Löpning • Träning • 34 inlägg • 19560 visningar •

Pulsen förändring när man blir äldre

Magnus Asplund
1972 • Uppsala
#1
•
29 december 2018 - 00:13
Gilla
Funderar på hur maxpulsen sjunker när man blir äldre.
När jag var 30 år och betydligt bättre tränad än jag är nu så tryckte jag upp pulsen till 183 - 184 bpm. Det är lite lägre än den gängse formeln 220 - åldern.
Jag är nu 46 år och har inte gjort något max pulstest sen jag var 30. Vad ska jag tro om min max puls just nu. Min Polar m430 har satt max pulsen till 174 bpm dvs 220 - min ålder. Utifrån att när jag var 30 år hade jag en max puls som var några slag lägre än 220 - ålder kan jag tänka mig att min max puls skulle vara några slag lägre än 174.
Men enligt min Polar så ligger jag långa stunder på 90 - 95 % av max utan att jag tycker det är särskilt ansträngande. Det skulle indikera att min nuvarande max puls är högre än 174 bpm.

Vad tänker ni om detta?


< < < 1 2 > > >
Jasko - Yugo Boss
Dubai
#21
•
1 januari 2019 kl 11:22 Redigerad 1 januari 2019 kl 11:22
1 Gilla
Har man en maxpuls på ungefär 200 kan man lika gärna använda upplevd ansträngning enligt Borg RPE skalan istället för pulsklocka. Graderingen 6-20 motsvarar ett pulsintervall mellan 60-200 bpm. Relationen mellan puls och gradering på Borg RPE skalan överensstämmer dock inte om man avviker allt för mycket från 200.
Hans Palm
1963 • Linköping
#22
•
1 januari 2019 kl 23:46
Gilla
Stefan, men man kan tycka att om man har högre maxpuls än snittet för sin ålder så kanske vilopulsen också borde vara lite högre än snittet, alltså för samma träningsnivå. Att det har att göra med hjärtats geometrier och man borde hamna i samma hörn, högt eller lågt, så att säga. Sen att man kan sänka vilopulsen via träning är ju en annan sak. Men hur som helst är det som det är.
#23
•
2 januari 2019 kl 00:08
1 Gilla
#22 har aldrig hört att om man har högre maxpuls ska ha högre vilopuls. Jag tvivlar starkt att det finns något sådant samband.
Hans Palm
1963 • Linköping
#24
•
2 januari 2019 kl 10:11
Gilla
Angående att maxpulsen inte skulle påverkas av träning, vissa hävdar att den kan påverkas, åtminstone till en viss del. Man ska nog akta sig för kategoriska uttalanden om att den absolut inte påverkas av träning.

"Man har tidigare sagt att maxpulsen inte förändras nämnvärt av konditionsträning. Flera träningsstudier tyder dock på att maxpulsen ofta sänks med 3-8 slag/minut efter en längre tids konditionsträning. Sänkningen kan bero på förändringar i hjärtats kontraktionsförlopp när pumpförmågan förbättras. Det kan därför vara klokt att göra ett nytt maxpulstest efter några veckors träning om man är otränad från början..

Många konditionsidrottare upplever dessutom att maxpulsen kan sjunka när det ligger i hårdträning och deras kroppar är slitna, framförallt om det tränat lågintensivt och med högre volym än det är vana vid. Till viss del beror denna sänkning på trötthet i sig självt, musklerna är helt enkelt för trötta för att arbeta så hårt att det kan pressa hjärtat till sin maximala gräns. Men även hjärtmuskeln verkar kunna bli trött eller åtminstone uppvisa förändringar, såsom sänkt maxpuls, under mycket hård uthållighetsträning"
http://mipt-fitness.se/träning/vilopuls-maxpuls-arbetspuls

Förenklat kan man väl säga att den i stort sett inte påverkas av träning men sjunker långsamt med ökad ålder. Och att spridningen i maxpuls vad gäller 220-ålder eller andra liknande formler är mycket stor.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#25
•
2 januari 2019 kl 11:47
Gilla
#24

Kanske inte den bästa källan att referera till. En PT som skriver om träning brukar inte vara överdrivet påläst i ämnet.
Walker67
1947 • Växjö
#26
•
3 januari 2019 kl 01:02
Gilla
Som tidigare sagts, så sjunker den inte linjärt ung som att prestationsförmågan inte heller sjunker linjärt. Om det finns något samband vet jag inte, men jag har alltid legat lite över 220-ålder fn 160.
Jag har kommit upp i maxpuls vid skidgång i slalombacke alt backintervallöpning upp till 2 - 2,5 min.
En annan frågeställning är om två personer spurtar i slutet av ett lopp, vinner den som har högre maxpuls ?
#27
•
3 januari 2019 kl 01:23
Gilla
#26 svar nej för maxpuls är inte lika med hur bra, snabb, uthållig, osv... man är.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#28
•
3 januari 2019 kl 08:28
1 Gilla
#26

Den som har mest explosiva muskelfibrer vinner troligen spurten ... och det är inte jag.
Jasko - Yugo Boss
Dubai
#29
•
3 januari 2019 kl 09:01 Redigerad 3 januari 2019 kl 09:09
Gilla
#26, #27,#28

Spurtförmåga är inte en avgörande faktor vid långdistanslöpning. Spurtförmåga och snabbhet är inte heller samma sak.
Det är enkelt att demonstrera genom att studera vilka tider sista varvet avverkas vid en 800m tävling och jämföra t.ex. med sista varvet på 5000 m eller 10 000 m.
Ett "typiskt" sista varv vid internationella 800 m tävlingar avslutas på ca 54-55 sekunder (där första varvet går på ca 50 sek). Vid t.ex. 5000 m tävlingar är det inte ovanligt med 53 sek på sista varvet.
Vad innebär detta?
Oberoende av snabbhet, kommer den löpare som under tävlingen utnyttjat hela sitt syreupptag att förlora en spurtduell. Här är istället den aeroba energiomsättningen avgörande.



Bo Engwall
1955 • Uppsala
#30
•
3 januari 2019 kl 09:30
Gilla
#29

"Oberoende av snabbhet, kommer den löpare som under tävlingen utnyttjat hela sitt syreupptag att förlora en spurtduell."

Det är enbart en faktor, eftersom även förmågan att bilda och tåla mjölksyra i spurten tillkommer och är sannolikt vanligen mer avgörande (och vilket påverkas av muskelfibersammansättningen).

Hur fräsch jag än kände mig inför en spurt fick jag nästan alltid stryk av löpare med bättre mjölksyre-prestanda.
Jasko - Yugo Boss
Dubai
#31
•
3 januari 2019 kl 19:12 Redigerad 3 januari 2019 kl 19:13
Gilla
#30
Borde inte 800 m löpare i regel vara bättre på att tåla trötthetsämnen givet att deras träning i större utsträckning bygger på träning av anaerob effekt jämfört med 5000 m löpare? Trots detta är sista varvet som sagt långsammare för 800 m löparna. Kaliumkoncentrationen i musklerna är sannolikt den troliga orsaken till tröttheten vilket gör att musklerna inte kan användas ändamålsenligt större delar av sista varvet. Jag som har en förkärlek till regressionsanalys hade gärna velat estimatera hur stor determinationskraft "förmåga att tåla mjölsyra" har på modellen spurtförmåga=a+bx1+bxk+epsilon ....givet den aeroba energiomsämsättningrnen.
Gör man slut på ATP och PCr är man illa ute i en spurtduell.
Bo Engwall
1955 • Uppsala
#32
•
3 januari 2019 kl 20:07
Gilla
#31

Jo men 800 m-löpare som just avverkat ett varv på 50 sek har uppenbarligen redan löpt väldigt mycket anaeorobt så att de t o m kan tvingas springa marginellt långsammare andra (spurt-)varvet än en väldigt spurtstark 5000 m-löpare på sitt spurtvarv men vars näst sista varv inte gick på 50 sek utan kanske 60 sek.

Den totala anaeroba kapaciteten är ju väldigt begränsad för alla löpare så 800 m-löparen blir mycket"handikappad" efter ett första kraftigt anaeorobt varv på 50 sek.

Tar vi istället en 400 m-löpare som kanske har ännu något högre anaerob kapacitet, så blir han dock så enormt handikappad av ett maxvarv, att ett andra varv skulle gå så långsamt att han antagligen får storstryk av en medelmåttig 800 m-löpare på 800 m som springer i mer jämn fart.

Men i ett långlopp där spurten sker mellan initialt någorlunda lika aeorobt/anaeorobt lika löpare har den bättre 400 m-800 m-löparen av dem en klar fördel mot den utpräglade marathonlöparen pga bättre anaeoroba kapacitet.
Det är väl bara om den förre tvingats ligga på gränsen allt för länge på sista kilometerna och redan byggt upp en större syreskuld som marathonlöparen har en rimlig chans ändå.
mrsols
1978 • Hållsta
#33
•
3 januari 2019 kl 20:33
Gilla
Uträkningarna för maxpuls stämmer ju inte alltid. Själv är jag 40 och har minst 200 i maxpuls. Har inte testat men har sprungit på 197 utan att maxa.
Kenneth Larsson
1964 • Vänersborg
#34
•
4 januari 2019 kl 20:01
1 Gilla
Nedanstående påståenden angående maxpulsens påverkan av konditionsträning finns att läsa i den rekommenderade kurslitteraturen för delkursen Arbetsfysiologi på Fysioterapeutprogrammet, Göteborgs Universitet. Boken i fråga heter "Physiology of Sport and Exercise, Sixth Edition" från 2015.

Citat:
"A person’s maximal heartrate (HRmax) tends to be stable and typically remains relatively unchanged after endurance training. However, several studies have suggested that for people whose untrained HRmax values exceed 180 beats/min, HRmax might be slightly lower after training. Also, highly conditioned endurance athletes often have lower HRmax values than untrained individuals of the same age, although this is not always the case. Athletes over 60 years old sometimes have higher HRmax values than untrained people of the same age."

Även jag är för övrigt ännu ett bevis på den stora spridningen från den generella/genomsnittliga formeln 220-åldern. Jag uppnådde vid början av 2018 vid en ålder av 53 år en puls på 194 under ett arbets-EKG på cykel genomfört på Göteborgs Universitet. Min verkliga maxpuls är sannolikt ännu högre, eftersom jag inte är en van cyklist och därför ganska snabbt blir väldigt uttröttad i benen av cykling.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.