20 december 2025 kl 20:37
Redigerad 20 december 2025 kl 20:52
Jag får se hur det blir mina gubbprestationer. Startade upp löpningen igen som 53 åring sommaren 2023. Har haft ovanligt (unikt) bra tålamod för att vara mig och försökt öka gradvis. Första ca två åren vågade jag knappt springa intervaller (pga skaderisk med lynniga vader) men nu tror jag dock att kroppen är bättre redo för intervaller år 2026 vilket möjligen kan ge mig en skjuts på kortare distanser men det är återstår att se..... Intervallpassen måste ju tyvärr genomföras också. *snyft*. Vad jag menar är nog att kvalitetspassen är nog väldigt viktiga om man vill försöka hålla upp hastigheten på ålderns höst men samtidigt lynniga.
Jag upplever precis samma sak att uthålligheten känns bra men att man antingen tappat eller får kämpa mera för snabbhet. Så på en mara är det kanske ingen större skillnad beroende på nivå om du tränar med bra mängd? (och sist men inte minst, lyckas undvika skador)
Sedan är det ju jobbigt/tufft med intervaller, att springa lugnare är trevligare, man kan tänka och njuta av omgivningen. LoL Ett bra sätt att lura sig själv tycker jag är kuperat, då blir det ju lite intervall-likt även när grundtempot är lugnare, en naturlig variation.
Sedan är mitt intryck att vi åldras lite olika, så man ska nog inte jämföra sin ålderssiffra mot andra för mycket.
Personligen har jag aldrig varit något större f-n av tanken på stenhård platt asfaltslöpning i 4,2 mil men jag kanske ändrar mig på ålderns höst. Upplever tex Lidingöloppet personligen som en större utmaning, ett kuperat tufft lopp med någon sorts ingrediens av hatkärlek. (Egentligen tror jag dock att Maran skulle passa mig bättre rent tids/prestations-mässigt.)