Löpning Skador & Rehab 9 inlägg 18488 visningar

Komma igång efter diskbråck.

1987 • Halmstad
#1
18 mars 2018 - 20:25
Gilla
Hallå. Har lidit av ett diskbråck vilket tagit väldigt lång tid innan det alls känts bättre. Varit hos fysio, gjort nerv blockad och skulle ha opererats men avvaktade med det. Nu har jag kommit igång med en del coreträning där jag plockat ihop lite övningar från internets hav av olika core övningar. Har inhandlat nya skor och köpt formad sula från intersport och tänkte komma igång med promenader för att förhoppningsvis kunna dra igång med löpningen igen. Tänkte se om det finns någon annan här som tagit sig tillbaka från ett kraftigt diskbråck och hur ni har gjort då? Några tips på bra övningar? Började ni också med att promonera och isåfall hur mycket? Tack för svar!
Trygve Gustafsson
1959 • Ekhult
#2
18 mars 2018 kl 21:59
Gilla
Hej,
Har haft ryggproblem av och till under min ungdom och fick ett diskbråck 2004, förm. var det vasaloppet då som blev den utlösande faktorn.
trodde tiden efter den att jag aldrig mer skulle kunna åka ett vasalopp igen eller ens kunna springa en mindre sträcka, det har jag dock kunnat göra, både vasalopp och lidingölopp har det blivit!! erfarenheten jag har haft är att tiden är en positiv faktor, flera/ många år efter skadan kunde jag märka att jag blev bättre och åter något år, ytterligare bättre...Våga hoppas, håll ut!
jag har förstå inte slutat träna utan har försökt röra på mig så mycket som jag kunnat/ vågat
Några råd: 1: sök hjälp, bäst hjälp jag har fått är av fysioterapeut (sjukgymnast) som har erfarenhet av dessa skador och gärna också om idrott.
2: Se till att vara ordentligt uppvärmd innan träning, mjuka upp innan man tar i men våga träna!! helst då med råd från sjukgymnast.
Lycka till!!
1987 • Halmstad
#3
19 mars 2018 kl 21:41
Gilla
Tack för tipsen! Ja fysion har jag varit hos förr och har lite övningar därifrån som jag gör nu. Har börjat med lite längre promenader nu och tänker försöka springa i korta perioder om ett par veckor tänkte jag. Får hoppas det håller och att man inte råkar få någon ny skada!
2009 • Klippan
#4
20 mars 2018 kl 02:08
Gilla
Hej Hannes,
Jag vet ju inte i vilken utsträckning detta blir relevant för ditt diskbråck då skillnaderna mellan olika diskbråck kan vara väsenskilda. Blockaderna jag fått vid diskbråcken har inte gett effekt. Viktigaste för mig har varit att bygga långsamt. Springande, gående, cykling och coreträning har varit den viktigaste träningen för mig och att minimera sittandet totalt och i tidslängd. Vid första diskbråcket(disken ovan korsbenet) som opererades sept -16, var enda aktiviteten som inte var smärtsam och inte heller ökade smärtan, att springa. En månad efter op fick jag börja cykla 3 ggr/ vecka till sex månader efter op. Mars-17 fick jag börja springa 2ggr/ vecka se dagbok. Parrallelt har coreträning fortlöpt. Tyvärr fick jag spontant nytt diskbråck igen juli -17. Löpning har ej orsakat lr förvärrat mina diskbråck utan varit till stor muskulära fördel efter operationerna. Denna gång gjorde jag uppehåll m springandet för att utesluta att det var orsaken. Istället var gårnde och cyklande som aktivitet med fortsatt coreträning. Ny utökad steloperation(-nästkommande disk ovan stelopererade)februari -18, rehab på samma sätt som föregående tillfälle med tillägg sv strechövningar och började cykla för någon vecka sen igen. Utmärkta hjälpmedel för mig att avlasta kvarvarande diskar är sittande helt rak i ryggen. Sitta på s k coxitkudde 1/2(-beteckningen för att främre delen av kudden är mjukare) och monterat på ett cruiserstyre (”aphängsstyre” a la Harley Davidsson har jag fått veta i efterskott) på cykeln. Hoppas något ovan kan vara till nytta för dig. Allt talar för att jag fullt ut(-oaktat raka hållningen a la John Cleese silly walks) löper vidare i livet utan nya problem med diskbråck i september. Hoppas du får njuta av löpning ffamöver.

mvh
Andre’
1978 • Skåne
#5
20 mars 2018 kl 09:54
Gilla
Hej Hannes!

Skynda långsamt och var snäll mot din kropp, varva jogg och gång och lär dig känna skillnad på muskel- respektive nervsmärta.

Lyssna på din fysioterapeut och lyssna på din kropp, hellre än att lyssna på oss med enskilda egna upplevelse.! Jag kan så klart berätta om min historia med diskbråck (L4/L5), nervrotsblockad mm. men det är, som någon annan också skrev, inte alls säkert att det samma gäller för dig.
Andreas Wahlberg
1980 • Ödåkra
#6
20 mars 2018 kl 14:28
Gilla
Som flera sagt tidigare diskbråck kan skilja sig åt. Men det går att komma tillbaka. Jag fick diskbråck L5/S1 2015, när det var som värst trodde jag aldrig att jag skulle kunna springa igen.

Men långsamt ökade jag min träning och lyssnade hela tiden på kroppen, ändrade om något inte funkade.

I söndags sprang jag milen sub 40, så det går att komma tillbaka. Men skynda långsamt och som #5 säger lyssna på din kropp och fysio.

Lycka till!
Trygve Gustafsson
1959 • Ekhult
#7
21 mars 2018 kl 08:20
Gilla
Ang. promenader som du nämner så var det där jag försökte komma i gång igen efter skadan och det försöker jag också nu ta tid med, som jag upplever det skonsam/ trevlig träning.
Viktigt att lyssna på kroppen som flera skriver om!! men också våga stegra öka på i långsam takt, larmar kroppen så får man ta det lite försiktigare, vila ett tag eller korrigera.
Dan Fallquist
1971 • Karlstad
#8
21 mars 2018 kl 14:25 Redigerad 21 mars 2018 kl 14:28
Gilla
Hej Hannes!

Jag hade mina diskbråck -02. Gjorde ett felaktigt knäböj där jag fick stången för långt fram och det sög till med en varm rinnande känsla i ryggslutet. Det var en fruktansvärd smärta jag inte vill vara med om en gång till.
På magnetröntgen konstaterades skador på diskarna mellan 3-4 och 4-5. Läkaren rådde mig att inte operera då de räknade med en självläkning på ca 1år. Jag gjorde inte några speciella coreövningar men var noga med att röra mig, inte sitta för länge och jag tog en hel del skogspromenader obanat.
Jag kommer även ihåg att jag hade domningar i fot och dålig känsel utsida lår en ganska lång tid. Nästan på dagen ett år senare var min rygg nästan helt återställd och jag började faktiskt jogga långsamt på mjukt underlag typ motionsspår. Backade när jag kände obehag men det funkade faktiskt mycket bra med löpningen. Jag varvade gång i skog och lätt löpning. Passen blev längre och längre men jag sprang ytterst sällan fort.
Idag har jag ingen smärta alls i ländryggen. Jag upplever däremot en stelare högersida och att det knakar/knastrar ibland i ryggen.
För mig blev traillöpningen ett sätt att underhålla ryggen och jag kan väl nu kalla mig ultralöpare med den största utmaningen framför mig i UTMB.
Jag kunde komma tillbaks och jag hoppas detsamma för dig!
Som sagts redan ovan, ingen skada är lik den andra och att lyssna på kroppen och våga backa vid känning är jätteviktig.
Lycka till!
1987 • Halmstad
#9
22 mars 2018 kl 16:18
Gilla
Tack så mycket för alla svar och att ni delar med er av era upplevelser. Förstår att alla skador är olika men känns skönt att höra att så många ändå tagit sig tillbaka och kan springa som vanligt igen. Jag ska göra som dom flesta av er verkar ha gjort och ta det väldigt lugnt och känna efter ordentligt så allt känns bra. Ska boka tid hos en annan sjukgymnast som har fått gått rykte här I Halmstad när det gäller idrotts skador och hoppas på att kunna få lite mer övningar och tips därifrån med. Tycker löpningen är det roligaste sättet att hålla igång på så hade varit tråkigt att inte kunna springa mer. Jag har testat cykling men tycker det är mycket jobbigare för ryggen. Antagligen för att jag slarvat mycket med core träningen innan och jag hoppas att det kommer hjälpa att stärka upp där.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.