Jag är inte skrockfull, men min fredagen den 13:nde började verkligen illa, men artade sig ändå bra, tycker jag! Lyssna om ni har lust:
Tog på mig löpartights direkt på morgonen, eftersom jag tänkte ta 5 km på löpband direkt efter att ha lämnat pojken på förskoleklassen. Detta på grund av att jag inte kunde springa dagen före pga kyla (-19, för kallt för mig).
Dock hände något mycket oväntat; när jag bäddde pojkens säng fick jag RYGGSKOTT, vilket jag aldrig haft tidigare..... Blev liggande på golvet och med stor möda tog jag mig upp med hjälp av sexåringen...
Ringde vårdcentralen på fm, eftersom jag inte hade en aning om vad jag skulle undvika eller inte undvika för att tillfiskna från detta hemska. Fick verkligen varken bu eller bä i form av råd. Efter en stund kom jag på att i mitt lilla samhälle kommer en kiroprakor varje fredag till en lokal som ligger 3 minuters promenad från mitt hem. Letade upp hans nummer och han hade en tid 11.30!!! Han "rättade till" en kota som hade hamnat snett (förmodligen pga all snöskottning förra helgen, vilket inte blev akut förrän jag bäddade..) och berättade att nu var allt ok igen!!! Helt fantastiskt!! Givetvis frågade jag det som ändå var allra viktigast: "När kan jag springa igen?" "Ja, du kan ta en runda i morgon om du själv tycker det känns bra, bara du inte gör något där du vrider ryggen, kan du göra vad du vill!". Gissa om det kändes som ett bra svar!!!!!!!!!!!
Mycket mer rörlig, men med ömhet i ryggen kvar, promenerade jag hemöver och sov ett par timmar.
Dagen efter, igår, sprang jag en mycket lugn runda på 8,7 km!! Mycket lycklig, med tanke på kontrasten till att jag morgonen före låg på golvet och knappt tog mig upp!!!! Idag har jag sprungit 15,5 km, mycket lugnt visserligen, men ändock!!!! Så fredagen den 13:nde var väl både otur och tur för mig, kan man säga!!!!!!!!!!!
Anna
