Löpning Träning 11 inlägg 5517 visningar

Rädd för mjölksyra!

Anders Carlsson-Nilsson
1974 • Knivsta
#1
19 november 2013 - 22:59
Gilla
Jag funderat på om jag är onödigt rädd för mjölksyra.

Då jag sprang korta intervaller senast så var jag av sociala skäl tvungen att springa lite längre än planerat. ( Det känns konstigt att avsluta en intervall precis framför " vanliga " människor)
Jag märkte då att jag orkade springa fort mycket längre än vad jag trodde.
Då tänker jag att jag är för rädd att få mjölksyra och fegar för mycket i vanliga fall.

Skulle jag kunna lägga upp tex korta intervaller så att jag springer tills kroppen Verkligen säger ifrån utan att bry mig om exakt distans eller tid.
Då vet jag i alla fall att jag pressat max vid varje intervall. Kanske är det olika förutsättningar om jag har nått mjölksyratröskel innan eller ej

Någon som kan säga bu eller bä om detta?
Linus
1977 • Blentarp
#2
19 november 2013 kl 23:10
Gilla
Jag undviker att pressa max vid intervaller, får i princip lika bra träning på att ligga lite under max, kör du max kan återhämtningen ta ordentligt mycket längre tid.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#3
20 november 2013 kl 07:33
Gilla
Intervaller i Maxfart är för sprinters som formtoppar. Springer man långdistans gäller tröskelfart i intervallen så att hela serien går med hård kontrollerad fart och god teknik ( vilket inte är fallet när man går för hårt ).
1969 • Stockholm
#4
20 november 2013 kl 07:53
Gilla
Utan att ha någon synpunkt på träningsupplägget (har närmast obefintlig koll på den delen) så undrar jag varför du är rädd för mjölksyra på träning? Orolig att benen inte ska orka promenaden hem? ;-)
1976 • Sollentuna
#5
20 november 2013 kl 10:57
Gilla
Som sagts, du behöver inte köra intervaller på max, men det kan ju vara ett bra test för att kolla din kapacitet? Kanske ligger gränsen betydligt högre? Då kan du ju köra intervallerna lite hårdare iaf.
1971 • Nykvarn
#6
20 november 2013 kl 11:26
3 Gilla
Som sagt, fokus bör inte vara på max utan strax under. Sedan kan korta intervaller väldigt nära max vara både nyttigt och kul men de bör utgöra en väldigt liten del av den totala träningen. Det är också bra att lära sig känna sig själv och sin kropp bra ococh hur den reagerar vid olika farter men spara gärna den kraftansträngningen till tävling.

Sedan, det där med vad andra tycker, skit i det :-) Jag springer oftast tusingar fram och tillbaka på en cykelväg, den går förbi en busshållplats där folk nog säkert ofta undrar varför jag springer fram-och tillbaka. Skulle aldrig falla mig in att förkorta eller förlänga intervallen om det är folk just där min tusing slutar eller börjar, de ser väl för tusan att jag är en ambitiös löpare som kör intervaller :-D
Anders Carlsson-Nilsson
1974 • Knivsta
#7
20 november 2013 kl 13:37
Gilla
Tack för svar. Det verkar som ni tycker att jag ska hålla mig till en hög ansträngning utan att max. Det jag får testa är om jag kan pressa lite hårdare
utan att dra på mig mjölksyra.

Vad tror ni om jag ändå kör extra på den sista intervallen?
Tex om jag kör tusingar så fortsätter jag så långt jag orkar på den sista intervallen, bara för att försäkra mig om att jag tagit ut max? Då påverkar det inte det aktuella passet. Vad tror ni om det?
Bulletproof
1981 • Stockholm
#8
20 november 2013 kl 14:02
Gilla
Min erfarenhet är att för många tankar hindrar en. När jag spurtar så går ibland alla dessa analyser i huvet... hur det känns i benen, iakttagande av andningen, hur andningen låter, hur många meter som är kvar till slutet, minskar jag i fart, trögt det går uppförs osv. Det gör att man tappar i det man egentligen borde fokusera på. Min slutsats är att om man lyckas hålla tankarna borta och i den mån det är möjligt, bara utföra det man ska, så tror jag att man kommer prestera mer och bättre. För mig är det känt att man under ett lopp ibland blir trött av en backe som man inte ens har kommit fram till bara genom att tänka på den i förväg. Men väl där, går det fint i alla fall. :-)
1971 • Nykvarn
#9
20 november 2013 kl 14:13
Gilla
Re, Anders, ditt andra stycke.

Jag gör själv ofta så, inte förlänger sista intervallen utan kör den fortare och avslutar så snabbt jag bara kan för dagen, om jag har krafter kvar. Klart att det sliter lite mer men för oss motionärer tror jag inte det är någon större nackdel att "simulera en spurt" på sista repetitionen på träning. Även om det sliter mer än att köra jämnt tempo hinner vi oftast vila upp oss till nästa pass och det är nog bra för både huvud och kropp att känna att man då och då tagit i så mycket man kan, det blir ju inte så ofta.

En löpare närmare eliten med mycket större mängd tjänar nog mera på att hålla en jämn fart och därigenom undvika att bli sliten till nästa pass.
Benny
1972 • Skellefteå
#10
20 november 2013 kl 19:10
Gilla
Min erfarenhet av att köra intervaller så hårt att jag drar på mig större mängder mjölksyra är nog enbart negativa. De passen har varken känts bra under passet eller efteråt.

Problemet när mjölksyran börjar göra sig påmind i större omfattning än att den nätt och jämt är förnimbar är att tekniken blir lidande. Löpsteget tappar sin spänst, stegfrekvensen minskar och fotisättningen tenderar att ske längre fram med en bromsande effekt som följd och en ökad belastning för bl.a. knäna. Konsekvensen av detta brukar bli att jag så gott som alltid får ont någonstans antingen redan under passet eller efteråt och i vissa fall även under något eller några av de efterföljande passen. Återhämtningstiden blir också, som redan nämnts, betydligt längre.

Sammantaget gör detta att längden och/eller intensiteteten på efterföljande pass måste reduceras ordentligt jämfört om intervallpasset bara körts "ganska hårt". Sett till helheten gör det att träningseffekten i stort sett uteblir eller i alla fall blir betydligt mindre än om jag bara kört "ganska hårt".

Däremot brukar jag under korta intervaller ligga på en fart som vida överstiger tröskelfart, men med en lämpligt avvägd vila i förhållande till farten så innebär det ju inte att några stora mängder mjölksyra hinner ackumuleras över tid och tekniken och spänsten i löpsteget blir därför god genom hela passet. Dessa pass brukar snarare ge en väldigt uppfriskande känsla i kroppen men självklart sliter dem ändå så pass att jag inte tycker att det känns lämpligt att låta dem utgöra mer än max 5-10% av den totala veckodistansen.
Anders Carlsson-Nilsson
1974 • Knivsta
#11
20 november 2013 kl 19:53
Gilla
För att förtydliga/förändra frågeställningen lite så bottnar sig denna fundering i jag upplevt att jag inte tycker att det är så mycket lättare att springa i tex 5.45 tempo än i 5.15 tempo. Då tänker jag att inte klarar av att känna av fart och ansträngning så bra och kanske är för lat/försiktig då jag springer?
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.