Förra årets lopp var mitt första och jag hade kaxigt satt upp 3.45 som mål. Det blev 4.09 och trots att jag inte ens var nära mitt mål var jag nöjd med att komma i mål. Den sista milen var ett rent helvete. Naglar som reste sig i skorna, sjuka smärtor i höfter, ljumskar och knän. Det var lät att tro att en krypskytt hade satt mig ur spel på Söder Mälarstrand.
I år vet jag vad som väntar, dvs hur jobbigt det är, och har därför förberett mig bättre. Rutinen med ett lärolopp i benen känns ovärderlig och om allt går vägen borde jag ta mig under fyra timmar den här gången. Vill det sig väl kan det gå bättre än så och då kanske mina 3.45 från förra året inte är helt orealistiska.
