3 januari 2019 kl 20:07
#31
Jo men 800 m-löpare som just avverkat ett varv på 50 sek har uppenbarligen redan löpt väldigt mycket anaeorobt så att de t o m kan tvingas springa marginellt långsammare andra (spurt-)varvet än en väldigt spurtstark 5000 m-löpare på sitt spurtvarv men vars näst sista varv inte gick på 50 sek utan kanske 60 sek.
Den totala anaeroba kapaciteten är ju väldigt begränsad för alla löpare så 800 m-löparen blir mycket"handikappad" efter ett första kraftigt anaeorobt varv på 50 sek.
Tar vi istället en 400 m-löpare som kanske har ännu något högre anaerob kapacitet, så blir han dock så enormt handikappad av ett maxvarv, att ett andra varv skulle gå så långsamt att han antagligen får storstryk av en medelmåttig 800 m-löpare på 800 m som springer i mer jämn fart.
Men i ett långlopp där spurten sker mellan initialt någorlunda lika aeorobt/anaeorobt lika löpare har den bättre 400 m-800 m-löparen av dem en klar fördel mot den utpräglade marathonlöparen pga bättre anaeoroba kapacitet.
Det är väl bara om den förre tvingats ligga på gränsen allt för länge på sista kilometerna och redan byggt upp en större syreskuld som marathonlöparen har en rimlig chans ändå.