5-tempo så kommer man antagligen komma till en punkt där man inte blir snabbare än just 5-tempo. Alltså, och nu kommer min poäng, för att bli snabbare måste man springa snabbare. Ett filosofiskt resonemang eller bara sunt förnuft?
Peter H Nilsson
1966 • Karlstad
#30
•
10 oktober 2008 kl 18:46
Gilla
Nu vet jag inte riktigt på vilken nivå den filosofiska delen ligger, men om man inte springer snabbare kan det rimligtvis inte gå snabbare.. det måste ju stämma. Följdaktligen är det ingen idé att sänka farten för att se om det går fortare :-)

Är inte alla redan överens om att man måste springa fortare för att bli snabbare? Uppenbarligen inte eftersom det tycks vara där motsättningarna ligger.
Om nån har uppfattat maffe som ett sätt att bli snabbare blir det nog till att läsa om igen hehe.
Stefan Nilsson
1953 • Lund
#31
•
10 oktober 2008 kl 22:11
Gilla
Intressant diskussion! Jo, jag är också överens om att man måste springa fortare för att bli snabbare, men det finns helt klart olika metoder. Ett sätt att bli snabbare är att lära kroppen att bli effektivare på att använda fett som bränsle, och det tränar man bäst med att inte ta i för hårt (därför är ju pulsklockan ett bra hjälpmedel). Blir man snabbare i lågpulszonen så lyfter man också farten vid högre intensiteter. Det stämmer i alla fall bra för min egen del! Med enbart no-pain, no-gain-löpning (vågar inte ens tänka på vilken puls jag hade!) så blev jag inte snabbare än ungefär 5:20min/km. Efter en massa lågpulsande så har jag ingen svårighet att komma under 50min på milen när jag tar i,. men visst förstår jag att man måste köra hårda laktatsprutande intervallpass också för att bli riktigt snabb. Min egen erfarenhet är dock att hårda pass sliter mer. De gånger som jag har fått avstå från löppass p g a benhinneproblem, vadproblem m m så har det alltid följt på en period av tyngre pass. Därför kör jag inte mer än ca 25% i högre pulszoner. Andra tränar med andra upplägg, allt som fungerar är ju bra!
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.