Löpband skadligt?

Stefan Andersson

1970 • Klagshamn

#21

•

29 november 2010 kl 18:45

Gilla

Jag är av den åsikten att risken att skada sig på löpband är betydligt lägre än att gå från mjuka underlag till hårda. Att det är en inkörningsperiod innan man slappnar av och springer tekniskt likadant som utomhus givetvis. Jag kan t.ex inte springa ute p.g.a min korsbandsskada som inte mår så bra av minusgrader och ojämna underlag så jag kan rekommendera löpband för att underhålla löpningen och även köra teknikträning där det funkar utmärkt. Sedan att det skulle innebära mer belastning är faktiskt helt fel, då löpbandet "fjädrar" på ett helt annat vis än asfalt vilket innebär att rent muskulärt är det mer krävande att springa på asfalt. Däremot kan man som Graeme påpekar köra 1-1,5% lutning för att få samma känsla som utomhus.

Stefan Nilsson

1953 • Lund

#22

•

7 december 2010 kl 23:57 Redigerad 7 december 2010 kl 23:57

Gilla

Intressant läsning om erfarenheter från att springa på löpband! Förra veckan så körde jag ett 12km-pass på löpband, och fick rejält ont i fötterna (precis som någon beskrev i tråden). Allra värst var det för tårna! Tårna vid sidan om stortån fick rejäla blodblåsor, och det var inte skornas fel. Har sprungit mycket i de skorna, både före och efter utan några problem, aven på hårda underlag. Först tänkte jag att det hade att göra med att underlaget rör på sig och därmed bandet "trycker till" tårna när man sätter ner foten (jag springer med tyngden på framfoten): Sedan insåg jag att det nog var en mindre smart uttänkt förklaring! (Man kan ju t ex föreställa sig ett ENORMT stort löpband som rör sig med konstant hastighet; på ett sådant löpband skulle man över huvud taget inte märka att det var ett löpband, man skulle t o m kunna springa åt vilket håll som helst och bandets rörelse skulle inte märkas.)
Så jag är mer inne på de förklaringar som nämns i tråden, t ex att man alltid sätter ner foten på samma sätt när man springer på löpband. Det blir ingen variation - ingen återhämtning - av (i detta fall) utsatta ställen på fötterna.

Åsa

1983 • Fagersta

#23

•

8 december 2010 kl 06:21

Gilla

Tror de är mycket inviduellt hur man upplever ett löpband. De som redan har en god löpteknik kan nog dra fördel av att flytta in några pass på vintern. Det går att köra på lite hårdare tempo.

en "kul" grej är att lyssna på andra som springer på löpband. Då kan man rätt snabbt se/höra vilka som kommer ha ont efteråt. Precis som det nämns ovan kan man ha lite lätt lutning för att kompensera de monotoma.

Jag körde långpass på löpbandet förra året (30km). Skönt med vätska intill, peppande människor. =)

Variation är nog bäst.

Thomas Trulsson

1971 • Malmö

#24

•

8 december 2010 kl 10:39

Gilla

Hade precis samma upplevelse som Stefan.
Blåsor under fötterna, trots att jag aldrig haft problem med detta tidigare.
Dessutom ont på ställen som jag aldrig har ont i annars!

Hoppas det bara handlar om att vänja sig, för med den vintern vi ser ut att få nu så lär det bli många timmar inomhus.

Får ta och titta på tekniken med tror jag...

David Cornels

1983 • Örebro

#25

•

8 december 2010 kl 17:22

Gilla

När blåsorna ändå är uppe på tapeten så kastar jag in ett inlägg.. Själv har jag en egen teori på blåsorna eftersom jag brukar få blåsor när jag springer första passen på löpband. Jag svettas hyffsat normalt när jag springer utomhus men innomhus svettas jag friskt. Jag tror därför att den ökade fukten i skorna i kombination med ett monotont löpsteg genererar blåsor. Inte raketforskning direkt men det har övertygat mina små grå. Kan ju passa på att säga att det går att härda fötterna så att man slipper blåsor. (dock brukar de komma tillbaka om man har ett längre uppehåll, då är det bara att börja igen). Vet att vissa har uttalat sig skeptiska till att det ska vara möjligt men det går. Jag har problem med blåsor i hålfötterna så jag brukar ta en remsa leukoplast och tejpa längs med fotens undersida (hålfoten), sedan tar jag en kortare remsa och tejpar över hålfoten (där blåsan brukar vara) från fotsulan och upp på ovansidan av foten. När det är klart ska det se ut ungefär som ett kors på insidan av foten. När du kört med det några veckor kan du använda dig av en remsa, alltså den längre som går längs med fotens undersida, och slutligen efter ytterligare tid kör du utan tejp och spar massa pengar, skitbra! och det funkar.

Lars Svärd

1973 • Järfälla

#26

•

8 december 2010 kl 17:46

Gilla

Då skulle jag vilja flika in att löpmattorna ofta har väldigt hög friktion mot gummisulorna på skorna. Är det då så att man omedvetet försöker bromsar upp i det ögonblicket man sätter i foten på bandet, skapas en friktion inne i skon då foten rör sig där inne. Det blir då väldigt varmt där inne. Det hände mig i början.

Åsa

1983 • Fagersta

#27

•

8 december 2010 kl 19:59

Gilla

Jag tror era teorier stämmer (David & Lars). Men härda på så ska ni se att de går att njuta på löpbandet ;)

Rickard Dömstedt

1970 • Landvetter

#28

•

8 december 2010 kl 21:07

Gilla

Har sprungit några pass på löpband nu och fick känningar i knät efter andra passet (tror jag) Sprang i mina vanliga löparskor och bytte sen till VFF-KSO och då kändes inget i knät. Men! jag fick duktigt ont under fötterna. Var precis som att jag hade sandpapprat fotsulorna. Sprang ute i går och hade ingen känning i knät. Så det kommer säkerligen bli löpband framöver. Men inte speciellt ofta. Bara om det är kallare än -8 grader. Tror att variationen som utomhuslöpningen ger minskar skaderisken betydligt. Löpband i sig tror jag inte är skadligt men det blir väldigt monotont och ensidig träning för muskler och leder.

Kajsa B

1987 • Göteborg

#29

•

9 december 2010 kl 00:09

Gilla

märker inte mer skillnad när jag byter till löpband än om jag byter något annat i träningen. därmed gäller även att vara lyhörd för förändringarna så man lägger in en extra vilodag eller liknande om man känner av något. anar själv lite här och där men aldrig samma ställe mer än en dag.

detta funkar förutsatt att jag har minst 1% motlut. är passen längre än 45 min ändrar jag lutningen då och då för att ändra belastningen. vid 2% motlut har jag aldrig anat någon smärta.

Thomas Trulsson

1971 • Malmö

#30

•

9 december 2010 kl 08:54

Gilla

OK, ska prova att köra med 3%..
Det spelar ju inte så stor roll.. ger ju bara bättre träning:-)

Peter Cederblad

1974 • Värmdö

#31

•

9 december 2010 kl 10:04

Gilla

3% tror jag personligen är i mesta laget. Ska man köra något längre pass riskerar du bara att få ont i vader och benhinnor då du ändå troligen spänner dig lite mer. Tror att 1-2% är en lagom nivå. Själv kör jag på 1%.

Värsta skaderisken med löpband tycker jag personligen är att det är så vaaaansinnigt tråkigt!!!

Thomas Trulsson

1971 • Malmö

#32

•

9 december 2010 kl 10:22

Gilla

Tja, jag provade 1 % men det var uppenbarligen för lite.
Jag provar väl 2 % då:-)

Graeme

1982 • Sundsvall

#33

•

9 december 2010 kl 10:50

Gilla

Best way do do it. Faster intervals run at 1% and longer runs to change gradient often. Simple way I do it on my long runs is 1km at 1% then 1km at 3-4-5% (up and down) basically mimicking rolling terrain for over 20km.

To combat boredom, I tend to change music every day, especially when running 100km + a week on the treadmill.

With blisters, New Balance makes a sock that is basically two socks covering each other. So there is no friction between the skin and shoe, only between each lining of sock. http://www.sabob.com/products/New_Balance_Magic_Dual_Layer_Reversible_6pk_Men_Socks.html

Kajsa B

1987 • Göteborg

#34

•

9 december 2010 kl 20:59

Gilla

tips tips: http://beta.marathon.se/traning/szalkai-sa-tranar-du-pa-lopband

Erik

1974 • Jönköping

#35

•

25 oktober 2013 kl 15:11

Gilla

Dammar av den här tråden nu när vintersäsongen närmar sig!

Är löpband generellt ett mjukare eller hårdare underlag än asfalt? Annorlunda är det ju på många sätt men jag har svårt att känna hur hårt/mjukt det är jämfört med andra underlag.

Frågar detta eftersom jag funderar på lämpligt skoval för löpband: mer eller mindre dämpning i skorna jämfört med asfaltsskor?

Øistein Røisland

1966 • Oslo

#36

•

25 oktober 2013 kl 15:46

Gilla

Marius Bakken - tidligere eliteløper, i dag läkare och marathon coach - hadde en rangering av ulike løpe-underlag med hensyn til skaderisiko. Jeg tror rangeringen var som følger (högaste skaderisiko først):

1. Betong (concrete)
2. Asfalt
3. Grusväg
4. Löpband
5. Gress/skogssti

Markus Avén

1960 • Linghem

#37

•

25 oktober 2013 kl 16:04

Gilla

Jag har skummat igenom tråden och kan se att flera nämner monotonin som en förklaring på allt från blåsor till knä- och höftsmärtor.
Det tror jag är helt sant. Jag upplever ungefär samma sak när jag springer på bana vilket jag också tycker är mycket slitigare än att springa på mer varierat underlag.
På löpbandet är det dock lätt åtgärdat. Man får helt enkelt variera fart och lutning kontinuerligt under passen. På ett vanligt distanspass kan jag variera lutningen mellan 1 och 5 % och farten mellan 10 och 13 km/h. De flesta variationerna är ganska små men jag ändrar parametrarna ganska flitigt. Ju snabbare jag springer desto oftare ändrar jag, ibland var tvåhundrade meter.

Patrik Magnerius

1968 • Kållered

#38

•

25 oktober 2013 kl 21:15

Gilla

En dum sak med löpband är att det aldrig är nerförsbacke. Det bör man väl träna på om man någonsin vill springa utomhus. :)

Kristina Sörensen

1960 • Sundbyberg

#39

•

25 oktober 2013 kl 21:40

Gilla

Det finns löpband som kan simulera nedförsbacke. Kanske inte superbrant, men nerför i alla fall.

#40

•

25 oktober 2013 kl 22:13

Detta inlägg har raderats