Ingen ork med LCHF

Jimmy Nylund

1984 • Härnösand

#61

•

19 juli 2012 kl 22:28 Redigerad 19 juli 2012 kl 22:31

Gilla

Henrik: Tack för din input!

Anledningen till att jag ser LCHF som en lösning är den info jag hittat om insulinets påverkan på hungern. Alltså att man blir sugen på mer ganska snart igen med en höjning av blodsockret och efterföljande insulinpåslag och så är man inne i ett slags ekorrhjul.

Jag kanske är naiv men Juonis historia gör mig egentligen mest tveksam till om det här är vad jag vill satsa på. Jag springer för springandets skull. Jag blir ett med naturen, det är min livstil och min ventil. Jag kan inte må dåligt i ett halvår och hoppas att det ska reda till sig på sikt. Då missar jag hundratals fantastiska upplevelser som samma tid hade kunnat ge mig om jag var på topp i löpspåret.

Vad kan jag säga? Sån är jag.

Hans Gustafsson

1969 • Göteborg

#62

•

19 juli 2012 kl 22:45

Gilla

Jag har några gånger testat LCHF, och med det menar jag att skippa spannmål, potatis och ris och naturligtvis socker i alla dess former och alkohol. Kolhydrater i form av grönsaker har varit ok. För min del har det resulterat i en eller ett par dagars tröghet i skallen och slappa muskler, sedan har jag kunnat springa på normalnivå, men utan att försöka pressa mig till det yttersta. Skaplig motionsnivå, så att säga. Jag tror att den tid det tar att ställa om beror på hur uthållighetstränad man är. Jag är tämligen van vid cykelturer på drygt 10 mil och långpass på 3 mil och uppåt. Dock har jag alltid fallit tillbaka till vanlig kost efter några veckor. Min uthållighet sträcker sig tyvärr inte till kostens domäner. Men det är ganska behagligt att obehindrat kunna cykla 10 mil på bara vatten (och syre).

Jimmy Nylund

1984 • Härnösand

#63

•

21 juli 2012 kl 22:38

Gilla

Dag 5; strikt. Känner att jag är 70% på banan igen. Känner mig lite som en dieselmotor anno -93. Jag är stark och kan gå hur långt som helst om jag får tuffa på runt 2500 rpm. Och andra sidan är jag tråkigt seg och jag kackar ihop om jag försöker varva över 5000 rpm.

Ska bli spännande imorgon då jag ska försöka mig på första 10km+ passet på fettdrift.

Om jag inte skriver mer så har jag dött och ligger och ruttnar under någon tall...

HR

1972 • Stockholm

#64

•

21 juli 2012 kl 23:27

Gilla

Jimmy (och Jouni); era erfarenheter hittills rimmar väl med vad hur jag förmodar att LCHF skulle fungera i stort. Jag tror att man mår riktigt bra av den kosten till vardags men tror den inte är förenlig med uthållighetsidrottande på någon bättre nivå. Jo, om man är beredd att göra avkall på det och trycka i sig snabba kolhydrater under långpass och tävling.

Jimmy; när det gäller insulinpåslag och påverkan så behöver du läsa lite djupare så att du får en förståelse för det livsnödvändiga i att kroppen frisätter insulin. Den gör ju inte det enbart för att reglera blodsocker, den har många uppgifter i kroppen.

Blodsockret ska ju ligga på en jämn och fin nivå och äter man en avvägd kost med lagom mängd av protein, fett och rätt sorts kolhydrater så får man inga problem med plötsliga toppar och dalar och "sockerkoma".

Om jag vill kan jag framkalla sockerkoma hos mig själv, även om jag tål rätt mycket socker innan dess. Men det gör jag givetvis inte.

Min frukost som i princip alltid består av ett glas äppeljuice, rågbröd med kalkon och ost samt en cappuccino (med lite socker i) innehåller i mängd inte tillräckligt med socker för att ge en frisk människa problem med "sockerchock" och för högt insulinpåslag med sockerkoma.

Skulle jag bara dricka tre glas äppeljuice så skulle varken magen eller blodsockret vara nöjda och då skulle jag kanske känna mig lika trött som när jag klev upp bara någon timme eller två efter frukost. Men det gör ju inte en sund person. Har man som vana att äta fil med sockrade flingor till frukost så får man ju inte i sig annat än mycket socker och mycket energi - men lite näring. Det är helt förkastligt tycker jag.

Bacon och ägg till frukost? Inte för mig.

Till vardags äter jag mindre kolhydrater än jag gjorde förut, mycket beroende på att jag tränar _mycket_ mindre. Då får jag ju reglera mitt näringsintag och att dra ner på kolhydraterna när jag inte tränar känns naturligt. Men jag äter inte mer fett för det. Protein-intaget håller jag rätt konstant oavsett träningsmängs.

Effekten av det minskade kolhydratintaget gjorde sig påmint när jag började springa igen efter längre uppehåll - det var svårt att få upp fart i kroppen. Då ska man alltså komma ihåg att jag var LowCarb under en mycket lång period och kände mig frisk - men kanske lite håglös om jag skulle ta i under en längre period. När jag började pressa i mig mer kolhydrater igen så lossnade det ganska så fort och idag springer jag nästan lika fort som jag gjorde för femton år sedan efter en ganska måttlig satsning, kolla gärna min träning så ser du att jag gått från "noll" till "hyfsad" på rätt kort tid och med ganska lite träning.

Hoppas din löptur gick prima och att du håller dig frisk, oavsett vilken kost du föredrar.

Jimmy Nylund

1984 • Härnösand

#65

•

22 juli 2012 kl 06:32

Gilla

Tack för dina erfarenheter Henrik!

I slutändan så vill jag bara må bra och gör jag inte det av att äta såhär så får det vara. Jag är inte sämre än att jag kan ändra mig. =)

HR

1972 • Stockholm

#66

•

22 juli 2012 kl 07:20

Gilla

Att kunna ändra sig är ett bra karaktärsdrag, en del kör ju bara på i gamla spår och ibland behöver man ju prova något annat för att komma framåt.

Du kan också tänka på att du kan variera kosten efter träning och att du inte behöver ha en kolhydratrik kost under träningsfria dagar, men om du kör riktigt hårt är kolhydraterna viktiga både före och efter, för uppladdning och återhämtning.

Mår du bra av att äta LowCarb till vardags så ska du ju köra på det om du känner att du kan äta så magen mår bra och du känner dig pigg och stark. Du kan ju alltid "lyxa" någon dag och äta en kolhydratstinn lunch och toppa upp glykogenförrådet. Personligen tycker jag det känns fräschare att äta mer kolhydrater under hela dagen i så fall, och i mindre portioner, än att pressa i sig en gigantisk pastarätt.

Mår du inte bra av en fet kost med lite kolhydrater och gagnar det inte ditt välmående och din träning ska du inte äta så. Magkänsla hjälper i fallet med kost. Mår magen bra så mår kroppen bra.

Hur gick löpturen förresten?

Linda

1977 • Lerum

#67

•

22 juli 2012 kl 08:57

Gilla

Jag har ätit Lchf till och från i 2 år. (Om man inte räknar med en omgång för 8 år sedan men då hette det Atkins och var mer en bantningsmetod.) Kört sammanhängande 8 mån nu. Har gått ner 22 kilo och mår toppen. Sist jag sprang gjorde jag 1,5 mil utan större problem. Har lite svagt knä sedan tidigare och svaga ljumskar. Jag mår toppen!! Äter inte riktigt lika mycket fett som andra LCHF:are och äter mycket nötter och bär. Det tar lång tid innan man kommer in i det, men att aldrig vara sugen på pasta, ris och potaris längre är underbart! Saknar mackor och glass men det finns substitut så jag klarar mig. Jag hade ingen kontroll på mitt ätande förr men nu är det mycket lättare. Kör på mörk choklad och salta mandlar som gotta och anthonbergs 85% är toppen! Man ska göra det man känner för men det är jobbigt första tre mån ungefär och ännu längre om man "fuskar". Sedan är det toppen! Just det, man kan få fruktansvärd andedräkt innan kroppen hittat rätt läge...

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#68

•

22 juli 2012 kl 10:44

Gilla

Re Linda

En kost som hjälper till att drastiskt minska löpövervikt kan givetvis vara väldigt bra.
Vill du senare träna hårt och optimalt för marathon måste du äta mer kolhydrater.

HR

1972 • Stockholm

#69

•

22 juli 2012 kl 16:01

Gilla

Linda:
skönt att du mår bra och att du slipper sötsug.

Jag tror dock att du inte kommer kunna få till en bra kvalitet på långpass vad gäller ork och fart om du inte tillför kolhydrater.

Visst kan man vänja kroppen att springa på "sparlåga" men det betyder tyvärr inte att du utnyttjar rörelseapparaten effektivt, snarare bara att du inte har resurser i kroppen för att springa hårt och länge. Utvecklingskurvan är ganska flack utan tillförsel av kolhydrater.

Jag äter själv mycket sällan pasta och äter inte glass, kakor eller bullar, men kolhydraterna utgör bas för min löpträning. Skulle jag nöja mig med 5min/km i tempo så skulle jag kunna springa på luft och vilja. Men under fyra min/km så tar det tvärstopp för mig utan kolhydrater och det är inte bara "en vanesak" för mig.

Har själv levt med LowCarb under ett flertal år då jag inte tränade alls, vilket funkade bra till vardags men jag märkte att resultaten uteblev när jag började träna igen - då blev det till att trycka kolisar igen och då släppte det och orken men framförallt återhämtningen mellan passen blev radikalt bättre för min del.

Roger Backman

1967 • Linköping

#70

•

22 juli 2012 kl 16:28

Gilla

Springer själv en 300 mil/år - testade LCHF tillsammans med min fru för några år sedan vilket tyvärr inte funkade för mig. Orkade knappt springa 5 km, tappade helt glädjen i löpningen... så ingen kommer att kunna övertyga mig att om att testa den mirakel-kuren igen!

Nu springer å äter jag efter behag...

Jimmy Nylund

1984 • Härnösand

#71

•

22 juli 2012 kl 16:57

Gilla

Henrik: Av nyfikenhet. Vilka är dina huvudsakliga kolhydratkällor?

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#72

•

22 juli 2012 kl 17:00

Gilla

Jag bör ha minskat kolhydratintaget med storleksordningen 150 gram dagligen i snitt sedan 1980- och 1990-talet.

Det går utmärkt, fast det är ingen LCHF-kost utan beror på att jag fortfarande äter uppskattningsvis minst 250 gram (och minskat km-dosen med ca 10-15 km per dag). Med mina 50 kg behövs inte mer när jag snittar knappt en mil om dagen.

HR

1972 • Stockholm

#73

•

22 juli 2012 kl 20:17 Redigerad 22 juli 2012 kl 20:30

Gilla

Jimmy:
Liksom Bo tillhör jag den nättare skaran av löpare; ca68kg på ca174cm.

Huvudsakliga kolhydratkällor: rågbröd/surdegsbröd, ris och potatis. Inte så ofta potatis. Frukt. Powerbars vid träning. Fullkornspasta, men inte alltför ofta. Glasnudlar (som i tex Thaimat).

Min frukost består alla dagar jag är hemma av:
två smörgåsar modell lite större med kalkon och ost på mörkt valnötsbröd, surdegs/rågbröd. Till det dricks äppeljuice och dricks oftast kaffe (cappuccino) och ibland te istället. Äter inte smör och började med ost först för ett par år sedan - nu äter jag ost varje dag.

Det står jag mig fint fram till lunch på i alla väder. Inte heller får jag något snabbt stigande blodsocker av det utan kurvan och humöret håller sig jämnt och fint till lunch.

När jag sprang mer så hände det på den kallare årstiden att det blev grötfrukost, men inte speciellt mycket mjölk i det.

Till lunch blir det lagad mat som varierar beroende på var jag arbetar, så det är svårare att styra (arbetar som snickare).
Men får jag välja blir det Fisk/Kyckling med vad som finns på menyn: ris eller potatis. Rött kött äter jag nästan aldrig då jag upplever att jag blir trög av det och att jobba direkt efter maten med rött kött i kroppen gör att jag känner mig uppblåst - även om jag ätit lite. Pasta och fet sås eller pasta och kött är den sämsta kombinationen för mig och det äter jag bara om jag är tvungen och om det verkligen inte finns något annat.

Till det dricks det lingondricka eller vatten och till maten hoppar jag oftast över kaffe. Lugna dagar på jobbet (inte så ofta, men det händer) så drar jag ner på potatisen och tar inte bröd till maten. Detta av samma anledning som med det röda köttet. Stekt potatis eller klyftpotatis och pommes frites byter jag alltid bort mot kokt potatis eller ris och spaghetti, spaghettin som sista val för mig.

Thaimat äter jag gärna, men då ska det vara bra. Sallad är jag lite dålig på att få i mig om stället inte har en bra salladsbuffé.

På eftermiddagen så blir det fika i form av vatten, gourmetkaffe och en smörgås. Har det varit tungt på jobbet blir det en Powerbar till det. Här köper jag oftast en variant som är riktigt god och som inte har mer än något gram socker, lite fett och mycket protein och en banan på det. Då klarar jag mig hem på det med humöret på topp.

Hemmavid och på helgerna så varierar det hur jag äter, jag är inte främmande för att skippa middag om jag inte är hungrig utan käkar då mer av mellanmål och låter matsäcken styra näringsintaget. Just idag blev det egenfångad abborre med rågknäckebröd med solrosfrön och ett par saftiga tomater nu på kvällen och nu blir det finkaffe på det.

Jag äter alltid frukost men på helgerna slarvar jag ibland med maten efter det och äter när jag är hungrig vilket ibland blir sent, kanske runt två till tre på dagen om det vill sig illa. Och då är jag inte sockersugen utan vill ha fräsch mat och kan bli mycket kräsen på vad kroppen vill ha.

På min slarvlista finns: Lakrits och lösgodis samt mörk choklad. Då köper jag inte mycket lösgodis, rent viktmässigt då alltså, men tyvärr två till tre gånger i veckan. Tränar jag så blir jag mindre sugen vilket är tvärtemot de flesta andra erfarenheter. Jag har lätt att avstå godis om det inte finns min typ i butiken och jag unnar mig det för att det är gott - inte för ett sug. Under en period av tolv år åt jag inget godis alls, jo kanske en eller två gånger om året.

På min dolda-socker-lista av det jag får i mig finns: Cappuccino; mjölken och lite socker, ca två per dag, kanske tre på helgen. Ekologisk juice, upp till en liter per dag på sommaren. Yoghurt, vilket jag inte äter så ofta nuförtiden men som jag tycker kan vara gott. Utöver det så är det inte så mycket dolt socker som jag trycker i mig. Det andra sockret konsumerar jag öppet. ;)

På min sällan-äter-lista finns:
Vitt bröd och pasta, äts endast i undantagsfall. Föredrar fullkornspasta om det finns. Rött kött. Feta såser.

På min aldrig-äter-lista finns:
Chips, Ostbågar, Pizza, hamburgare, glass, bakelser/kakor/bullar och tårta och läsk. Inte ens till fest, men jag åt en liten bit tårta på ett 70-års kalas förra helgen dock.

På min fira/lyx-lista finns följande sockerbomber:
cheesecake och morotskaka. Gärna med Cappuccino.

Min egen erfarenhet är att socker inte påverkar mig negativt alls vad gäller blodsockret under förutsättning att det inte utgör mer än en liten del av den aktuella måltiden. Dvs ett glas äppeljuice tillsammans med en rågsmörgås gör ingenting men en påse lösgodis på helt tom mage är aldrig en bra idé.

Jag tror att jag fick med allt, hur mycket det blir i gram och kilokalorier har jag ingen aning om. Det reglerar sig självt, men jag får ibland köra ett par äta-extra dagar för att hålla matchvikten uppe och konstant. Nu när jag är 40 så känner jag att aptiten är klart lägre, på gott och ont.

Jimmy Nylund

1984 • Härnösand

#74

•

22 juli 2012 kl 21:40

Gilla

Jäklar vilket inlägg! =O

Här snackar vi detaljrikedom. Tack för det!

HR

1972 • Stockholm

#75

•

23 juli 2012 kl 10:34

Gilla

Jimmy: jag är hemma pga en handledsskada som jag rehabbar. En av sakerna som håller min vänster i trim är just att skriva på tangentbordet - har fått order om att röra på handen men får inte rotera handleden vid belastning - vilket är oundvikligt i jobbet. Då passar det utmärkt att skriva långa inlägg. ;)

Därför har jag gott om tid att skriva ner mina tankar och att rannsaka mig själv och min kost.

Däremot kommer jag nog sluta skriva om ett par dagar och återgå till "lurker mode" på forumet. Vid det laget har jag nog ändå ingenting mer att säga, host host. Så tar det tvärstopp på inläggen så är det verkligheten som kommit ikapp. Men jag läser varje dag som jag springer och loggar passen.

PS
Jag har utelämnat en del saker i min kost, dels pga glömska och att jag äter vissa saker under perioder. Bland annat dricker jag Havredryck (choklad) och tycker att det ger mig bra återhämtning - men man blir rätt pruttig av det så som löparbränsle i spåret så vill man nog undvika det innan man springer, iallafall om man springer med sällskap. Haha. ;)

Jimmy Nylund

1984 • Härnösand

#76

•

23 juli 2012 kl 11:36

Gilla

Henrik: Din rehablitering är med andra ord även till andras glädje! =D

Efter 6 dagar så bestämde jag igår att strikt LCHF inte är något för mig. Däremot så tror jag på att man ska se till att ens kolhydratintag är smart och av hög kvalité. Därför kommer jag fortfarande inte äta vitt bröd, vit pasta eller livsmedel med mycket socker i.

Det är helt enkelt för viktigt för mig att kunna känna mig på topp med löpningen. Speciellt nu på sommaren! Jag tror säkert att man vänjer sig med tiden men den tiden tänker jag inte spendera på att må halvdassigt. Min tid är dyr. =)

Pekka

1976 • Sundsvall

#77

•

23 november 2012 kl 14:54

Gilla

Den senaste månaden har jag experimenterat med mängden kolhydrat. Jag envisades länge med strikt lchf. Det jag kan säga är att lchf gör underverk för uthålligheten, men man tappar fart. Kan man inte använda kraften som finns, försvinner mycket av nöjet med löpning.

Med mängder från 50-300 gram kolhydrater per dag har jag försökt utvärdera vad som fungerar bäst. Kolhydraterna har definitivt gjort att mitt tempo höjts avsevärt. Jag kan nu pressa mig tillräckligt hårt att jag likt Paula Radcliff måste titta mot skyn för att få i mig tillräckligt med luft.

Eftersom jag inte väger allt jag stoppar i mig blir den magiska siffran för mängden kolhydrater inte helt lätt, men jag uppskattar att runt 100-150gram är det optimala :-)

Grant Menzies

1974 • Nyköping

#78

•

23 november 2012 kl 15:03

Gilla

@pekka
Intressant. Jag håller på tänkta lite om hur jag äter. Har ätit LCHF i 6 månader och känner precis som du att jag vill vara snabbare. Det verkar inte gå med LCHF. Känner dock att jag skulle kunna bara springa och springa hur länge som helst ibland.
Vilken mat har du börjat äta igen (alltså varifrån får du dina kolydrater) ?

Pekka

1976 • Sundsvall

#79

•

23 november 2012 kl 16:38

Gilla

Jag började lägga till bönor och linser. Även frukt slinker ner. Har även gjort bovetegröt och pannkakor. Det blir tyvärr mycket planerande, med blötläggning och tillagning.

Märkte att mer än 200 gram kolhydrater inte påverkade mitt tempo. Jag äter ca 50% fett så det är fortfarande en form av hf-diet. Känns lite som att jag slösat bort tid när jag skippat kolhydrater i tron att jag skulle kunna springa lika snabbt om jag bara nöter tillräckligt länge.

Mattias Lundqvist

1972 • Landvetter

#80

•

23 november 2012 kl 17:08

Gilla

Denna kan vara intressant i sammanhanget:
http://jap.physiology.org/content/98/1/93.short

Att man presterar sämre i sin löpning för stunden utan inlagrat glykogen pga LCHF jämfört med fulla depåer råder ingen tvivel om anser jag. Men effekten av själva träningen kan bli högre när det är brist på muskelglykogen.

Själva frågan är kanske snarare när kvaliteten på passet blir för dåligt pga glykogenbrist. Kan man inte springa alls pga brist får man ingen träningseffekt alls, för att vara lite övertydlig.