Trönninge Tofta rundan

Efter en kass långpasslunch (nudlar och bröd).. och desto godare fika,,, 2 tårtbitar.. var det svårt motivera sig att komma iväg på långpass.. Väl iväg kändes benen som stockar och flåset shit för jobbigt.. Vilda planer på att efter Österleden svänga tillbaks ..och då få en mil..

Men efter ett tag började det lätta och fortsatte mot Trönninge och de sega backarna. Magen lite kass och bestämde mig för att stanna på Burger King Varberg Nord. Väl där kändes det ganska bra men tog ett stopp iaf.. 12,5 km och ganska precis halvvägs så passade ju bra.

Sen alltid efter stopp där blev det rejält segt uppför mot skogen (glömde starta Gps så lagt på ca100 m). Travade på med vetskap om att det sen skulle komma en härlig utförsdel efter skogen.. Försökte avhålla mig från att dra på här då benen redan nu började stelna. Tänkte jag skulle ta ett stopp vid gamla Varberg men väl där fortsatte jag och fortsatte på allt stelare ben men för övrigt riktigt pigg och utan flås fram till stan och runt fästningen där jag tog andra stopp ..men bara några sekunder då insåg att benen inte skulle bli mindre stela om jag stod still.. Funderade om jag skulle följa Varbergsloppets bana upp till stan ..men då det redan började verka som det mörknade och jag inte hade lampor till cykeln.. valde jag att fortsätta upp till jobbet bara för att hämta saker och kasta mig på cykeln.. Efter tråkig start kändes det ju skapligt men fattar inte hur dessa ben ska klara närmare 1,5 mil till på asfalt utan att stelna ihop helt.. Jäkla skillnad mot Skatås mjuka spår :-)

Fick faktiskt skavsår av guideskorna.. så inga fler långpass i dom..