Löpning Avancerad träning 34 inlägg 5086 visningar

Garmin mjölksyratröskel - LT eller AT?

1971 • Nykvarn
#1
11 maj 2023 - 10:26 (Redigerad 11 maj 2023 - 10:27)
2 Gilla
Trots att jag använt Garmin i mer än tio år måste jag bara kolla en sak med er som använder puls som ett mått för att hålla koll på intensiteten, vilket väl de flesta av oss gör i någon mån.

Går man till Aktivitus eller annan testklinik och testar sig får man ju två trösklar, aerob/LT/Fatmax och anaerob, AT och kan ställa in sina pulszoner utefter det, och den lägre tröskeln har ju fått uppmärksamhet med senare årens våg av tröskelträning.

MEN, i Garmin kan bara ett värde anges för mjölksyratröskel, och jag har alltid tänkt att det då är den högre anaeroba tröskeln som ska anges men det kanske är en tankevurpa? Hur gör andra? Det är min fråga, vilken tröskel anger ni i Garmin, LT eller AT?

Texten nedan är kopierad från manualen från min Fenix 7 och den beskrivningen "Mjölksyra börjar bildas") låter mer som den aeroba tröskeln LT än den anaeroba AT:

"Mjölksyratröskeln är den träningsintensitet vid vilken laktat (mjölksyra) börjar ansamlas i blodomloppet. Vid löpning är det den beräknade ansträngningsnivån eller tempot. När en löpare överstiger tröskeln börjar tröttheten tillta i en allt snabbare takt. För erfarna löpare inträffar tröskeln vid ungefär 90 % av maxpulsen och i ett tävlingstempo för löpning mellan 10 km och ett halvmaraton. För medelgoda löpare inträffar mjölksyratröskeln ofta långt under 90 % av maxpulsen."


Jag har fått lära mig att det är bättre att ange pulszonerna som % av mjölksyratröskeln snarare än % av HRMax, varför vet jag inte, men all statistik som Garmin ger tillbaka i form av träningseffekt, träningsutvärdering, träningsberedskap, tröskel och VO2Max är ju beroende på rätt "indata". Har man inte angett rätt tröskel blir ju allt fel.

Efter många års löpning har jag bra koll på både kropp och kapacitet. Jag testade mig på Aktivitus 2001 och fick värden som var rätt rimliga. men det är ju roligare med rätt data in och ut från klockan som används på varje pass.

Att jag sedan inte håller med om Aktivitus om att slutet av pulszon 2 ska vara LT; 172 bpm för mig med en maxpuls ca 200m är ett annat ämne, när jag ställde in pulsklockan så så tyckte klockan att alla pass i princip var uppvärmning, så jag har justerat pulszonerna själv vilket verkar rimligare.
< < < 1 2 > > >
1965 • Kungsholmen
#2
11 maj 2023 kl 11:05
1 Gilla
Detta:

"Mjölksyratröskeln är den träningsintensitet vid vilken laktat (mjölksyra) börjar ansamlas i blodomloppet. Vid löpning är det den beräknade ansträngningsnivån eller tempot. När en löpare överstiger tröskeln börjar tröttheten tillta i en allt snabbare takt. För erfarna löpare inträffar tröskeln vid ungefär 90 % av maxpulsen och i ett tävlingstempo för löpning mellan 10 km och ett halvmaraton. För medelgoda löpare inträffar mjölksyratröskeln ofta långt under 90 % av maxpulsen."

låter ju definitivt som den anaeroba tröskeln. Vid den aeroba stiger laktatnivåerna men är konstanta (ökar inte med tiden) vid samma intensitet medan vid den anaeroba fortsätter laktatnivåerna att stiga även vid bibehållen intensitet (egentligen är det väl ÖVER den anaeroba antar jag)
1954 • Falun
#3
11 maj 2023 kl 11:11
1 Gilla
Nu svarar jag inte riktigt på frågan eftersom jag har en Polar och inte Garmin. Men där kan man ange lägsta puls för 5 zoner. Start på högsta-röda zon 5 har jag satt till AT och gul zon 4 till LT. (Har olika gränser för löpning jämfört med spinning)

Men nog är det den högre AT du ska ange, för det är ju därefter som det sker en markant ökning av mmol.
1971 • Nykvarn
#4
11 maj 2023 kl 11:57
1 Gilla
Jag har nog gjort tankevurpan Peter att sätta ett likatecken mellan bildas och ansamlas. Ansamlas tyder ju på att det råder en ojämnvikt mellan bildandet och elimination av laktat, alltså den anaeroba medans laktat börjar bildas vid den aeroba men inte ansamlas/stiger i halt.

Håller med er om att det är en anaeroba som måste anses, det vore konstigt annars och jag tänker också att den anaeroba ska ange gräns mellan z4 och z5 även om jag vet att Aktivitus delar upp zon4 i z4- och en z4+ men det känns som överkurs.

Tack för input.
1984 • Falun
#5
12 maj 2023 kl 08:35
Gilla
Tröskeln som anges i Garmin är den ”högre” tröskeln. Det råder rätt mycket språkförvirring kring begreppen.

Du kan dela in zonerna i Garmin så att slutet på zon2 är din första tröskel. Sen kommer gubbzonen/marazonen och därefter tröskelzonen AT
1971 • Nykvarn
#6
12 maj 2023 kl 09:07
1 Gilla
Bild uppladdad av Staffan Dahlgren
Jo, det verkar klart nu att den högre tröskeln avses. Jag gjorde tröskeltest december 2021 på Aktivitus men när jag satte pulszonerna som deras förslag så blev det märkligt med en gigantisk zon 2 på 30 slag, en zon 3 på bara tio slag och hela zon4 på bara sex slag.

Jag kanske kör för lätt på mina tröskelpass och jag har senaste åren haft lite svårt att driva upp pulsen utomhus, då benen tendererar att tröttna innan pulsen gått upp så högt, men de här zonerna motsvarar definitivt inte känslan.

Zon1 ändå upp till 150 bpm (75% av max) känns också konstigt och upp till 6:09-fart. I 6:10-fart brukar jag ha en puls på 130-135 ungefär, inte 150, då springer jag snarare i 5:00-fart. När jag ställde in mina pulszonern så här så tyckte klockan att jag nästan bara sprang pass i zon 1 och 2 och träningsstatistiken blev därefter...
Magnus Sjöberg
1977 • Trelleborg
#7
12 maj 2023 kl 09:51
2 Gilla
Håller helt med dig här Staffan. Jag har också testat på Aktivitus och tycker det är intressant. Pulszonerna är säkert teoretiskt korrekta, men i verkligheten och i förhållande till träningen man gör funkar det inte riktigt lika bra.

Jag tror man måste fundera på vilka typer av pass man kör, hur de ger hjärtat möjlighet att nå den puls man önskar och hur stor belastningen blir på kroppen i övrigt.

En anledning till att jag föredrar tvåtusingar framför tusingar är att den längre arbetstiden ger bättre möjlighet till mer tid i den puls/intensitet man önskar.

Vid tusingar med en minuts vila är det väldigt svårt att komma upp i tröskelpuls (AT) medan intensiteten och slitaget på kroppen i övrigt ändå blir högt. Och om man kommer upp i tröskelpuls så blir det kort tid i slutet på varje intervall innan det är dags för vila igen.

Samtidigt tror jag man ska vara snäll mot sig själv och inte stirra sig blind på gränserna. Intervaller 5-7 slag under tröskel, där jag oftare hamnar, har såklart en effekt även på tröskel.

1965 • Kungsholmen
#8
12 maj 2023 kl 11:11
Gilla
Nu kan jag inte teorin bakom varför specifik träning i olika puls-zoner ger effekt men ibland är det väl inte ens pulsen som är det viktiga utan belastningen, intensiteteten och tempot. Sen brukar det korrelera bra med puls om man håller på tillräckligt länge.

Men för tex tröskelträning (anaerob tröskel) kan jag tänka mig att man egentligen mest tränar löpekonomin i tröskeltempo, och kör man då intervaller så är det viktiga att ligga på sitt tröskeltempo, INTE att ha tröskelpuls.
Men jag kan ha fel och att det faktiskt är viktigt att ligga på tröskelpuls, men jag tvivlar.
1971 • Nykvarn
#9
12 maj 2023 kl 14:12
Gilla
Puls varierar ju med flera olika faktorer men det gör ju övriga faktorer också, vilket tempo man håller/kommer upp i beror ju på samma sätt på form, träningsbelastning och annat så det är intressanta frågeställningar som inte jag heller har något svar på.

Löpekonomin tränas ju oavsett fart tänker jag, springer man långt i 6:30 min/km blir man ju riktigt effektiv där, tränar man mycket tröskelträning i 4:00 min/km eller med en puls på X bpm blir man ju effektiv i den farten/på den belastningen.
1965 • Kungsholmen
#10
12 maj 2023 kl 15:06
1 Gilla
I det här fallet menade jag just tröskelträning som man brukar säga har för avsikt att skjuta tröskelfarten uppåt. Där antar jag att det man gör genom att träna i tröskelfart är att lära kroppen bli mer effektiv i tröskelfart och därmed förbättra löpekonomin just där vilket då förskjuter tröskelfarten i önskad riktning.
Och om det är så, så spelar det egentligen ingen roll om man hinner upp i tröskelpuls på varje intervall så länge man ligger rätt i tempo. Men som sagt, jag kan ha fel och det är av vikt att ligga ganska rätt i puls också. För VO2Max-intervaller tror jag det är viktigare att hamna tillräckligt högt i puls.
#11
12 maj 2023 kl 17:18
2 Gilla
Mja. Tröskelträning har i syfte att förskjuta din tröskel till en högre hjärtfrekvens så att du ska orka jobba i en högre puls under längre tid. Tröskelträning hjälper dig att få mjölksyran att inte hastigt börja ackumuleras (nå tröskeln) förrän vid nästa bpm.

Om din maxprestation i nuläget t.ex. är att snitta 90% av din maxpuls under ett millopp, så ska du orka snitta 91% av din maxpuls om du tränar tillräckligt mycket tröskel på exakt korrekt sätt. Därför gör många laktatmätning på vanliga träningspass, för att vara säker på att man inte kommer upp över 4 mmol laktat i blodet och istället gärna ligger betydligt lägre än så vid slutet av tröskelpasset. Av dessa pass får du ju också löpekonomi och VO2-max-träning, med minimalt slitage på kroppen så att du kan träna väldigt stor volym vilket ju är en grundpelare till prestationsutveckling.

Om tröskelfarten efter en träningsperiod utvecklats, men tröskelpulsen är densamma, ja då har du bara höjt t.ex. ditt VO2-max eller din verkningsgrad, och orkar alltså inte springa milloppet i någon högre puls än innan men visst kommer det gå snabbare.

Ovan är grejer jag lärt mig på nationell idrottsutbildning på gymnaiset och fysiologikurser på högskola, så detta tror jag själv ganska hårt på.

Följande är mest gissningar som faller min logik i smaken.

Anledningen till att man ofta tränar efter fart istället för puls är att farten alltid motsvarar samma ansträngning/intensitet (och därav samma laktatbildning?). Så att det måste ansamlas lite laktat och nå <4 mmol i blodet innan pulsen når upp till tröskel.

Själv tränar jag tröskel efter känsla just eftersom jag inte har gjort något tröskeltest än. Jag har dock inte hållt på så länge med det så kan inte rapportera om några resultat relaterade till min laktattröskel än, men jag kan vittna om att se en stor utveckling av VO2-max och/eller verkningsgrad till följd av stor volym enligt 80/20-upplägget, med 80% runt 70% av maxpuls och resterande 20% i vad som enligt min tolkning av kroppens interna signaler är tröskelintensitet.
Bek
1978 • VGR
#12
12 maj 2023 kl 18:45
Gilla
Inte läst igenom allt innan jag skriver. Men det jag får fram är ett uppskattat LT2.
Finns lite olika definitioner på antingen ett specifikt värde eller lutning på kurvan (hastighet/effekt/puls vs. laktatnivå i blodet).
Garmin går väl efter någon HRV-formel och borde egentligen ha ett eget namn för att minska förvirringen. Borde även kunna mäta detta i realtid för att anpassa till dagsformen.
Är dessutom lite tjurig att det inte kan plocka fram ett LT1 med HRV-formel.
#13
18 maj 2023 kl 06:15
Detta inlägg har raderats
1984 • Falun
#14
18 maj 2023 kl 10:21
Gilla
Puls är ju ett mätvärde som berättar mer om hur du mår än vad du presterar. Springer du på tröskeln kan det vara ett visst tempo ena dagen och ett annat dagen efter. Om man ska försöka hålla sig under tröskeln på tröskelpass skulle jag gå ner efter puls.
Men för den som inte tränar så mycket spelar det ju ingen större roll. Kvittar om du går över tröskeln lite granna. För eliten kan det nog vara rätt dåligt då man försöker optimera allt.
Hannes Svensson
1988 • Stockholm
#15
18 maj 2023 kl 18:37
Gilla
Undrar lite detsamma som Staffan. Är det ingen med Garmin här som har gjort test hos Aktivitus och som har "översatt" dessa värden och lagt in dem i rätt zoner i klockan?
1954 • Falun
#16
18 maj 2023 kl 18:42
Gilla
Nästan. Jag har testat mig hos Tynell och lagt in mina värden i Polar 👍😁
1972 • Borlänge
#17
18 maj 2023 kl 20:13
Gilla
Jag gör regelbundet tester hos Aktivitus. Nästa gång är om 3v.
Jag lägger in enligt deras rek zoner.
Funderar bra.
Kan återkomma med de nya värdena efter testet.
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#18
19 maj 2023 kl 06:33
4 Gilla
I detta avsnitt av Maratonlabbet pratar Jeff Frydenlund från Aktivitus om tröskel och zoner: https://open.spotify.com/episode/1qyqofJbfEnhAw0cHvkLzC?si=DMINXPnxR3aw77gdl7Ewkg

Bland annat lite om hur Garmins zoner är konstruerade och hur de är jämfört med dem som Aktivitus utgår från.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#19
19 maj 2023 kl 10:18
2 Gilla
Vilken dj-vla tur att man inte behövde tänka på sånt här när man var tävlingsaktiv, körde i princip bara på känsla och en stor mängd hård fart ( vilket väl i dag klassas som tröskeltempo). Kollade aldrig puls under träning, mätte bara vilopuls - men vem vet, kanske det gått att putsa en minut till på milen med dagens teknik.
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#20
19 maj 2023 kl 12:54
1 Gilla
Det där postade du fel va Lars? Sånt gnäll hör ju mer hemma i gubbgnällstråden. 😎

Löpning är ju objektivt och mätbart när det kommer till prestationer och resultat, och där kan vi ju titta på exempelvis den svenska utvecklingen på 10000m för män, hur många svenska elitlöpare som nu gör bättre tider än Kjell Erik Ståhl, Biten och Tommy Persson på maran, och inte minst hur många det nu är som lubbar under tre timmar på maran! Då ser vi ju tydligt att det inte var bättre förr, men det är sämre nu... 😰
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.