Flög ner till Hamburg på lördagsmorgonen och checkade in på hotellet redan kl 11. Gott om tid att förbereda allt i lugn och ro inför loppet. Joggar en runda i en närliggande park och det är kallt och blåsigt - men imorgon ska vädret bli perfekt med ca 7 grader, sol och svag vind.
Träningen sen Barcelona Halvmarathon i februari har gått utmärkt. Den har inte bara genomförts utan absorberats och det känns som jag blivit snabbare vecka för vecka. Planen för tävlingen är att göra ett bra lopp och disponera krafterna väl. Gör jag det så tror jag att jag ska kunna springa PB och under 2.35. Drömläget är 1.17.00-1.17.30 halvvägs med god känsla.
Men det finns såklart negativa tankar också dagen före marathonlopp. Jag har inte gjort en bra mara sen mitt PB i Valencia 2022 - och jag vet hur mycket som kan gå åt helvete på distansen. Plågsamt blir det på ett eller annat sätt. Men mest är jag ändå tacksam för att vara i form och ha slagläge.
Trött efter en lång dag tar jag en tidig kväll. Sover gott tills klockan ringer 05.45. Äter marmeladmackor, fruktyoghurt och dricker två koppar kaffe på rummet. Knallar till starten som ligger en kilometer från hotellet.
Det är en lugn och skötsam stämning i startområdet. Inga stressade män som bajsar i buskar som man ser på andra stora lopp. Får enkelt plats i min startgrupp (sub 2.45) bakom eliten. Hälsar på en Mantra-löpare som går för 2.35. Det ska visa sig att maratonlöpningens förenande kraft kommer göra att vi äter tacos och dricker öl tillsammans - men det visste jag inte då. Lyckades inte få till nån vidare uppvärmning, men det gör inte så mycket på marathon.
Skottet går och eliten drar iväg. En minut senare är det vår tur. Trots den tidiga starten (08.30) är det bra drag på publiken. Det bildas ganska snabbt en klunga på 10-15 man som springer strax under 3.40-fart. Jag konstaterar nöjt att jag har en bra dag med lätta ben och låg puls.
Hamburgs bana är snabb men den är lite lurig. Det finns inga riktiga backar men flera slakmotor. Den första kommer efter ett par kilometer och farten går ner lite. Vi klockar 18.28 på första fem vilket känns perfekt. Märker att jag gärna vill springa lite fortare i nedförspartierna men hamnar ganska snart bak i klungan igen när det blir flackt eller svagt uppför.
Det finns egentligen inte mycket att säga om första halvan av loppet. Det är en kul bana som för det mesta går i stadsmiljö och med bra publik. Undantaget var en knapp kilometer i tunnel och en bit på löst underlag pga vägarbete. Inte sällan är det svagt böljande löpning. Min klocka mätte 149 höjdmeter att jämföra med Valencias 46 - men det går verkligen att springa fort när vädret är bra.
Klungan håller ihop och jag fokuserar på att få i mig en gel var femte kilometer och vatten på stationerna. Vi passerar halvvägs på 1.17.15 vilket är helt perfekt. Känslan är att det kan nog hålla.
Efter energistationen vid 25 km hugger det till lite i magen. Det är inget fullskaligt håll men jag är helt klart orolig att det ska bryta ut - för då blir det långt till mål. Försöker andas bort det vilket jag har lyckats med förut. Men mentalt blir det tufft nu. Det är väldigt långt kvar.
Håller ändå i farten till 30 km där jag inte vågar ta nån energi pga hållet. Börjar ställa in mig på att detta inte kommer bli nån fullträff - men att jag vill hålla ihop det så bra jag kan. Vill gärna ha med mig ett bra resultat då det var 3.5 år sen jag fick till det på distansen. Klungan drar iväg även om fler får släppa.
Springer ändå på 18.41 mellan 30-35 km. Det kändes som jag tappade mer. Hållet försvinner faktiskt här och jag vågar peta i mig en gel igen. Men nu börjar benen ta slut istället och det blir en seg femma på 19.17 mellan 35-40. Springer i mål på 2.36.22 vilket är min näst bästa tid någonsin. Plats 16 i M40 och 95 totalt. Gratulerar Mantra-löparen som slog mig med drygt 40 sekunder och satte PB.
Själv är jag ändå rätt nöjd. Även om det inte blev en fullträff på 2.34 så höll jag ihop det hyfsat trots problem. Det är lätt att sitta hemma och räkna på vad man ”är god för” men att springa marathon är verkligen något speciellt. Man får ingenting gratis. Stolpe-in finns inte. Bara stolpe-ut.
Även om träningen gått bra sen Barcelona Halvmarathon så konstaterar jag att jag inte riktigt stod distansen. Tidigare har tröskelfarten varit min begränsande faktor för snabbare maratontider. Den har jag nu förbättrat - men det verkar som det kommit till en kostnad av uthållighet och hållbarhet i maratonfart, som tidigare var min styrka.
Nu blir det en återhämtningsperiod innan jag börjar träna mot hösten där Stockholm Halvmarathon och Amsterdam Marathon väntar. Förhoppningsvis kan jag bygga vidare på det här men lägga om träningen lite så den blir mer maratonspecifik.
Avslutningsvis kan jag verkligen rekommendera Hamburg Marathon. Logistiken blir inte mycket enklare om man vill springa en snabb mara i april - men själva loppet och staden överraskade mig också positivt. Vädret som var 10/10 påverkar säkerligen omdömet.
