Nordstan–hem (med vurpa)

Efter att ha gjort min medborgerliga plikt och donerat av mina förnybara resurser cyklade jag hemåt i sakta mak. Märkte inte att det hade frusit på, så när jag svängde av Smörslottsgatan for jag omkull så det small om det. Sjukt halt, gled nog minst fem meter på isen, cykeln fortsatte fem meter till. Det var så halt att det var besvärligt att gå fram till cykeln. Klarade mig hyfsat med tanke på, men det kommer nog att bli ett rejält blåmärke på höften. Tog det *väldigt* lugnt sista biten hem. Note to self: Dags att sätta på dubbdäcken på cykeln också.