annons
Löpning • Avancerad träning • 34 inlägg • 3925 visningar •

Pulsslag/km

Kalle Kula
Svealand
#1
•
16 november 2023 - 19:37
1 Gilla
Jag har testat att springa med pulsmätare några pass nu efter att inte ha använt den funktionen på klockan under många år. Jag roade mig med att räkna ut hur många pulsslag/km jag haft i några olika tempon och över olika distanser. Än så länge har jag inte så mycket data, men av det jag har hittills så är det en del saker som förvånar mig lite.

Jag tänkte höra om det är någon av er som använder pulsmätare som har reflekterat över det här mätetalet och om hur man ev. kan använda sig av det. Det jag gör när jag räknar ut det är i princip bara att multiplicera HR-avg (antalet slag/min i snitt under passet) med tempot (min/km) så får jag antal pulsslag/km.

Då jag promenerade fick jag 800 slag/km. Idag sprang jag 8k i 5:45-tempo och fick då 704 slag/km. Igår och i förrgår sprang jag kortare sträckor i lite högre tempo, 5k i 5:14-tempo samt 4k i 4:59-tempo. Båda dessa pass fick jag 688 slag/km. Det jag är förvånad över är främst att jag har lägre antal slag/km då jag rör mig snabbare. Det borde tyda på att jag har bättre "bränsleekonomi" då jag rör mig snabbare, dvs. jag förbrukar inte lika mycket syre/km och därmed inte heller lika mycket energi/km.

Dock verkar det som att när jag kommer upp till ett visst tempo så är antalet slag/km mer eller mindre konstant (688 slag) oavsett tempo/distans. Det senare kan ju stämma med att det finns ett approximativt linjärt samband mellan löphastighet och syreupptagning. Detta enligt boken (Puls- och laktatbaserad träning, Johnny Nilsson, SISU Idrottsböcker, 2002, s. 40). Jämför då man kör bil och bränsleförbrukningen/km är ungefär densamma oavsett hastighet, inom ett visst spann.

Jag hade trott att jag förbrukar något mera syre (energi) / km om jag rör mig snabbare. Det är nämligen vad som antyds i en urgammal bok jag har om löpning (Löpning- från jogging till maraton, James F. Fixx, Wahlström & Widstrand, 1979). Där står på s. 99 följande:

"Det är också egendomligt att den hastighet med vilken man springer har mycket liten effekt på hur många kalorier man förbränner. En person på 75 kg som springer en kilometer på fem minuter använder 72 kalorier, medan samma person om han springer på sju minuter använder 68 kalorier."

Ovanstående går ju tvärt emot den empiri jag har fått fram ur mina data. Det ska tilläggas att bansträckningen jag sprang/gick vid de olika tillfällena var i princip samma. Naturligtvis kommer man att förbruka mer energi/km och fler pulsslag/km om man kör en tuff backig bana i obanad terräng än om man kör ett pass på en platt 400-metersbana.

En annan sak jag funderar över är om det här kan vara ett vettigt verktyg att använda för att bedöma om man är utvilad eller om man är sliten efter tung träning. Jag tänker mig att ungefär som då vilopulsen går upp när man är sliten så borde antalet pulsslag/km gå upp om man kör ett visst tempo och är sliten, medan om man är utvilad, eller rent av har fått "bättre kondition" så borde hjärtat slå färre slag/km vid samma tempo.

Det vore kul att få höra era tankar om det här. Jag kommer att fortsätta att samla data och se vart det landar.
< < < 1 2 > > >
Hans Palm
1963 • Linköping
#21
•
3 april 2025 kl 21:57
Gilla
Bild uppladdad av Hans Palm
Om man ska söka efter det så gäller det att söka på rätt saker men jag frågade ChatGPT, det är nog enklaste sättet att ta hjälp av AI för sådant. Fast även här var enheterna inte helt korrekta då det står puls/km där det borde ha stått pulsslag/km.
Hans Palm
1963 • Linköping
#22
•
3 april 2025 kl 22:03 Redigerad 3 april 2025 kl 22:04
Gilla
Bild uppladdad av Hans Palm
Jag frågade vidare om var man kan hitta artiklar om detta. Det var bara forumlänkarna i svaret som var fullt relevanta enligt vad jag kunde se.
https://www.runningahead.com/forums/topic/f263286cf2a74648bb9c769600cd370b
https://www.reddit.com/r/AdvancedRunning/comments/8z3g0y/does_anyone_use_heartbeats_per_mile_to_track_your/
Hans Palm
1963 • Linköping
#23
•
3 april 2025 kl 22:22 Redigerad 3 april 2025 kl 22:23
1 Gilla
Bild uppladdad av Hans Palm
Och sen funderade jag själv på att måttet kanske är problematiskt om värdet påverkas av exempelvis passets längd. Pulsen stiger ju typiskt mycket i början och även om man springer exakt samma tempo brukar den långsamt krypa uppåt. Så jag ställde en fråga till kring detta och fick bekräftelse på att mina funderingar inte var fel ute.
#24
•
5 april 2025 kl 15:41
2 Gilla
Jo, det stämmer med pulsslag per kilometer som du skriver. Det häfte jag skrivit har denna text på framsidan: Testa din konditionsnivå – beräkning av kilometerpuls. Kilometerpuls står mer som ett varumärke för testet.
Konditionstester, som det här t.ex. fungerar mest som ett kvitto på träning, eller att få ett mått på sin egen fysiska status. Tveksamt om det går att jämföra med andra individer. Det är många faktorer som avgör en persons aeroba uthållighet:
Hjärtstorlek, slagvolym, respiratorisk förmåga, blodmängd, hemoglobinhalt, muskelcellens status vad gäller mitokondrier, enzymer och kapillärer, teknik, kroppsvikt.
Alla dessa faktorer kan påverkas av träning, och av dessa anses hjärtats slagvolym spela en stor roll för aerob förmåga.
Det här testet utförs bäst på löpband, men funkar även utomhus om banan ej är kuperad. Det kan vara en fördel att stämma av med Borgskalan. Testet är väldigt enkelt och lättsamt att genomföra, och värdet bedöms i en 7-gradig skala. Observera att man inte pratar om maximal syreupptagning, vilket innebär att man ska känna till sin maxpuls, vilket inte alla gör.
Daniel
1979 • Stockholm
#25
•
6 april 2025 kl 09:47 Redigerad 6 april 2025 kl 09:47
Gilla
Det här liknar väl åstrand-testet? Utan att veta maxpuls så tenderar väl den här typen av tester att vara rätt intetsägande för individen. Dessutom är Borgskalan väldigt svåranvänd för någon som inte är träningsvan och dessutom van att skatta ansträngningsnivå (tycker jag).

Relativt sig själv så fungerar väl metoden för att mäta framsteg men är det inte enklare att skaffa billigast möjliga pulsklocka och använda den istället?

Åstrand-testet har jag fått göra på screening på företagshälsovården, helt otränade personer med låg maxpuls fick bra resultat medan mer vältränade personer med hög maxpuls (som jag) fick dåliga resultat. På populationsbasis kanske det fungerar men värdelöst på så många olika sätt för individen.

annons
Hans Palm
1963 • Linköping
#26
•
6 april 2025 kl 09:54
Gilla
"Åstrand-testet har jag fått göra på screening på företagshälsovården, helt otränade personer med låg maxpuls fick bra resultat medan mer vältränade personer med hög maxpuls (som jag) fick dåliga resultat."

Hur pass bra koll hade man på maxpulsen vid det testet?
Daniel
1979 • Stockholm
#27
•
6 april 2025 kl 22:09 Redigerad 6 april 2025 kl 22:10
2 Gilla
Man använde 220-ålder, därav de tveksamma resultaten på individnivå.
Hans Palm
1963 • Linköping
#28
•
6 april 2025 kl 22:33
Gilla
Misstänkte det. Den formeln gäller bara på gruppnivå, inte på individnivå. För en enskild person kan formeln slå fel på 20 slag, ja kanske även 40 slag i vissa fall.
#29
•
7 april 2025 kl 16:48
Gilla
Svagheten med Åstrandtestet är att maxpulsen sällan är känd. Enligt linjärt förhållande mellan VO2 och hjärtfrekvens, kan man uppskatta maxVO2. Men det värdet har ingen praktisk betydelse i tränings- eller tävlingssammanhang. I testet "Konditionsnivå" räknar man fram pulsslag/km, och bedömer det i en åldersgraderad tabell. Här är det fråga om arbetspuls, som speglar det reella arbetet. Fortfarande befinner sig det här på en pilottestnivå. En fördel är att det är lätt att genomföra.
Daniel
1979 • Stockholm
#30
•
7 april 2025 kl 21:24
Gilla
Jo jag känner till varför åstrand-testet inte fungerar på individ.

Men vad jag inte förstår är hur "pulsslag/km" kan vara bättre om man inte vet maxpuls eller tröskel?
annons
#31
•
8 april 2025 kl 15:36
Gilla
I det här testet får man ett mått på kroppens förmåga att transportera syrgas till muskulaturen. Variabler är andningen, hjärtats status, blodets kvalitet och muskelcellernas tillstånd. Träningstillstånd kan avläsas på pulsen, alltså antal slag per kilometer. Glöm detta med maxpuls. Mjölksyratröskeln går naturligtvis att beräkna, men den känner man själv, om man succesivt ökar intensiteten. Vid ett bra träningstillstånd kommer arbetspulsen att vara lägre, vilket ger mindre påfrestning på hjärtat.
Daniel
1979 • Stockholm
#32
•
8 april 2025 kl 21:21
Gilla
Men hur tänker du dig att ge ett värde på träningstillstånd med endast hjälp av pulsslag per km (annat än relativt sig själv)?
#33
•
14 april 2025 kl 15:18
Gilla
Här kommer det fiffiga. Jag har konstruerat en åldersindelad tabell med värden i en 7-gradig skala. Hur har jag satt värdena? Jo, genom att utgå från många individers testvärden. Värdet pulsslag/km ger dig en ungefärlig nivå i din åldersgrupp, och framförallt ett instrument att värdera ditt eget träningstillstånd. OBS! Testet kan inte överföras till andra uthållighetsidrotter utan vidare.
Hans Palm
1963 • Linköping
#34
•
14 april 2025 kl 16:14
Gilla
Men borde inte maxpuls vara en faktor här? Även om du har en stor mängd data så skattar du väl bara på gruppnivå, dvs tveksam giltighet på individnivå. Eller menar du att det är mindre spridning på arbetspuls än på maxpuls? Rent numeriskt borde det ju vara det men kanske inte procentuellt.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.
annons