I run my way

Ultradag med Sverige springer och Pace on Earth

Ultradag…

Anledningen till att jag anmälde mig till denna dag var ett virtuellt maraton som jag redan var anmäld till. Veckan innan detta skulle genomföras sprang jag en halvmara (ett annat virtuellt lopp) och insåg att springa en mara helt själv skulle bli en enorm utmaning (jo, jag vet… att springa en maraton-distans är en utmaning redan från början…)

Jag resonerade med mig själv under min halvmara hur jag skulle kunna lägga upp det för att klara av det hela och kom på några olika förslag….

Men… som en skänk från nätet kom då ett inlägg i sociala medier om att Sverige springer och Pace on Earth skulle ha en ultradag i Stockholm just den dagen då jag skulle avverka en mara-distans. Perfekt, 50 km är ju längre än 42 tänkte jag 😉

Klick- så var jag anmäld!

Tidig morgon… samling kl 8. Packningen fixad och den nya vätskeryggsäcken var testad. Värmen visste jag att jag (vi) skulle få ta hänsyn till men jag kände mig trygg med det ändå.

Gänget som skulle iväg visade sig vara en härligt brokig skara av blandade ultra- och maratonlöpare. Men ändå rutinerade löpare.

Daniel, Ellen och Johnny skulle guida oss genom dagen och en bestämd rutt fanns utstakad. Skönt att inte ens behöva titta på kartan och tänka om jag springer rätt eller fel tycker jag (helst när jag är ute och springer nya slingor), det vara bara att hänga med gruppen och vända om (eller när) någon ropade vänd… Några felspringningar blev det men inga större fadäser. När man är ute med intentionen att springa långt och ha en härlig dag gör det mig inte det minsta att man ibland hamnar lite ”off-road” och får stanna och se efter vart man ska.

 

Det började lugnt och skönt, trevligt sällskap och prat. Sprang direkt tillsammans med Melker som var en synnerligen trevlig person att prata med! För mig idel nya ansikten då jag inte kände någon från början (några kom i par). Häftigt ändå hur man kan hitta varandra så direkt trots att man är främlingar för varandra, gemenskapen av en passion och hobby bidrar ju förstås. Jag älskar verkligen att samtalan i dessa sammanhang blir djupa och givande, man liksom enas i en bubbla... ultra-bubblan...

Tidigt kom också jag och Jenny på (som jag kallade Annika hela dagen) att vi skulle springa Säfsen backyard tillsammans (så, nu har jag avslöjat det…) i sommar så vi kunde smida planer och prata om kommande äventyr!

 

Ut längs vattnet, härliga vyer och sköna vindpustar var första sträckan. Genom lite villaområden med mycket fint att titta på. En kort vätskekontroll där Andreas dök upp med kallt vatten och bars, väldigt trevligt.

Vidare mot lunch-stoppet.

Häftigt ändå när man springer långt och man får se landskapet ändra sig längs vägen. Park-områden, längs vattnet, villaområden till att komma ut på landsbygden. Paus någonstans ute i Upplands-Väsby där det blev kycklingsallad till lunch. Kanske det fanns något mer att önska av den lunchen men jag valde att fokusera på annat.

Inser här att min mobil totalt laddat ur och jag som lämnat powerbanken i bilen… kändes lite surt att inte kunna fota något mer…

Dags att ge sig av vidare, fann Melker igen och ganska direkt uppenbarade sig att han hade sin powerbank i bältet OCH med rätt laddsladd, dagen hjälte!

Efter lunchen hamnade vi så mitt i skogen… stiglöpning i värmen är spännande. Vi kom dock upp till en vacker utkikspost med ordentlig utsikt! Lite trött började jag bli så jag kan inte påstå att jag hann njuta av den… Det blev förstås väldigt varmt i skogen också, dit blåsten inte riktigt når…

Här är det fascinerande hur hjärnan börjar funka (eller slutar funka) när man är trött… vad händer i huvudet?

Ultra för mig är mycket mentalt. Vad händer? Hur känns det? Vad kan jag göra? Och vad orkar jag?

Pratade mycket med Johnny och spännande samtal uppstod! Här började ett nytt tankesätt som jag nu får koppla till det här inläggets första stycke…

Det var tur att jag tänkte så då… för annars hade jag kanske inte anmält mig till den här dagen… men att tänka så innebär att jag försöker förutspå framtiden, och det går ju inte…

”om jag känner mig så här trött efter en halvmara, hur trött ska jag inte vara då efter en hel…”

Det här resonemanget hade jag och Johnny efter lunchen och vi återupptog det när vi närmade oss målet och pratade vidare om att tänka på nya sätt… och visst är det sant.

Att må på ett sätt nära målet när jag nått eller genomfört en halvmara betyder ju inte alls att jag kommer vara dubbelt så trött efter en helmara…

Tänk att det är ju det här ultra handlar om… man får träffa andra människor, prata om hur tankarna och kroppen fungerar. Vad tänker vi och vad kan vi ändra på? Vilken dag och vilka insikter!

 

När målet började närma sig började det förstås bli riktigt jobbigt, jobbigt på riktigt! Jag är oerhört tacksam över mina medlöpare och det sällskap och den energi de gav! Johnny fick kämpa en hel del på slutet med att ens få mig framåt…

 

Äntligen framme efter ett evighetsupplopp ”nu är det bara 800 meter kvar”, tänk att 800 meter kan kännas som 1 mil…

Att få känna att nu är jag klar på riktigt! Inte bara att huvudet och kroppen talar om att den ”tycker” att jag är klar, utan att få vara klar på riktigt att ha genomfört det man planerade! Det är en obeskrivlig känsla!

Att nu få lägga sig i gräset och låta kroppen vila! Att få gå ner till Mälaren och doppa kroppen! Ren lycka <3

Att sen på vägen upp känna att ”nu fryser jag lite, det är en känsla jag inte känt på väldigt länge”

Vi knöt ihop säcken genom att ta en dusch, ett kort dopp i poolen och sen äta en pizza ute i hotellparken. Ett skönt snack och en medalj att hänga runt halsen. För jag hade ju sprungit mitt virtuella maraton (och lite till).

Tänk vilken lyckad dag! Och tänk vilken njutning nu efteråt när endorfinerna flödar. Skriver det här ungefär ett dygn efter genomförd prestation och jag är bara så glad och så nöjd! Nu ska jag äta, dricka och vila… och springa lite försiktigt ikväll när gänget drar ut på intervaller… jag får nog mest heja på från sidan idag… men runstreaka, det ska jag ju förstås 😉

 

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.