Hommage till Johan Olsson

Efter att ha bevittnat en av de största prestationerna någonsin av en svensk idrottsman, i en av de mest klassiska grenarna, utfört av den jag kanske unnar det mest av alla så var man riktigt inspirerad och peppad för löpning. Första långpasset sedan september och det gick oväntat lätt hela vägen. Kanske lite, lite för snabbt tempo då pulsen låg något högre sista 5. Lätt i steget och fräsch hela vägen och kunde lätt fortsatt 8-10 km till. Rejält nedkyld i fingrarna pga isvindarna från Arktis, men fördelen är ju att man slipper släpa med sig vatten. Lite öm och stel i båda knäna efteråt, men inte så konstigt då det var 9 km längre än något annat pass senaste 5 mån.