Stockholm Marathon 2015

Lite rädd veckan innan med tanke på väderprognoserna att det skulle bli en repris av 2012 där händer förvandlades till klor i 4 plusgrader och hällregn gjorde det till en ovanligt otrevlig upplevelse att springa så stillades rädslan trots allt av att det var varmare och inte ens regnade i starten.

Träningen inför var trots allt ok och kände mig sådär vanligt förväntansfull och nervös inför resan framöver. Första tio km kändes ungefär så lätta som de brukar göra på maran men framfördes i 4,25s/km som brukar vara mycket mer ansträngande på träning. Dock fortfarande lite avvaktande dagsform, det var trots allt ordentlig medvind första biten. Den beryktade Västerbron var inte så kaxig med vinden i ryggen och väl ute på Djurgården när man skymtade Kaknästornet kunde jag konstatera att allting kändes lika fint som i starten. Hakade på farthållaren för 3,15 gruppen och hängde med som en lärjunge redan från starten. Fick dock släppa honom någonstans i närheten av halvvägsstationen för ett kort buskbesök. Halvmaran passerades på 1,35 och jag jagade ifatt farthållaren igen sakta. Efter ca 26 km var jag om och kände mig stark efter att ha ätit av saltgurkan som delats ut. Fick här någonstans koll på var Abbamuseet låg och kom in på andra varvet vid strandvägen.

Nu började man bli lite sliten och vid 30 km och Skeppsbron var det tungt. Det var dock övergående och blev bättre efter att ha petat i mig gel och banan. Åt och drack allt som erbjöds utmed vägen plus mina två stora gel. Börjar mer och mer tro på att det är en nyckel för att undvika väggen. Innan jag gled upp på Västerbron för andra gången hifivade jag Danne och Axel som gav fin support i pissregnet och fick nya krafter. Pluggade in The Hives i öronen och fick en riktigt skön känsla av att vara stark och glad, nästan lite high on Life som bara ett maratonlopp kan framkalla. Nästa 5 var endast en njutning och vid 35 kände jag mig fortfarande glad och stark trots att tempot hade sjunkit lite gradvis. Sprang förvånat om Alex som måste ha varit nära väggen och försökte peppa honom.

Efter 36 km på Norr mälarstrand i rak motvind och fullt påskruvat hällregn samt ingen publik är det ju dock ofrånkomligt att smärta och tvivel infinner sig. Farten sjönk något men när man såg stadion närma sig och en farthållare kom upp jämsides och sa att jag såg pigg ut och kunde pressa på lite snabbare så var det bara att lyda och spurta in sista kilometern på ett regnigt men vackert Stockholms stadio. Nettotiden blev 3,13,29. Var sugen på ny Marathonsatsning redan innan jag gick på tvären nerför trappan till Östermalms IP.