19 december 2008 kl 21:48
Maria är inne på ganska vettiga tankar, MEN som hon säger på egen risk.
Jag laborerade lite sen det konstaterats att det skevar i benlängd, men konstaterade att det kostade mer än det smakade. Fungerade som avlastning när det var ont men drog med sig följdslitage i längden.
De idrottsläkare och veterinärer jag pratat med (jo hästar har samma problem som vi hehe) säger att det är förkastligt att manipulera benlängden, dels för att kroppen själv är makalös på att kompensera såna olikheter med styrketräning - som alla har mer eller mindre - dels för att vi ofta gått alldeles för länge med det. En omställning från något kroppen gått med i 20-40 år är inte gjort i en handvändning.
Om kroppen skevar så mycket att vi haltar (låghalt) utan kompensation, ja då är vi kanske inte menade för löpning? Det är åtminstone betydligt sämre förutsättningar.
Det farliga om man "är känslig" är att löpa på ett monotont plant underlag. Då märker kroppen av skevheten i varje steg och kommer inte undan.
-Skit i det där med marathon och spring i fjällen istället, sa en läkare till mig på skämt, men det finns ju en sensmoral i det. I kuperad terräng kompenserar man naturligt och kroppen märker inte av det skeva.
Man får helt enkelt prova sig fram, men jag har testat extrasulor på både mig och tävlingshästar och det har bara fungerat i ett akut avlastningsskede.
