Långpass med 8k@4,11

Fy f-n.
Hört talas om runners high har ev upplevt det nån gång men inte runners low.

Efter semester och 20k på 10 dagar var jag rejält löpsugen igen. Avdelningsaktivitet i Lanna var som upplagt för ett bra långpass hem på nya vägar samt att få springa A till B.

I och med att jag vill få in både tröskel och långpass denna vecka valde jag att kombinera passen. Kanske inte optimalt att efter ett uppehåll rivstarta med detta pass efter avdelningsaktivitet med 2 öl och 3 glas rött.

Började med att springa fel så att passet som var planerat att bli ca 24k nu skulle landa på ca 27k. Detta trots närmsta vägen istället för den tänkta rutten som var att vika in vid Sannakroa och springa mindre vägar ner till Karlslund. Blev lite stressad och första 10k gick snabbare än vanlig distans. Startade sen tröskeln och till en början kändes det bra även om farten inte var nåt vidare. Känslan blev allt sämre med ont och stelt lite över allt. Fick ont i höger menisk och under höger fot. På vänster sida var det smärta i benhinnan/vrist och ljumsken. Springer man A till B är det dock inte mycket att välja på. Farten sjönk lite men ansträngningsmässigt fick jag till en bra tröskel. Dock usel känsla.

Återgick till distansfart och tänkte det skulle bli bättre nu. Men nu hade väl allt jag ätit under kvällen rumlat runt och jag började få magproblem och grym håll på vänster sida. Krigar på så gott jag kan men det var 5 år sen jag hade ett pass då jag önskade att jag kunde teleportera mig hem. Magkramperna blev allt värre och till slut var det bara att ge med sig och ta ett skogsstopp. Bättre efter men ganska kortvarigt. Har jag skrivit att regnade också?!

Kämpade mig till slut hem.
Det enda posetiva är att det bara kan kännas bättre från och med nu.