Löpning Avancerad träning 10 inlägg 7516 visningar

Hur lång tid tar det innan man kan börja springa varje dag

Per Arneng
1978 • Mölndal
#1
18 maj 2009 - 16:31
Gilla
Hur lång tid tar det innan man kan börja springa varje dag utan att skada sig eller åtminståne springa två vila en repetitioner. Just nu försöker jag köra varannan dag förutom efter vissa längre lång pass. Jag skulle gärna vilja springa oftare men det känns ändå i olika delar av benen att jag har sprungit och jag vågar inte risker några skador. Tar det månader.. eller kanske år?
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#2
18 maj 2009 kl 17:33
Gilla
Per, du kan prova att bygga upp det sakta, exempelvis, dag 1: morgonjogg, dag 2: eftermiddag/kvällspass, dag 3: vila.

Jag har också haft svårt för att träna efterföljande dagar, men detta funkade för mig. Mycket beror självklart på intensitet och underlag. Nu funkar även kväll-kväll-vila.

Löparhälsningar från Tom

csaba
1973 • Malmö
#3
18 maj 2009 kl 19:10
Gilla
Per - jag har också länge funderat på det ;-)
Varje gång jag har försökt mig på det så har jag bara haft vadbekymmer.

Jag kan tänka mig att om du kör LÄTT distansjogg så kan du försöka köra ett lätt pass till dagen efter (och se om det funkar), men om du kör ett tuffare fartpass (typ intervaller) så mår kroppen bra av att vila dagen efter i början. (så verkar det funka för mig iallafall).

Per Arneng
1978 • Mölndal
#4
18 maj 2009 kl 21:07
Gilla
Tackar för svaren... det kanske är så att det är Lätt som är nyckelordet .. springer jag långsamt så springer jag helst längre och springer jag kort så springer jag helst fortare.. så lite kortare och lättare så kanske det funkar.. om jag nånsin lyckas med det förståss ..
Oldboy
1952 • Danderyd
#5
18 maj 2009 kl 23:17
Gilla
Om du tänker springa mycket eller hårt flera gånger i veckan (50+km/vecka exv) tar det nog ett år eller två innan kroppen tål det. De flesta som tränar för marathon eller andra längre lopp hinner bli träningsskadade flera gånger, ofta många gånger, under sin karriär. På marathon.se tror jag det finns en del råd om att komma igång och hur man ökar. Förutom någon artikel om det kan du kolla på lämpligt 26-veckors träningsschema för marathon, där finns en lämplig stergring och dessutom inlagt lättare veckor. Ska du inte springa något långlopp så nöj dig när du kommit upp i den träningsmängd du tycker är lagom.
Som grundregel för motionärer gäller i alla fall att man inte kör två hårda pass dagarna efter varandra. Och var tredje eller var fjärde vecka bör vara lättare. En gång om året kan man behöva en lätt månad, men inte lägga av helt.
Lyssna noga på kroppen! Känner du dig sliten så hoppa över ett pass, eller kör lätt i stället för hårt.
Per Arneng
1978 • Mölndal
#6
18 maj 2009 kl 23:29
Gilla
Oldboy: tack . precis så som jag kört hitils då.. lyssnar mer på kroppen nu efter skadan förra året. Om jag inte tappar träningen på vägen så hoppas jag på ett marathon nästa år kanske så då kanske man ska köra ett sånt där program eller gå med i nån klubb o träna
Per Lantz
1970 • TABERG
#7
18 maj 2009 kl 23:36
Gilla
Styrketräning är vansinnigt tråkigt enligt min ringa mening, men det är nog ett väsentligt inslag i träningen om man vill öka träningsvolymen och samtidigt hålla sig skadefri.
Walker67
1947 • Växjö
#8
19 maj 2009 kl 00:41
Gilla
Efter ett långt uppehåll från 1986 testade jag maraton 2001 vid 54 års ålder. Startade träningen 5 veckor före på en bra grund (skidor vinter, gång sommar) Körde 12 löppass på varierande längd från 7 km till 15 km och ett 2-milspass 12 dagar före.
Min sluttid blev 3.36 (3.18 1986), vilket jag var mycket nöjd med.
Sen gjorde jag två maraton till; 2004 och 2005, båda på 3.49. Då hade jag ett lite annorlunda upplägg. 2004:12 löppass på 5 veckor varav 3 st på 20 km. 2005: 8 löppass på de 5 veckorna varav 3 st på 20 km.
Anledningen till att det blev färre löppass men fler 20 km-löpningar var att jag var tvungen att vänta ett par dar extra efter långpasen så träningsvärken i vaderna försvann. Tog tiden på långrundorna på 20 el 21 km och den första var bäst, blev sämre och sämre för varje gång. Det verkade som att man bröt ner musklerna på varje asfaltspass på 2 mil, vilket också påverkade sluttiden i maratonloppet. Det är i första hand bristen på spänst efter 20-25 km som påverkar mest, inte att orken tar slut.2004 års lopp förstördes dock av magvärk som körde ut i ljumskarna, vilket förutom träningsupplägget påverkade sluttiden negativt.
Skulle jag springa något mer maratonlopp så skulle jag följa 2001 års upplägg med fler och kortare löppass och bara ett 21 km-pass på asfalt ca 14 dagar före och försöka förbereda mig så att ej magen krånglade.
Slutsats: Det är en konst att träna lagom mycket-speciellt på asfalt - så att man inte bryter ner mer än man bygger upp.
Susanne
1986 • Solna
#9
19 maj 2009 kl 07:05
Gilla
Tränar man mycket så har man oftast ont någonstans, det gäller att kunna känna skillnad på en skada och smärta pga att man är sliten. Om du skalägga in fler pass är det nog lämpligt att börja med ett eller ett par extra pass som sköljer bort slagg. 30´ och några kooridinationslopp är det som jag brukar köra.
Oldboy
1952 • Danderyd
#10
19 maj 2009 kl 10:36
Gilla
PS
Som Per Lantz skrev, lägg in några styrketräningspass och kanske lite löpskolning à la Szalkai så har du större chans att hålla dig skadefri.

Det tar naturligtvis mer att springa långt på asfalt och mängden träning (ungefär "hur mycket" gånger "hur hårt") man tål är ju begränsad, så det är nog idé att springa det mesta/de flesta av sina långa pass på annat underlag. Mina pass på 25-35km kör jag på blandat underlag som löpspår, grusade gångbanor, vägrenar och kanske 20-30% asfalt. Men när jag är trött dras jag mot asfalten, det är helt enkelt lättare att hålla farten uppe där genom bättre avstamp.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.